Det är inte alltid skönt att springa.
Inte idag i alla fall. Inte så kallt men slirigt och blötsnö. Glasögonen snöade igen så jag höll på att springa rakt in i en moppe. I branta backen (16%-lutning) var det så snorhalt att jag höll på att dratta omkull flera gånger. Och nyckelbandet jag har runt halsen gick av så jag tappade nycklarna - men hann upptäcka det i tid. Jag tänkte springa längre idag också, men 14 km fick räcka.
Nu längtar jag till våren, i april brukar jag ha första kortbyxpasset, som alltid följs av ett bakslag med extra kallt väder, och så blir det på med långkalsongerna igen.
Men så är det ju i Sverige och jag säger som vår Västeråssångare Kjell Höglund: Man vänjer sig.
Och trots allt är det nästan alltid skönt att springa, och det är alltid skönt med en dusch efteråt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar