Cykeltätt på Stentorpet

Vaknade tidigt efter våra mått, halvåtta, och tog en långfrukost först framför TV:n och sen ute i solen. Nu har vi flyttat ut på landet över sommaren.

Sen räknade jag cyklar, det är en imponerande samling vi har här. Vi har våra fincyklar här förstås, Nishiki har vi både Margareta och jag. Men sen har vi gott om extracyklar också:

Två barncyklar som har överlevt sen 70-talet försöker jag hålla hela så barnen har nåt att cykla på.

Av Andreas har vi sen fått en rejäl militärcykel som blev över hos honom en gång. Den kommer nog att hålla över nästa istid. Av Anna fick vi härom året en ny blå liten fin 21-växlad som hon inte gillade. En lottvinst tror jag det var som sen hamnade här hos oss.

Och i påskas kom Annika med sin gamla cykel. 21-växlad den också och också riktigt fin, men hon bytte upp sig hemma i Sollentuna häromåret så den här blev över. Den var nästan felfri så den tog vi gärna emot förstås.

Och av Calle fick vi hans pappas cykel, 21-växlad förstås och helt felfri den också. Inte använd så mycket alls, den blir fin här hos oss.

Förmiddan idag gick åt att tvätta av dom, dra åt lite lösa skruvar och smörja kedjorna. Räknar jag rätt så har vi åtta felfria cyklar här på Stentorpet, vi känner oss nästan förmögna. Fint i sommar när vi åker till Älgudden för att grilla, plocka svamp och lingon eller bara balansera på spången över den igenväxta viken.Vi är väldigt glada över de här donationerna, och alla våra gäster har ju nytta av dom. Och så har vi cykelkärran också med plats för ett par småungar. Nog är vi väl försedda med cykelmöjligheter här.                

 

   

Jag satt i intervjusoffan i går

En stor generös soffa, nästan som i morronsoffan på TV men det här var på bilioteket i Västerås.

En tjej från Mälardalens Högskola skulle för sin C-uppsats kartlägga gamlingar som anväder Facebook, och det ställde jag gärna upp på. Hon frågade och skrev och jag svarade och hela alltet spelades in på band.

Jag har läst Jante-lagen

Hon skulle bli beteendevetare, det brukar jag tänka på som ett yrke som skulle varit kul att vara. Jag har skrivit om det här på bloggen några gånger, så jag borde frågat henne en hel del jag också om det kunde vara något för mig, men det tänkte jag inte på.

Men det var intressant att bli intervjuad. Just Facebook var det lilla, det var mest personliga frågor om livssituationen och sånt. För att se vilka typer som sen hamnar på nätet antar jag. Jag svarade så ärligt jag kunde. Baissade snarare än haussade, så brukar jag göra, och när jag lyssnade till mina egna svar så var jag rejält nöjd.  (förlåt Sandemose).

Jag ska få ta del av hennes uppsats när den är klar i juni. Det ska bli kul att läsa vad andra svarat om hur dom ser på Facebook och Internet, och jag har samlat på mig en hel del kunskap från mina seniorkurser så jag kan nog se rätt bra vad som stämmer.            

            

Min favoritrunda

Det här är en av mina absoluta favoritrundor. 17,33 kilometer med start och mål i Stentorpet, Sala. Jag sprang den idag. Uppe tidigt för en morgonrunda, men regnet gav sig inte förrän framåt 10, så det blev en förmiddagsrunda.

Nya hopptornet är klart

Först genom Svasslaskogen där jag (som vanligt) mötte Gunnar som var ute och gick. Ryggen gör att han måste röra på sig så mycket. Så förbi Gullbacken (där man alltid blir utskälld av några hundar) och strax därefter hade det kommit upp en nybyggd villa under vintern. Riktigt snygg och ligger så fint med fri sikt ut över slätten.

Runt Höns-Gummans väg i Stampers finns det också många fina hus. Ett riktigt trevligt område så nära det pulserande stadslivet i Sala City.

Här ska vi äta i sommar

Men allra finast är det längs med Måns-Olsvägen ner mot Sandviken i södra Långforsen. Där skulle jag gärna bo och där är det ännu närmre ner till Centrum om man tar cykeln längs med Gröna Gången. Nere vid restaurangen och badet var jag tvungen att stanna en stund, ta några bilder och bara kolla en stund, det är så fint där. Hopptornet ska jag inviga med en dubbel Mollbergare med skruv från 10:an i sommar och sen firar jag med en Månsis Speziale på restaurangen. Så följer man Gröna Gången norrut en bit längs med sjön innan det blir en bit längs landsvägen och spurten hem mot Stentorpet.

Några rekordtider blir det inte mer, men jag tar ofta tid ändå. I dag med en ny app till mobilen, Endomondo, som tyvärr då och då trodde jag hade stannat fast jag kämpade på med 7 min/km, riktigt anständig fart för en 67:åring. Får nog leta upp en snällare app.

En fin tvåtimmarsrunda blev det i alla fall.    

Vilken påsk!

Nåt sånt här får man väl aldrig mer vara med om, en påsk med sommarvärme.

Trädet hänger över kabeln.

På Stentorpet har var vi varit 14 personer och vi har ätit varenda måltid utomhus, det gör man ju inte alltid ens mitt i sommaren. Ellen tog premiärdoppet i ån (imponerande!) och alla barnen var ute och lekte till sena kvällen. Rena semesterkänslan.

Barnen letade påskägg förstås och käkade godis, men man får passa på att sätta gästerna i arbete också när dom samlas så här. Två träd som växt lite väl nära telelinjen fick vi hjälp att få ner av Anders, Andreas och Annika. Ja, barnbarnen hjälpte till rätt bra dom också. Jag hade nog tänkt att försöka ta ned dom själv, men det var allt tur att jag inte provade, det tog nästan hela dan för mina hjälparbetare.

Andreas o Anders

Och som vanligt var det tomt i stugorna här runt omkring. Varför har folk fritidshus när dom inte är i dom ens den varmaste påsken på en himla massa år.

Jag sprang nån mil nästan varje dag - formen kommer nog till Stockholmsmaran, och Margareta var ute på en lång skogspromenad med Annika o Calle, så vi motionerade en hel del också, vi satt inte bara och åt god mat.

Vilken påsk! Nu ska vi fortsätta motionerandet, men vi drar nog ner lite på maten ett tag.          

Tankar i motionsspåret

Tredje rundan på fyra dar, jag ska vara i form till Stockholm Marathon fast vintern varit lång och svår.

I dag kunde jag inte låta bli att tänka lite extra på järnvägen - blir det en ny sträckning inom 5-7 år.

Jag har så många fina joggingrundor, vilka kommer att försvinna? Allra finast är det längs med vallen mot Olof Jons Damm, men den biten kan inte påverkas.

Men sen in i skogen kan nya spåret komma att gå enligt norra alternativet. Det är inte så många hus där, så det kanske påverkar minst. Några kantarellställen ryker förstås men jag har fleroch jag kan nog hitta bra alternativa joggingsträckor. Jag hoppas nog på på norra alternativet tror jag.

Men det södra alternativet verkar just nu vara det första alternativet, och det gillar jag inte alls. Rakt igenom bondens fina äng där Macken går och betar på somrarna, rakt över den fina landsvägen med 30-40-talskänsla. Här gick vägen från Stockholm upp till Dalarna i gamla tider, nu är det vår vägförening som står för skötseln, och den ska kanske klyvas av Dalabanan för att minska pendlingstiden ner till Stockholm. Grossmossen med tranorna kommer också att påverkas.

Jag är kluven. Visst måste utvecklingen gå vidare, men så kommer man ner på detaljer när man själv blir drabbad och då är det inte lika roligt. Jag har några år kvar att fundera i mina gamla motionsspår innan tåget kommer över ängen- det tar nog bra många år innan man har bestämt sig och kommer igång.                

Satsa på järnvägen

Normalt brukar jag tycka så, men efter gårdagens möte i vägföreningen för Viksberg/Stentorpet vet jag inte vad jag ska tycka.

Järnvägen genom Dalarna till Stockholm, Dalabanan, tangerar oss och området för vår vägförening. Nu måste den rustas upp, och för att spara 2 minuter här och 3 minuter där måste den rätas ut. Två timmar till Stockholm är målet med rakare spår och med snabbare tåg. Och visst är det en bra tanke, det måste jag erkänna.

Farfar längst till vänster

Bara det att då kan tåget komma att gå rakt genom vår fridfulla fritidsidyll på en ny sträckning mellan bonden och biodlarn. Dom har kommit en bra bit med planeringen redan, men det var först igår jag hörde något om'et och inga beslut är tagna än. Och det finns ett alternativ till, men dom som blir drabbade med det alternativet blir väl inte så glada dom heller. Plats för protestlistor, överklaganden och förhalningar så nog tar det väl 3-4-5 år innan det börjar byggas. Men inte hade jag kunnat tro det här.

En bra sak är att projektet inte är finansierat än, och nuvarande regering är ju inte så överdrivet inne på järnvägssatsningar. Känner jag Borg och Reinfeldt rätt så satsar dom hellre på skattesänkningar för dom som inte behöver det före satsningar på järnvägen - vår räddning? Hoppas det blir bra, jag förstår behovet, undrar bara vad farfar skulle tänkt, han var järnvägspionjär och jobbade massor på sträckan som nu kanske läggs ner.

            

Jubileum idag - Grattis Örjan!

3 kilometer kvar hem. Lätt uppför. 

Idag för 14 år sen tog jag tag i min löpträning och sprang min första träningsmil sen 25-30-årsåldern. Det gick väldigt trögt den gången.

Men det här är en stor dag för mig som jag uppmärksammar alldeles för mig själv varje år och delar gärna med mig av festyran till mina ev. läsare. 14 år som bjudit på 16 marathon och 7-8 Lidingölopp, några Vasalopp och lite  annat småkrafs. Vore det inte för Jante skulle jag dra till med att det var jädrigt bra gjort, Örjan,  nu nöjer jag mig med ett "Grattis till mig själv på jubileumsdagen".

Om det gick trögt på första rundan för 14 år sen så får jag erkänna att det gick rätt trögt idag också, men det ÄR himla skönt att springa och idag var det så fint väder och det var årets första kortbyxrunda. Men då vet jag att efter ett par tre dar så är det full vintermundering igen, så är det varje år.

I morgon är det också ett jubileum, för både Margareta och mig, men det väntar vi med att fira till nästa år, då firar vi lite mer jämnt. Läs på bloggen i april 2012.        

Max Raabe

Inget bra alls på TVn igår, skulle vi hyra en film? Vi kollar en stund på Max Raabe först sa vi. Vi var så obegåvade att vi inte kände till honom. Det gör vi nu.

Det var ett kanonprogram, tysk kabaret med en estradör "som med humor och ironi framför hits från 1920- och 30-talet" skriver SVT. Han var förra sommarens mest önskade repris av alla SVT:s program alla kategorier! Och vi visste inget, så glad man blir när man dyker på en sån här godbit! Gamla hits, men också ABBA, Tom Jones m.fl. Kul program. Max Raabe är en ny favorit jag borde känt till tidigare.

Och programmet från igår går i repris på SVT24 redan i kväll. Det spelar jag in på DVD:n och här bjuder jag på Max Raabe som Sexbomb!

 

If it's not broken, don't fix it

När andra byter kök efter årstiden kör jag efter det här gamla visdomsordet, så klokt sagt så att jag skulle kunnat kommit på det själv. Gör inget i onödan. Men vad skulle vi göra idag när vi kom till Stentorpet - fullt med vatten i källaren och sorkarna hade grävt upp halva trädgårn. Motigt.

Vi har haft avloppsproblem några veckor men jag trodde det var OK nu, så jag sa till Margareta att nu ringer jag nån grävare på måndag och beställer en offert, det här måste fixas. Vi har avsiktligt väntat så länge som möjligt att gräva för jag vet att kommunen kommer med nya regler snart, och då är det risk att vi får göra om'et på nytt,  men nu får det vara nog - vi  bestämde oss för att gräva nytt, men hur ska det bli med avloppet till påsken med en förväntad invasion av barnbarn - det måste ju lösas först, men hur?

Jag kämpade länge och höll på att ge upp när Margareta kom med en bra idé, det hade jag inte tänkt på. Halva problemet löst i ett nafs - hon kommer ofta med bra förslag när jag kört fast. Så kom grannen Gunnar förbi och kom med ett annat bra förslag, andra halvan av problemet löst det också och snart nog fungerade avloppet igen.

"Men jag ska gräva nytt nu " sa jag till Gunnar. "Men är det trasigt då" frågade han. "Nä, det är det ju inte, bara lite problem ibland när det fryser". "Isolera lite bättre och låt det vara då, och vänta på brevet från kommunen" sa Gunnar. Bra råd, jag ringer inte på måndag. Nu tjänade vi 75.000 kr i ett nafs. Vi krånglar på med vårt enkla avlopp, värre än så är det inte. It's not broken egentligen, så I won't fix it.

Men vattensorken ska få sig en omgång. Han har haft goddagar under snön och grävt massor med gångar. Vår syrén är underminerad och har nästan fallit omkull. Hur blir man av med vattensork? Jan Gulliou skrockade nöjt en gång på TV när han hade blivit av med sina, men han körde väl med kulor och krut, jag får nog nöja mig med att säga till herr och fru Sork på skarpen så flyttar dom kanske över till grannen.
 
Och så skulle jag bara trycka  Enter och publicera bloggen när jag hör Margareta gallskrika. En orm eller nåt ännu värre? Ajdå - vattnet hade gått. På toan där jag just släppt på vattnet hade en koppling släppt så vattnet sprutade för fullt - hade vi inte jobbat tillräckligt idag? Avloppet - sorkarna - vattnet på toan. Inget som vi hade planerat alls idag. "Nu slår vi igen, struntar i allt och bara åker härifrån" tyckte Margareta. Visst känns det så ibland, så tycker nog alla när det är lite väl motigt.

Brustna illusioner

Jag satt hos polisen igår. Bara för att beställa nytt pass, mer intressant än så var det inte, men in kom två unga tjejer med ett intressant förslag.

Dom var från TV4 och började med att fråga en ung snygg kille runt 30 men han ville inte, han skulle inte ha nytt pass, han skulle på anställningsintervju. Så frågade dom en tjej 40-45 men hon ville inte heller. Så då var det bara jag kvar och jag sa förstås "Ja, tack". Dom ville intervjua mig om situationen med väntetider när man beställer pass. Nu ska man ju byta sitt pass redan efter 5 år, så det blir mycket spring hos polisen. Och mycket väntan i väntrummet.

Så gick kameran, jag satt lite nonchalant, avspänt och världsvant och jag fick några frågor och gav några riktigt bra svar. Gjorde en riktigt bra analys och jag kom också med några bra förslag. "Det gick ju bra, har du gjort sånt här förut?" frågade tjejerna efteråt. Och så satt dom kvar beredda med kameran 10-15 minuter extra bara för att filma mig när väntetiden var slut och jag skulle resa på mig och gå in. "Det blir sån bra bild" sa tjejerna så dom tyckte det var värt att vänta. Och jag som var nyklippt med frisyrgelé i håret och såg ut som 25. Upplagt för succe!

Så såg jag resultatet i morse på TV4 Västerås - den nakna sanningen, brustna illusioner, spruckna förhoppningar - jag vet inte vad som passar bäst men det blev ingen succé. Namnskylt hade jag men mitt bidrag blev bara 3-4 sekunder långt. "Snart är det min tur" var allt dom tog med av min stringenta analys. Och närbild blev det så att varenda rynka syntes och beskuret så att min ungdomliga frisyr inte kom med! Här sprack alla illusioner om det snart skulle bli min tur i rampljuset.

Men det får vara hur det vill, jag fick mig i alla fall ett nytt pass och får väl vara nöjd med det.
 
    

Gör om mig

Torsdagarna i SVT:s Go'kväll har ju ett stående inslag "Gör om mig". Nya kläder, ny frisyr, sminktips - hela köret!

Jag ville inte vara sämre och började med frisyren,  hängde på låset hos klippstugan och fick chefen själv, Göran Fahlgren, som klippare. "Byt frisyr åt mig" sa jag till honom. "Hur ung vill du bli?" frågade han."25 räcker" svarade jag och han körde igång. Oj vilken fart det blev på saxen.

Efter att ha tappat drygt 40 år var både han och jag nöjda, jag verkligen kände mig som 25 idag. Kundkortet var fullt idag efter 10 klippningar de senaste åren så efter rabatten kostade det mig bara 95 kr att bli ung på nytt.

Nyöppnat i Kvarteret Igor

Så skulle jag byta klädstil. Till vadå? Nä, jag är allt en tråkig jeanskille så det fick räcka med ett par nya jeans. Och vilken tur - just idag öppnade Levi's en butik i Västerås med öppningsrabatt 25%! Klart jag slog till. Dom hade riktigt trevlig personal, så det var svårt att värja sig från att inte köpa mer - en skjorta också, ett par i en annan färg också etc tyckte dom jag skulle ta. Vi ungdomar kommer nog att ränna en hel del där hos Levi's. 599 kr kostade mina 752:or och jag fick ta en storlek mindre i midjan än jag brukar, jag är tillbaka till 25:åringens midjemått.

Nya skor skulle jag behöva, men sminket fick vara, jag klär inte i ögonskugga. Men nyklippt och med frisyrvax i håret gick jag sen till Polisen och beställde ett nytt pass när jag nu ändå såg så ung och snygg ut. Då råkade jag ut för en intressant händelse som platsar i morgondagens blogg, men för de som inte kan vänta rekommenderas morgondagens lokalnyheter på TV4 Västerås.

Fortsättning följer i morgonens blogginlägg här i Utsikt från torpet          
 

Heja VSK!

Jag har varit borta på resa några dar och tänkte sköta mitt bloggande ändå med mobilen, men det blev inte av.

Det trådlösa nätverket på hotellet i Leicester räckte inte upp till femte våningen och nere i lobbyn var det alltid nån som ville prata så det blev inte så mycket skrivet. Men nu vet jag att det går rätt bra i alla fall om jag skulle vilja skriva på mobilen även om  det  tangentbordet är så litet - det är helt OK.

Men väl hemma sen några dar är jag lite seg, halsen. Det var säkert flyget, man brukar ju kunna bli förkyld när man flyger. Så nu är jag riktigt orolig för min maratonträning. På fredag ska jag känna efter om jag är OK och kan ta upp löpandet igen.

Fotboll i lördags, Leicester - Burnley 4-0. Fotboll i måndags VSK - Åtvidaberg 0-2. Motsvarande serie som i England, men vilken skillnad! Men att VSK fick stryk var jag mest glad för. Klart att jag ville att mitt matchsällskap Casper från Sollentuna skulle få se sitt favoritlag vinna.

Foto: Rune Jensen

Två matcher på tre dagar, det har nog inte hänt sen ungdomsåren, men jag ska allt börja se lite fler matcher nere på Swedbank Park. Att VSK fick stryk första matchen må så vara, Casper blev glad,  men nu är det bara vinster som räknas. Heja VSK, heja Sport, heja Grönvitt!


Andra sidan är ni klara ---- jaja mensan fattas bara!       

        

Hola senõr!

"Hola, pero no, yo no hablo Espanõl, es un muy dificil idioma" svarade jag.

Jag blev tilltalad på spanska idag vid biltvätten. Det var Lasse, en gammal kurskamrat från spanskan. Jag  började med spanska som en kvällskurs för sju år sen, och sen kämpade jag på år efter år tills jag efter fem år satte på mig hatten och tackade för mig, men Lasse fortsatte att kämpa.

Det var kul med spanskan med trevlig stämning på kursen, men magistern blev för gammal och virrig, till slut lärde jag mig ingenting. Jag gick kvar 3-4 terminer extra á 8-900 kronor för att var snäll mot magistern och inte spräcka gruppen, men orkade inte till slut, och nu berättade Lasse att vid avslutningen härom veckan orkade inte magistern heller, han blev sjuk så nu är det nog slut på kursen för dom andra också.

Jag sitter kvar!

Av en annan elev hörde jag att magistern satt och somnade mitt under lektionen. Det gäller att sluta i tid så dom inte behöver bära bort en, det gäller nog alla vare sig man är spansklärare, datalärare eller diktator i Libyen. Eller ifrågasatt ledare för centern, kristdemokraterna eller vänstern. Det är bara Berlusconi som aldrig kommer på tanken att han ska dra sig tillbaka.

Men jag är så lättpåverkad så jag fick en knuff idag av Lasse. Troligen kommer jag nog aldrig att prata spanska med andalusisk dialekt, men nog sjutton ska jag väl kunna lära mig att fråga vad en pilsner kostar i alla fall, så det blir allt en fortsättning på spanskan i höst. För en annan lärare även om min gamla var en riktigt hyvens gubbe. Och jag har tom en mp3-kurs som jag kan ladda in i mobilen och lyssna på i sommar så jag friskar upp det lilla jag kan. Vilken tur att jag stötte på Lasse idag!       

    

Shoplifting på Clas Ohlson

Jag har aldrig snattat avsiktligt. Och inte oavsiktligt heller hoppas jag.

Men idag var det nära. Jag hade köpt en pryl till Calle, 44-årspresent, som jag ärligt betalade.

Personalen på CO är alltid trevlig, men har sällan tid att prata lite extra, men den här expediten ville kommentera mitt köp. Han hade en likadan och var så nöjd med den. Och han ville berätta några saker, så jag stod kvar i kassan och surrade med honom en bra stund. Betalade och sa "tack för mig" och gick iväg och expediten tog hand om nästa kund.

Förlåt fru torgmadam

Men som tur var kom jag inte så långt innan jag kom ihåg det. Jag hade ju ett par batterier också som jag glömt lämna fram. Det kändes lite pinsamt, men det var tur att jag inte kom ut utanför affären, då blir det väl ännu mer pinsamt att gå tillbaka och erkänna sitt misstag. 50 kronor kostade batterierna, och det finns ju folk som snattar och tar risker för mindre summor än så. Expediten var för trevlig, jag blev lite bortkollrad när vi stod och pratade.

Men nu kom jag på att också solen har fläckar, jag har snattat en gång. Vi var några smågrabbar (11-12 år kanske)   som på Stora Torget blev lite fruktsugna, skulle vi våga? Jodå, jag nallade en apelsin minns jag, men det är nog preskriberat nu. 

En spontan vårdikt efter dagens spinningpass

Ulrika är coachen, vi tränar hos Actic

Vareviga onsdag så spinner vi loss

Hon hojtar och härjar: Ni spinner fantastiskt!

Då ökar vi tempot, vi tror’na förstås

Uppför en backe med bitande motvind

Seniorer och panschis, det kan man knappt tro       

Och svetten den rinner man blir nästan fartblind

Seniorspinningpass – backens topp dagens clou

Vi pustar en stund sen med kaffe och macka

Vi surrar om hur dagens träning har gått

Lite bastu på det, man ber att få tacka

En kanonstart på onsdagen har vi allt fått

Och på fredag så far hela gänget till Leicester

det blir fotboll i England hos Svennis och Grip

Vi gubbar får oss en spinningsemester

och skoj ska vi ha, det är vår grundprincip

Spännande match - Burnley ska sänkas

massor med folk ska vi trängas me’  

huliganer, supportrar och någon kan tänkas   

municipalsamhälls-jeunesse-doréetore  

På onsdag sitter vi åter och spinner

På cykeln hos Actic på Kristiansborg  

Hoppas nu bara att grabbarna vinner

The Foxes in Leicester:  Don’t give us no sorg.    

(jag kom inte riktigt i mål så det fick bli ett riktigt nödrim på sista raden...) 

Vi blev med barnbarn i söndags - två stycken

Bland det roligaste jag vet är att ha hand om barnbarnen. Några dar på loven ibland, nån vecka på sommaren ibland och ibland en akututryckning.

Dom två äldsta klarar sig oftast själva nuförtiden, och dom yngsta har mamma eller pappa hemma ett bra tag till, men för mellanbarnen var det akuta barnpassningsproblem nu och både mamma och pappa hade tagit på sig sånt som var svårt att boka om. Så nu fick vi oväntat besök av Clea och Natan.

Största skillnaden när man har barnbarnen hemma är att det aldrig är tyst, det händer nåt hela tiden. Vi spelar spel, är ute och leker, mellan varven lite dataspel och barnprogram på TV, fikapauser och mat. Och diskussioner om kläder och maten. Att ungar kan ha så bestämda viljor! Så läser man böcker, letar nappen på natten. Medlar - vem ska borsta tänderna först etc. Det är tufft att vara småbarnsförälder och det är rätt tufft att vara småbarnsfarförälder också, man har ju inte ordnat på samma sätt hemma nu när man inte har barn hemma jämt och man har ju inte riktigt samma ork heller längre.

"Jag har inga barn och det är jag glad för" sa en arbetskompis en gång. "Jag är ingen ställauppare" sa en annan. Vi ser sånt här på lite annat sätt även om vi också sätter upp gränser och säger ifrån ibland, även som pensionär har man ju sitt att passa.

Men nu är det tyst i huset, endast bloggaren är vaken. I övermorgon är vi ensamma igen så imorgon får vi passa på att spela spel och leka så mycket vi kan.