En pojkdröm

Det händer inte mycket här på Stentorpet, det har jag skrivit om många gånger. Vi blir nyfikna om så bara någon cyklar förbi uppe på grusvägen eller kanske om en hare skuttar över ängen. Eller om vi ser en padda bland växterna.

Det är absolut inget negativt med det, tvärtom."Vi trivs bättre här där det är lugnt och skönt." Jag bara konstaterar som det är.  Men en sak har börjat hända rätt ofta, och där skulle jag gärna vilja vara med. En pojkdröm.

En kille på orten (gubbe?) har en egen helikopter som han puttrar förbi med då och då - vilken dröm! Hur kan han ha råd med det? Han har ett par kanonhus här i närheten också, påkostade och jättefina. Och säkert några lägenheter vid Medelhavet också (det sista la jag till själv för man blir ju lite avundsjuk...) En del har för mycket pengar, men han kanske har gjort sig förtjänt av dom, vad vet jag.

Men nu var det helikoptern det gällde - lite konstigt att det fortfarande är nästan SF att ha en egen sån. Det trodde vi nog att det skulle vara vanligare på 2000-talet, vi som var små på 50-talet och satt och fantiserade om framtiden. Jag minns att jag bl.a. fantiserade om en egen häst och just en egen helikopter. Men så blev det inte. Varken häst eller helikopter.

S:t Eriksmässan, Storängsbotten

Men på en S:t Eriksmässa i Stockholm på 50-talet tog pappa Sven med mig på en helikoptertur över Stockholm, det var stort. Och jag har suttit på en ardennerhäst också för den delen. Tur att jag hade några andra pojkdrömmar också som det gick bättre med.