Jag får ett ryck vartannat år

Och imorse ryckte det till. Jag drog upp skeppsklockan.

Det är ju inte så vanligt nu med klockor man behöver dra upp, och vi har lite olika uppfattning om just den här klockan i familjen.

Den har stått bra länge nu, för jag måste dra upp den flera gånger i veckan, så ett pass är det och lätt att glömma. Och så är det lite knepigt att få den att gå rätt, man måste justera och kalibrera ganska ofta, men jag tycker att det är lite hemtrevligt med en klocka som tickar och i alla fall visar ungefärligt rätt tid. Och så långt är vi nog överens båda två.

Men helst vill jag har slagverket igång också. Då slår den glas varje halvtimme. Ett glas halv ett, två glas kl ett osv och kl fyra har den kommit upp till åtta glas innan den börjar om på ett glas igen. Det tycker jag också är lite hemtrevligt. Men ska jag ha den igång måste jag komma ihåg att stänga av den på natten, och det glömmer jag alltid. Slå jag får aldrig ha slagverket igång.

Jag chansar ikväll och låter det stå på, hon kanske inte tänker på't.

Banne mig är det bara vi kvar

Vi hann inte sätta upp balkongbelysningen i helgen, vi var inte hemma.

Och hela dan har jag hållit på med annat, handlat mat och julklappar tex. Men nu måste jag leta fram belysningen från källaren.

För ikväll ska jag på en "Smygpremiär bara för dig" det låter väl pampigt. Vår matnärbutik, Coop Konsum City, öppnar i morgon i Kvarteret Igor, men bara för mig är det öppet redan i kväll. Blir lite tomt att handla alldeles ensam, men jag går nog dit och kollar.

Det har varit lite trist där hela hösten under ombyggnaden, hoppas det blir fint i nya affären. Och hoppas dom har många fina erbjudanden bara för mig. Som vanligt glömde jag hälften när jag handlade idag, så jag behöver släpa hem mer.

Men först ska balkongen bli fin, grannarna tittar lite snett på mig.

Lev i nuet

Så säger många, lite floskelvarning men det stämmer väl. Carpe diem säger andra. Och det tycker jag också.

Men för den skull är det inte så dumt att bevara det gamla också. Idag har jag kopierat gamla videoband med gamla historier som har varit så kul att höra. Historier jag aldrig hört tidigare, berättade av folk som inte finns kvar längre men som var duktiga att berätta.

Det var arbetshistorier från anno dazumal och nu har jag historierna på DVD.

Det händer mycket kul på alla arbetsplatser, det är inte så dumt att låta folk berätta om jobbet, och nu när allt ändras så fort så finns det så mycket att bevara. Kulturhistoria.

Men nu finns det knappt tid ens att leva i nuet, så det blir väl mindre och mindre bevarat.

Nu sätter snart julstressen in

Med bara två i familjen borde det vara rätt lugnt, och jodå, dom som stressar ute i arbetslivet har det värre. Och extra jobbigt med några barn att ta hand om också.

Jag hade hand om ett par stycken barnbarn förra veckan, en dag bara, och det blir ju lite annat tempo då. Är man van att ha det lite tyst ibland får hjärnan en chock när det surras konstant. Otroligt kul är det, men för en som har svårt att tänka i vanliga fall blir det inte lättare då, men samtidigt skulle jag vilja ha det så där surrigt lite oftare.

Men nu är det tyst, höstens kurser slutar den här veckan och nästa, sen får jag svår abstinens. Vad ska jag göra?

Tur att det går mot jul - här ska stressas!

Avdelning Floskler

Dom skojade med det i fredags i Spanarna. "Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus". Visst, det har man hört förut. En floskel.

Men idag när jag trevade i mörkret kom jag att tänka på att många nuförtiden aldrig får känna riktigt mörker. Som vi har på landet. Jag kände mig lite småfilosofisk.

Nästan alla i Sverige bor ju i tätorter där gatljuset alltid lyser och stjärnor ser man bara i Idol och knappt där. Så det här att treva sig fram i kolsvart mörker har dom aldrig gjort mer än den där korta stunden då det varit strömavbrott hemma i stan.

Och kunde man inte tända det där ljuset vore det rätt trist, men mörkret är himla mysigt det också, det här vill jag inte vara utan. Sen är det lite spännande också att treva sig fram till snickarboden utan el i svarta natten och där känna sig fram bland verktygen.

Man vet ju inte vad man kan råka på - ett spöke eller ett monster? Idag blev det ingenting.

Första advent idag

Och julstämningen börja smyga på.

Det regnar nästan ingenting, det var ju fint. Och temperaturen har sjunkit under 10 varmgrader nu och det gör ju sitt till det med.

För några veckor sen hade vi lite is på sjön, men den har smält, men fortfarande har vi iallafall varje år alltid is till slut på sjön: januari - mars, men visst borde sjön vara frusen redan nu också.

Men man får göra så gott det går, ljusslingor, stakar och stjärnor ska lysa upp i mörkret och till sist kommer väl snön och kylan också.

Skidorna står nyvallade och väntar och blir det dåligt med is så kan vi åka skrillor på isbanan på Stora Torget i stan, det kommer att bli häftigt.

Kan man ha julskinka iår?

Lars Hultström förstörde riktigt aptiten på mig, vad är han för en typ.

När högste chefen inte kan klara av att sköta sina egna djur ska han förstås syssla med annat, nu avgick han som ordförande och lämnade en massa uppdrag, men det kan väl inte räcka med det, han kan väl inte alls få fortsätta hålla på med djur. Och han skulle fått sparken innan han avgick frivilligt.

I yngre år hade vi några år med alternativ jul utan julskinka, men det blev lite tomt. Så nog ska julskinkan vara med på julbordet, men i år vet jag inte riktigt.

Vi kör nästan jämt med Krav-märkt, och hoppas att det är värt extrapengen. Om Krav-grisarna räcker till iår kan man bara hoppas, det är nog enda chansen att jag ska köpa skinka i år.

Löjligt resonemang

Vi köpte ett litet soffbord häromdan till bäddsoffan i arbetsrummet.

Vi skulle bara ha ett litet ett som är lätt att flytta på när vi fäller ut bäddsoffan. Och vi såg ett litet, lätt och billigt bord i billiga affären, men jag höll emot - "ser för billigt ut"

Så vi åkte till en finare möbelaffär. Dom hade exakt samma bord för ett par hundringar till. I nästa var det samma sak. Och i den tredje. Varenda möbelaffär hade tagit hem det här bordet, men priset var högre överallt än i den första affären.

Så löjligt, men nu blev bordet mycket finare, vi slog förstås till i den första affären.

Lite fick jag skämmas, och det går väl att göra en psykologisk analys av ett sånt här beteende kan tänkas.

Billigaste bordet blev det och 12 (!) ljuslyktor/teglas fick vi på köpet.

NetonNet i stan

Hur räcker det till? En elektronikbutik till.

OnOff - Expert - Siba - ElGiganten - MediaMarkt, det är väl dom stora men det finns fler. Och Clas Ohlson öppnade i tisdags i nya citygallerian. Och PC-firmor finns flera stycken och vitvaruaffärer förstås en masse.

NetonNets lagerbutik öppnade idag 5 minuters promenad hemifrån. Jag trodde det skulle bli i det närmaste tomt så för att stödja min nätbutik som nu också är min närbutik gick jag dit och kollade lite och höll knappt på att få komma in.

Åtminstone fick jag stå i kö och så släpptes vi in i smågrupper för att botanisera bland livets nödvändigheter.

Jag har köpt bra mycket elektronik senaste åren och tänkte trappa ner, hur ska det gå med det här lockbetet nästan inom synhåll.

Om något år flyttar IKEA till ett gigantiskt stort nytt område med ett gigantiskt stort IKEA , och det blir gigantiska nya gallerior bredvid. IKEAs gamla lokaler kommer nog inte stå tomma länge, dom fylls säkert av gigantiska nya elektronikaffärer dom också. Visst är det märkligt att det räcker till.

Vinylen rules

Det var länge sen jag höll i en vinyl, men det är ju så här musik ska avnjutas.

Jag har provlyssnat på några stycken av ungdomsskivorna som jag säkert inte hört på 50 år eller mer, och det är märkligt hur mycket man kommer ihåg. Varenda textrad, vartenda trumpetsolo måste ha varit lagrat nånstans i hjärnan, inte konstigt att det är jobbigt att lära sig något nytt, det börjar nog bli fullt.

Mina favoriter ska bli MP3:or så jag kan ha dom i telefonen och i GPS:en men inte sjutton att jag jobbar med brusreducering och sånt. Musik ska skrapa och raspa lite grann, det är för bra ljudkvalitet på musiken nuförtiden.

Och LP:skivor som är så billiga på loppis. Jag har vägrat att gå på loppis förut men nu får jag tänka om, nu kan jag också fynda.

Gratis på Internet

Det har ju blivit så att allt där ska vara gratis. Man blir lite irriterad tex på dom där tidningarna där man måste vara prenumerant för att kunna läsa deras nättidning. Gratis ska det va!

Och musiken och filmer ska vara gratis som Spotify & Voddler tex, och är det inte gratis så laddar man ner ändå. Jodå, jag har gjort det jag också från The Pirate Bay men bara några enstaka gånger, men just det borde väl ha minskat nu när man riskerar att någon ringer på dörren med en räkning. Och lite humor var det att piraterna blev av med sin logga, den blev inregistrerad av ett annat bolag. Gratis från Internet.

Och massor av gratisprogram finns det ju som är minst lika bra som dom som kostar pengar, idag laddade jag ner Audacity 1.3 för att mickla med ljudfiler. Ett avancerat program som ser riktigt proffsigt ut, och på svenska dessutom. Finns säkert andra som är bättre men det här kommer att räcka för mig.

Så nu har jag en funktion till att lära mig, men här ska jag bara lära mig det allra enklaste. Och det var ju bra att det var gratis.

Nu är jag vaccinerad

Men det var nära att jag missade det.

Jag tvekade ett tag om jag skulle göra det men professor Hans Rosling övertygade mig härom veckan. Jag minns inte riktigt hans argument, men det lät självklart.

Det var måttlig kö vid läkarstationen, lite rörigt organiserat och jag kom in som absolut sista kund/patient innan dom sa stopp, men sen skulle man ha en nummerlapp.

Då spände sköterskan ögonen i mig och frågade om jag hörde till nån riskgrupp. "Nix" sa jag och fick då reda på att det bara var riskgrupper idag. "Och så dom över 65"

Inte skäms jag för min ålder, men lite kul var det att behöva vifta med legget bland alla mina pensionärskamrater.

Kvarteret Igor har smygöppnat

Gamla Domushuset från 60-talet är ombyggt igen, översta våningen med Clas Ohlson öppnade idag.

Drygt 40 butiker ska det bli, än är det bara en. Som det mesta blir det nog bra när det blir färdigt. Och som vanligt kommer väl många att klaga och gnälla att det var bättre förr, det hör till.

Nya Clas Ohlson kändes lite trång, men så är det alltid i deras affärer t.o.m. uppe i Insjön. Några gick och gnällde lite spydigt att dom inte hittade ut och en kille frågade mig på allvar: "Men den gamla affärn finns väl kvar?" Vadå? Två CO i samma hus?

Konsums varuhus från 1939 var först. Dom hade ett fint konditori kommer jag ihåg. Men huset revs ner helt när dom nya tiderna kom.

Sen kom Domus varuhus 1963 med restaurant Igor, med bra mat.
Byggdes sen om till Arosian (1995?), men det blev aldrig riktigt bra. Men Pizza Huts pizzor var fina.

Och nu heter det Kvarteret Igor, galleria med rulltrappor på snedden som på Pub. Det ni! Och god mat på Harrys, men det ska visst bli några fler matställen också, och det är ju alltid bra.

Goda råd kan vara billiga

Jag fick ett råd i dag som jag hoppas är bra. Hyfsat billigt var det i alla fall.

Stans största jazzpotentat påstod att Clas Ohlsons stereoskivspelare med uttag för både USB och SD-kort är alldeles utmärkt. Jag som sneglat på andra burkar flera gånger dyrare för att spela in mina skivor.

Och så lättpåverkad som jag är så bestämde jag mig direkt. Kanske tom Clas Ohlson har extrapris, dom nyöppnar just nu i en ny butik så jag måste dit och kolla.

Två problem bara:

1. Jag hade i princip bestämt att inte köpa fler prylar. Men en till är väl OK, efter den kan det få vara slut.

2. Margareta kan ju bli sur om jag kommer hem med en burk till, men lagar jag lite god mat och krusar lite kanske det löser sig. Och tänk på så billig den är. Jo, jag brukar klara av henne.

Och det var länge sen vi hörde vår favoritmusik, vi har varit utan skivspelare så länge.

En vecka kvar

Lite mörkt nu och lite regnigt. Men det är bara en vecka kvar så man får väl hålla ut.

1:a december betyder flera saker.

För det första plockar jag fram mitt träningsschema - det tar 6 månader att komma i toppform till Stockholmsmaran, och fr.o.m. nu är det noga med alla träningspass. Min personlige tränare kräver disciplin.

Men viktigare ändå är att julkalendern börjar då. Supersnällasilversara och Stålhenrik har blivit pensionärer och flyttat till rymden men får visst kämpa ändå med superskurken Gjerta, det ska bli spännande.

Varje år ska det röstas om vilken julkalender som var bäst, men för mig är det lätt att välja. Den senaste är alltid bäst.

Och en superhjältejul måste ju bara bli superjättekul.

Jag blir galen

Jag skulle bara... Och så fungerade inte telefonen.

Allt hänger ihop, jag slog bara av en funktion i trådlösa nätverksroutern och IP-telefonen sitter ju före i kedjan. Men i alla fall gick det inte att ringa sen. Och jag fick vatten på kvarnen.

För jag har så länge drivit en tes att all teknik måste göras enklare. Man ska inte behöva vara datatekniker för att klara av att få ihop prylar i hemmet, men det dröjer nog några år till innan det blir så. Om nånsin.

Jo, jag tror nog det. Visserligen är det kul att koppla och greja, och ungdomarna nu är ju bra mycket kunnigare än vad jag är, men jag tror inte dom heller har lust att ägna för mycket tid på krånglande teknik.

Jag sätter en krona på att om några år är allt mycket enklare, trådlösa eller hopbyggda manicker som sköter sig själva. Och min telefon fick jag förstås igång efter lite laborerande men så fint det blir om några år när allt är enkelt. Men då finns det väl annat att bli galen på. Det är härligt med teknik.

Heldag i affärerna

Det är väl något av det värsta man kan råka ut för, men ibland måste man ju titta runt.

Och en sån här regngrå dag är det väl rätt OK. Men alla andra var ju också på IKEA. Och på Erikslund.

Och jag höll hårt i plånboken. 59 kronor för en gardinstång på IKEA var överkomligt. Margareta gjorde nog av med en tusenlapp. Men det var ju inte så farligt det heller för att ha sprungit i så många affärer.

Vi handlar oftast i centrum, där är det trevligast, men idag höll vi till våra köpcentra i utkanten av stan. Och visst, det märktes att vi inte är där så ofta, vi hittade några riktigt fina affärer vi inte visste fanns.

Så nu är vi både lite fattigare och lite mer allmänbildade.

Digitalisera mera

Jag såg en bra film ikväll, 25 år gammal. En timme inspelad här i Sala i nästan bara en tagning.

Jag hittade videobandet häromdan i en källare i Hallstahammar. Jag visste om att filmen fanns, men hade ingen aning om var den var. Så råkade jag se ett namn på ett kort och lekte lite detektiv som gav resultat, man kanske skulle valt ett annat yrke.

Ett band med ett för mig väldigt intressant innehåll, och ikväll fick jag till sist igång videon också, så vi kollade förstås filmen. Den var jättebra.

Nu ska bandet digitaliseras, det fixar jag i morgon. Och det finns mera. Det är ett band till som jag inte orkade se ikväll, den ska jag också dra över till DVD. Sen är jag sugen på att ge mig på alla mina skivor, jag ska nog digitalisera dom också.

Smalfilmerna och några egna gamla videoband är klara sen länge, diabilderna fixade jag för några veckor sen och i morgon är dom här videobanden klara. Om sen all musik också blir digital, så är jag rätt nöjd.

Ettårskalas idag

Det här året gick fort, det var ju alldeles nyss lilla Nelly kom!

Man kan ju inte låta bli att fundera på det här med tiden, den går egentligen lika fort för alla, men efter arbetslivet går det extra fort.

"Du har ju all tid i världen" säger man, inget kan vara mer fel. Tid börjar bli en bristvara.

Men ett födelsedagskalas är alltid kul, speciellt barnkalas. Hoppas det blir nåt gott.

Och en annan fundering för dagen gäller våra änder. Ett andpar simmar i ån, det är väl lite ovanligt så här års att hålla ihop två och två? Tror dom att det är vår? Hoppas dom inte gör nåt dumt så det blir ungar i december, men då får dom väl flytta inomhus.

Dagens Haiku

EU:s nya toppjobb är klara, det blev en Haiku-poet och en baronessa.

Till Herman vill jag säga:

Grattis till jobbet!
Sätt dig skönt där i Bryssel
På rumpestumpen

Där fick jag med lilla Cleas favoritord, hoppas bara van Rompuy inte tar illa upp.

Mrs baronessan Ashtons rumpestump vågar jag inte skämta om, det kan verka sexistiskt.