fredag 12 mars 2010

Optimisten och pessimisten


Nog är det så att de flesta av oss har väldigt lätt för att kritisera och säga nåt negativt.

Jag tänker ofta på det hur svårt folk har för att säga nåt positivt men finns det det minsta negativt att säga så går det lätt. Det har varit lite sånt runt kurserna med Aktiva Seniorer också.

Men jag bryr mig inte så mycket, jag känner mig som optimisten. Jag har många exempel men det får räcka med dagens möte med Bertil när jag var på väg till stan. Solen sken och det var riktigt varmt.

Härligt väder, sa jag. Nog är det skönt med en promenad!

Nja, svarade Bertil. Kolla så det ser ut på trottoaren. Plaskigt och halt. Att dom inte kan ploga bättre!

Lite typiskt, och kanske jag är lite för neggig jag också ibland. Men i så fall är det slut på det nu, och jag försöker i alla fall gärna alltid dra till med något positivt.

3 kommentarer:

  1. Jag är inne på samma linje! Jag ska köra den amerikanska positiva stilen ett tag och se hur det funkar! Visst kan det bli lite tröttsamt med den ytliga hurtigheten, men jag måste säga att jag nog ändå föredrar de leende, artiga, positiva amerikanerna framför de griniga och buttra svenskarna. Jag återkommer med rapport om hur experimentet går!

    SvaraRadera
  2. Vi tar varandra i hand och bildar klubb.

    SvaraRadera
  3. Då bildar jag gärna klubb med er också! För det är mycket trevligare att hitta det positiva i livet.

    SvaraRadera