Nu börjar valrörelsen

Sommarlovet är över, nu börjar det. Kul, kul tycker jag. Hoppas det blir fina debatter. Det blir nog spännande ända in på mållinjen. 19:e september vet vi vem som vann.

Det verkar helt jämnt nu om opinionsundersökningarna stämmer. Det blir ingen promenadseger för Rödgröna som det såg ut som för ett år sen. Och jag hoppas verkligen SD inte kommer in och blir vågmästare, hur kommer Reinfeldt att göra då om han vinner? Han har inte alltid varit så solklar som Sahlin.

I år ska jag framför allt tänka på vad partierna säger om oss pensionärer och om sjukvården. Och jobben.

Vi panschisar får det faktiskt bara sämre - sänkt pension nästa år också. Min sjunker med 4,3 %. Sen får vi visserligen kanske lite sänkt skatt, det lovar båda sidorna, men Alliansen håller fast vid att pensionärer ska ha högre skattesats än vanliga människor - det kan jag aldrig acceptera. Dom Rödgröna ska återställa den här orättvisan, det måste väl ändå ALLA tycka är rättvist.

Att få sjuka att jobba med det de kan är ju bra, men det har varit för många som kommit i kläm med Alliansens nya regler, där ska jag se vilken sida som verkar bäst, har Alliansen ändrat sig?

Det går bra för Sverige, men arbetslösheten sjunker ju inte - inte var jobbskatteavdraget nån bra lösning. Är det bara det Alliansen kör med den här gången också?

Men jag gillar inte det här med två block som allt mer går mot tvåpartisystem, det är dumt för mångfalden och inte blir det väl mer demokrati, men det går väl åt det hållet. Men där behöver jag bättre argument för att tycka att det är bra.

Problem med getingar och en liten kattfröken

Vi har alltid getingbon på två ställen på huset, och så några ute på tomten, bl.a. i snickarbon.

I snickarbon kan dom få hålla på, men dom där på huset är irriterande, och dom som bor där fick sig en omgång med Radar för nån vecka sen, och det var rätt effektivt. Jag har inte sett dom sen dess.

Men dom som bodde i boet utanför Margaretas rum har på något mystiskt sätt hittat en väg in i hennes rum. Den senaste veckan har några överlevande getingar tagit sig  i hennes rum och ligger titt som tätt kravlande på golvet. Säkert 25 stycken har vi tagit livet av, men hur kommer dom in? Ett mysterium!

Tills idag. Vi hittade ett hål bakom en list där det väl finns en springa ut till getingboet. "Byggfusk" säger Margareta, "precis vad jag trodde". Helt fel, bara olyckliga omständigheter, säger jag, men tur att vi hittade hålet. Och nu har jag tätat med silikon och är lite spänd hur det ska se ut i morgon - nu ska hon väl inte fått fler ovälkomna nattliga besök.

Och så är det vår kattfröken, vad ska man göra? Hon sitter på kvällarna utanför dörren och bönar och ber att få komma in, men det är omöjligt - sonen har allergi! Jag törs knappt öppna dörren på kvälllarna! Men nu har jag sett att hon har ett nummer i örat - finns det nåt register? Det ska jag kolla i morgon. Och det är väl ingen panik än, rätt varmt och gott om möss, men nog skulle jag vilja släppa in henne.  

          

Några tankar om mobiltelefoner

Hur länge har mobiler hört till livets nödtorft? Tio år kanske. Men det är nåt konstigt med dom. Dom har ju så otroligt kort livslängd.  

Jag köpte min för ett år sen för 3000 kr, då var det den en av de allra mest populära på Pricerunner. Den finns fortfarande med på listan, men på plats 31 nu. För 2000 och mogen för Antikmagasinet. I stort sett alla i släkten har skaffat nya nu i år och jag har börjat kolla i annonserna jag också.

När Anna köpte en ny fick Margareta överta hennes gamla som var nästan är lik min, det var ju bra. Då kan vi ha samma laddare och kablar, praktiskt! Och när jag stoppade undan hennes gamla, fullt fungerande, ser jag att vi har 5 st fullt fungerande mobiler i lådan. Och ändå har jag inte sparat alla våra gamla mobiler, dom som varit trasiga har jag förstås slängt direkt. Men vilket slöseri. Och visst skulle jag klara mig utan mobilen eller åtminstone med någon av dom här lite enklare som vi sparat..  

Men man vill ju hänga med, och jag inser förstås att det här bara kommer att fortsätta och livslängden kommer bara bli kortare på mobilerna. Och det enda man kan vara säker på är att dom som köpt ny mobil i år sitter med en hopplöst gammal mobil nästa gång nya modeller släpps med nya fräsiga funktioner och nya tekniker.

Inte för att jag lyckats lära mig en tiondel av min telefons alla möjligheter än, men det hör liksom inte hit.  

  
          

Silvköparens Camping - Gratisreklam

Vi har en jättefin camping några hundra meter från Stentorpet, och vi var där idag för att ta ett dopp och köpa glass. Jag tog en Dajmstrut.

Det var länge sen vi campade där själva, 1974 när vi testade vår nya husvagn Adria 380 för första gången, men vi går förbi där varje gång vi ska till Silvköparn för att bada, "Silvis". Nedläggningshotad har Caravan Club tagit över och det blev succe. I stort sett fullbokat hela sommaren och dom ska tom bygga ut lite och rusta upp.

Det berättade killen i receptionen, en gammal bekant från Västerås, som bott där i sin husvagn hela sommaren  på Silvköparens Camping.

Badet är suveränt och idag var vi helt ensamma där, både strand och klippor. Men var var alla campinggästerna? Vi var där rätt tidigt så dom kom väl ner till badet allt eftersom dom vaknade.

Så ett bra tips på en bra campingplats och ett bra bad: Silvköparens Camping!    

Melody Gardot på Ulriksdal

En av våra nya favoritartister är Melody Gardot, och jag hade blivit presentad med biljetter av snälla barn. Tack för det! Och idag var det dags. Ulriksdals slott. Utomhus i slottsträdgården.

Jättefin kväll, lite småkyligt möjligen men Margareta hade packat både jacka och extra tröja åt mig. Och vilken tur att vi blev varnade att ta bilen - nästan omöjligt att bli av med bilen så vi fick skjuts.

Började lite segt med en skönsjungande José James som hade valt fyra alltför lika låtar. Han sjunger otroligt fint, men hade varit bättre med lite variation i tempo och stil.Och sen dröjde det över en halvtimme innan Melody kom in och programmet kunde börja. Det var väl nåt problem förstås bakom scenen, rampfeber kanske?

Men om det började lite segt så var fortsättningen desto bättre med en bra blandning med en hel del nya låtar som jag inte hört tidigare blandat med några mer välkända Melody-låtar. Och det blev ett bra tryck med sax, cello, bas och trummor. Och Melody på piano och gitarr. Det är verkligen fin musik dom bjuder på. Ett kort inhopp av en ny saxofonist blev det också.

Stående ovationer, det var dom värda med Summertime i ett fint arrangemang som extranummer. Vi var väldigt nöjda när vi traskade hemåt i natten och det var nog alla andra i publiken även Melody. Så här skriver hon på sin Twitter:

"WE LOVE YOU STOCKHOLM! Thank you for a beautiful evening :) Chilly, brisk with the beautiful sounds of our new American Friend.....kiss"

Min nya filmkanal

Jag gillar verkligen Telias Digital-TV.och den blir bara bättre hela tiden. Jag hänger bara inte med i alla nyheter.

Tre nya kanaler fick jag häromdan och då råkade jag samtidigt titta i Programbiblioteket och hittade TCM, Turner Classic Movies   precis i min smak!

Massor av gamla klassiker från 50-60-70-80-90-talet att ösa ur. Gratis. När som helst. Tack Telia!  Det här gillade jag verkligen.

Jag började direkt med "New York dansar" som jag sett minst fem gånger tidigare. Från 1949 med Frank Sinatra och Gene Kelly. Den var lika bra som vanligt. Sen ser jag att "I sista minuten" finns med i menyn. Den har sett 10 gånger minst, men självklart ser jag den snart igen. "Jailhouse Rock" ska jag förstås också se igen, ja jag tror nog att jag tar och betar av dom flesta på listan när jag har sett klart mina absoluta favoriter.

Sen har man en massa nya andra kanaler också i Programbiblioteket, en hel del nytt jag inte sett tidigare där.

HDTV är också på gång ser jag, men det kommer nog inte hit ut till Stentorpet, och det behövs inte heller, men att få botanisera i TCM-filmerna var en höjdare, jag har mycket bättre TV i sommarstugan än hemma i stan. Så jag stannar nog kvar här på Stentorpet när höstvindarna börjar tjuta och kollar på gamla filmer.    

Nostalgikväll

De allra flesta tycker nog att det bästa man kan få är egna barn. Vi fick tre, Margareta och jag. Och i morgon blir den äldsta 40 år.

Det är otroligt men sant, det är 40 år sen den där nervösa morgonresan till BB då allt blev annorlunda och vi blev en familj på riktigt - 40 år! Och sen är det märkligt hur fort allt går, jobb och stress, fler barn trillar in, barndom, skola, studenten och så flyttar dom ut... Det var det det. Man blinkar till och så är det klart.

Men sen kommer det där som är lika bra, det är när barnbarnen trillar in, och dom behöver man ju inte ha samma bekymmer med, mest bara ha kul med. I dag har jag spelat "Den försvunna diamanten" med Ellen, kollat Caspers nya fräsiga mobil och skjutit pilbåge med Clea och Natan, och Nelly ska jag leka med på festen i morgon.

Inte undra på att det är lite nostalgi i kväll, och i morrn blir det tårta!

    

Det där med höger och vänster

Jag råkade se en veckogammal Expressen-artikel som säger att folk är mer höger än vänster. Rapport ville veta och SIFO har frågat så det kanske ligger nåt i det.

Nu tror jag inte så hårt på gallupundersökningar, men är det sant så är det inte så konstigt. Ju bättre folk får det så ju bättre vill man ha och "mycket vill ha mer" är ju ett talesätt. Och då kan det kanske kortsiktigt vara bättre att vara höger än vänster.

Sånt här svänger visserligen fram och tilbaka över tid, men redan när jag satt och diskuterade med kompisar som ung var vi inne på att det nog skulle gå åt det hållet, dvs åt pipsvängen. Så kom "Satsa på dig själv"-kampanjerna  på 80-talet och nu är det ju privatiseringar och skattesänkningar som är svaret på allt. Det är väl både bra och naturligt att samhället förändras och att det finns en massa olika åsikter, men jag får erkänna att jag blir lite orolig om ungdomarna idag är så inne på att höger är bättre än vänster.

Fast höger och vänster är inte det viktigaste, rättvisa, solidaritet och sånt är viktigare, och nog ser man mer av det på vänsterkanten. Så jag håller mig kvar på min sida!              

              

En ny hyresgäst på Stentorpet

Hon flyttade in häromdan, men verkar redan trivas. Hon får väl bo här några dar se får vi väl fundera hur vi ska göra.

Det är en lite gråvit kattfröken (tror vi), ganska ung. Visst har det gått katter här förut, men dom brukar bara hålla sig på avstånd, det här är första gången någon flyttar in.

Ja hon får inte bo inne, vi har en kattallergiker i familjen, men hon stryker runt i trägårn och leker med  barnbarnen, så nog tycker hon att hon bor här nu. Jag tror hon håller till under huset på natten men på dan ligger hon mest i trädgårdssoffan och tar igen sig. Sommarkatt som redan blivit lämnad? Nä jag tror inte det, hon verkar välmående, och katter gör väl så här, hälsar på några dar och drar sig hemåt sen. Jag har aldrig haft katt så jag vet inte riktigt.

Men i kväll jobbade hon hårt. Nog förstår jag att det finns möss på Stentorpet även om det inte är så ofta man ser någon, men inte trodde jag att det fanns så många. När vi satt och åt gott från grillen fick lilla Missan ett ryck och och på bara en halvtimme fick hon tag på 6-7 stycken, vi skulle behöva en katt som håller mössen borta.

Men det går ju inte, dels för allergin och så bor vi ju inte här hela året. Men jag förstår att  folk på landet gärna håller sig med en huskatt.
 

Lite dåligt samvete idag

Jag var lite trött på väg hem från Uppsala och maten väntade hemma på bordet, men det är en dålig ursäkt.

Det stod en kille och vinkade efter vägen. Han hade väl problem med bilen kan jag tro och visst borde jag ha stannat. Det brukar jag göra, men idag körde jag bara på och hoppades att någon annan skulle stanna och hjälpa honom. Dumt. Dåligt samvete.

Men jag brukar alltså stanna. Jag har t.ex. mitt i natten bogserat en gammal rishög som fått stopp på motorvägen flera mil hem till Västerås. Och fick nätt och jämt ett "Tack" för det.

Och minst tre gånger har jag hjälpt folk med bensinstopp. En gång var jag lite skadeglad. Utanför Eskilstuna stod en kille i mörkt mörkt blå kostym och högröd i ansiktet. Han hade just hämtat sin nya Mercedes i den övre prisklassen men inte sett att han bara fick en liten ynka skvätt bensin i tanken. Nu fick han lift till macken och lovade heligt att det här var den sista Merca han skulle köpa. Jaja - det blev väl nåt ännu finare nästa gång, men det var fint att han fick lite skit under naglarna och jag fick lära mig några nya svordomar.

En annan gång hjälpte jag en ung kille som bara var tacksam för hjälpen. Han hoppades att han skulle få hjälpa mig om jag fick slut på bensin nån gång, det skrattar jag fortfarande åt ibland. Chansen är ju inte så väldigt stor att han skulle komma just då om jag blev stående.

Men visst borde jag stannat idag. Jag ska till Uppsala i morgon igen - han kanske står kvar och vinkar?           

Så har vi varit på Möklintaveckan igen

Det är tradition, kanske inte sommarens höjdpunkt, men det liksom hör till att ta en sväng till Möklinta i juli.

21:a året, och nog har vi åkt där i 15 år, tror jag.  Förr höll det på en hel vecka, men nu är det bantat till en helg, det är väl svårt att få besökare så många dar förstås.

Det mesta är sig likt från andra år, hantverk, folkdans, kobingo etc. Det vi aldrig missar är att äta en kolbulle vid kolmilan - 35 kr, billigt. Och idag blev det kaffe vid Gammelgården också. Med underhållning av Kravatterna från Heby.

Så har dom ofta någon etablerad artist också, i år Susanne Alfvengren.Och en himla massa annat - magdans tex med "prova på", det missade jag. Jag kan nog svänga rätt bra med kaggen. Yxkastning såg också kul ut, finalerna var igång, men där hade jag inte haft en chans, dom som var kvar var jätteduktiga, hade bara 4:or och 5:or, jag hade nog knappt träffat tavlan.

Så nog kommer vi tillbaka till Möklintaveckan nästa år också och då borde vi vara med på lite fler aktiviteter.
  

Dyra lampor på bilen

Det blev en tur in till stan idag också, höger strålkastare på vår Citroën var trasig.

På den vänstra sidan kan jag till nöds byta själv, det har jag gjort ett par gånger, men den högra klarar jag inte. Visst är det trist att man inte kan byta strålkastarlampor själv som man gjorde förr. 15 kronor för en ny lampa och 5 minuter under motorhuven. Det var då det.

Nu är det verkstan som gäller, och det var väl ett tag sen sist, men nästan varje år är väl minst en lampa  svart. LO:s bil byter ganska snabbt och det har kostat ung. 350 kr tidigare. Nu bytte jag båda två för säkerhets skull och fick betala 900, det var ju en hyfsad prishöjning - semestertillägg kan tänkas.

Jag var lite sur först, men det kanske inte är så farligt ändå. Jag tittade runt lite nu i kväll och ser att man kan få betala en bra bit över tusenlappen för nya lampor på en del andra bilar.

Men så ser jag också att man byter lätt själv på ytterligare andra bilar, så då blev jag sur igen. Banne mig - om jag köper en ny bil nån mer gång så ska absolut kolla om man kan byta strålkastarlampor själv. Men nu ska jag väl klara mig ett bra tag med mina nya lampor.      

 

Tekniska problem

Jag är 100% säker på att tekniken kommer att fungera enklare i framtiden.

Den kommer att vara många många många gånger mer avancerad än i dag, men inte kommer man att acceptera det strul som man alltid har nu. Jag tänkte på det idag när jag skulle byta mitt modem hemma i stan.

Tele2 hade skickat oss ett nytt som behövs för vår ökade hastighet på bredbandet, och det gick rätt enkelt att byta, men alla dessa sladdar..... Dom kommer våra barnbarn att slippa i sinom tid. Och allt fungerade efter några omstarter, både IP-telefonen och bredbandet. Ja hastigheten hade inte ökat, men det tänkte jag ringa dom om senare när jag hade bättre tid.

Så skulle jag bara surfa runt lite medan tvättmaskinen gick färdigt så jag kunde åka tillbaka till Stentorpet, men nog f-n skulle det börja krångla. Tvärnit, nätet var dött, telefonen likaså. Jaha - jag bytte några kablar, jag startade om några gånger , kopplade bort telefonen etc etc. Men mitt nya fina modem blinkar inte grönt längre

Och inte hade jag tid att i sommarvärmen ägna flera timmar åt att rycka i kablar och svära - det får vara tills lusten kommer tillbaka och jag får tid att åka hem igen och fixa till'et. Men nu har jag varken Internet eller telefon hemma i stan. Jag får hålla mig kvar här på Stentorpet, där är all teknik OK för dagen.

Tänk så skönt för kommande generationer att slippa allt strul. Eller blir det inte så?
 

Nya vanor

Det fina sommarvädret har gett oss några nya vanor, vi har bl.a. blivit trogna lyssnare av "Sommar i P1"  

Vi väntar med lunchen till kl ett, sätter på högtalarna ute i pergolan. Äter och lyssnar och efter maten sjunker vi ner i varsin vilstol och smälter maten och fortsätter att lyssna. Det här var en riktigt fin vana. Annars brukar hela sommaren gå innan vi kommer på att vi borde ha lyssnat lite på dom där sommarprogrammen.

Det började med Nicklas Lundblad, förra grannen till dotter Annika, honom skulle vi förstås lyssna på. Det hade jag markerat i kalendern, det var ju nästan en bekant. I alla fall har jag spelat "Försvunna Diamanten" med  hans dotter....Han var intressant förstås och trevlig, men jag jade hoppats på lite skvaller från hans nya toppjobb på Google i USA.

Sen har det rullat på, alla har ju en historia att berätta. Jag har lyssnat på en 5-6 stycken så här långt så nu är jag igång - lunch i pergolan och sen vilstolen, jag ska lyssna på många fler Sommar i P1.

Några som jag absolut ska lyssna på är Ulf Danielsson (jag läser en bok av honom) och Håkan Lans (dotter Elisabeth hade honom till bordet på en middag, nästan också en bekant till mig.....)

Vanna Rosenberg ska jag lyssna på, hon är så himla trevlig, så henne skulle jag gärna vilja vara bekant med, och Therese Alshammar är jag nyfiken på hur kan hon elitsimma som 33-åring när dom andra knappt är 20.

Och så ska jag lyssna på Per Morberg och höra hur nu han kunde få spela med i Paraguay i fotbolls-VM, Han kallade sig visserligen Nelson Valdez, men han är avslöjad.




   

Man kan väl ändra sig

Jag behövde nya byxor idag tyckte Margareta.

Det var väl inget större fel på dom jag hade, men det är klart, man kan ju behöva fler än ett par.

Jag är nog långbyxtypen, helst jeans, men visst dom kan vara lite varma den här sommaren. Kortbyxor kan ju vara skönt när det är varmt här på Stentorpet, men jag är lite obekväm med dom på stan. Lite löjligt kanske,  men så är det. Och trekvartbyxor gillar jag absolut inte.

Jag hade ett par trekvartsbyxor häromåret men jag trivdes aldrig i dom. Säckiga och bylsiga med en massa fickor överallt, jag slängde dom helt enkelt när den sommaren var slut. Aldrig mer!

Men man kan väl ändra sig. Det finns ju knappt långbyxor längre, i alla fall inte i min storlek. Men trekvarts hade dom hur mycket som helst av på Dressman. Med fickor överallt - jaja det är ju praktiskt också. Och dom här var billiga också och inte bylsiga heller så det blev affär. Får jag säga det själv är jag rätt snygg i mina nya trekvartsbyxor, det blir nog ett par till så jag har lite att byta med.

Skönt med värmen - jag klagar inte

Men man måste anpassa sig, gå ner i varv Och det har jag lätt för.

Vi tog en biltur igår "för att se lite annat", men när vi sett lite annat, svettats och gjort av med några hundringar (bl.a. 300 spänn på fina ostar), hade vi bråttom hem för att slänga oss i ån. Vi har suttit och svettats på många semesterresor och bara sett fram mot att få komma hem till Stentorpet och slänga oss i ån. I kväll blir det nog ett nattdopp också.

Vårt lilla hus är nog annars rätt bra isolerat, det är ganska svalt på nätterna, åtminstone med vidöppna fönster. Det är väl annars ett av det värsta, när det är så varmt på natten att man varken kan sova eller andas.

Vi borde jobba lite mer här på tomten, måla - snickra - gräva. Jorå, jag vet. Ska bara ta en kopp kaffe först.

Ungarna utflugna

Jag tror det, mammorna är lite lugnare. Dom har försökt skrämma bort oss senaste veckorna när vi varit ute på tomten, men nu struntar dom i oss.  

Mamma Björktrast i sälgen har varit argast när vi kommit nära. Tre ungar tror jag hon haft och det boet är tomt nu. Ungarna är ute och flygtränar och mamman övervakar och har fullt upp att hjälpa ungarna så hon bryr sig inte nu när vi kommer nära.

Mamma Sädesärla är också lugn nu, men det boet någonstans i björkhäcken har jag inte hittat. Och ungarna klarar sig väl själva nu.

Mamma Gulsparv i kaprifolen har varit snällast mot oss, drar sig skyggt undan när vi kommit för nära. En av ungarna flög ut igår rakt mot fönstret, men vinglade vidare mot närmaste buske med lite huvudvärk. Och minst en unge är kvar i boet, flyger nog ut idag.

Sen har vi haft hyresgäster i holkarna, men där är det svårare att hinna med att se vad det är för sorter. Jag är så dålig på fåglar och dom sitter ju inte still så länge att jag hinner kolla i fågelboken.

Polis i London, ett framtidsyrke?

Det är lite dålig fart på bokläsningen den här sommaren, men några stycken har jag avverkat. Bl.a. en i engelsk polismiljö. Torftigt, hårt och trist.

Äldsta barnbarnet ska bli polis i London efter en framgångsrik karriär som fotbollsproffs i Arsenal, helst som målvakt, men jag tror jag måste avråda honom till att jobba som polis i England.

Så fort dom här poliserna ska tänka lite så går dom till puben och tar ett glas. Så fort dom behöver prata med någon går dom till puben och tar ett glas. Så fort dom är lite trötta efter jobbet går dom till puben och tar ett glas. Och en massa vin och whiskeypimplande dessemellan, faktiskt kändes drickandet som den röda tråden i boken. De flesta engelska poliser är nog halvalkoholister. Och tar bilen när dom bara tagit nåt enstaka glas, det tycker dom är OK.

Nä, det är nog ingen bra framtid för mitt lilla barnbarn. Gärna proffsfotboll, jag kanske kan få fribiljett nån gång, men jag ska ta upp polisplanerna i London med honom.

Nästa bok handlar om internationella terrorister också i London. Om dom poliserna också sitter hela dagarna på puben och tar ett glas, så ska ja absolut råda honom till ett annat yrkesval.    

Ska man göra nån semesterresa i år?

I så fall är det hög tid att bestämma sig. Sommaren går fort och inget är planerat. Men några resor har vi gjort, vi har ju rest från Västerås till Sala i alla fall och häromdan var vi i Uppsala.

Jag gillar annars rätt bra att resa, men det är inte så himla viktigt. Det är ju ofta det första folk säger på frågan vad man ska göra om man vinner en  miljon, och det kanske vi också skulle göra om stryktipset slår in med 13 rätt, men det finns ju annat också.

Vi kollade några resmål häromdan och hade bara behövt trycka på Enter och betala, men vi ångrade oss. Vi väntar ett tag att bestämma oss, det är så skönt här på Stentorpet. Kanske tar några dagsturer i stället.

Nog har jag annars några drömresor i tankarna och några ska väl bli av och nån får väl vänta  till den där miljonvinsten, och andra blir nog aldrig aktuella. Till exempel månen kunde vara kul, eller kanske att lifta till Restaurangen vid slutet av galaxen. Nåja, men nåt ska det väl bli.

Annars har jag en plan för miljonvinsten:

Om jag vunne en miljon
Köpte jag en stor kanon
Sköt med den en stor salut
Sen var nog miljonen slut

Fjärilseffekten är intressant

Jag såg en film härom året om sånt, The Butterfly Effect, men den minns jag ingenting av. Däremot minns jag tydligt Ray Bradburys novell A Sound of Thunder från 1951 i samma ämne. Jag hörde den i ett radioprogram för evigheter sen (30-40 år sen eller mer?), det är lite märkligt vad man minns bra ibland, men det var sån kuslig stämning minns jag.

Men det mest intressanta nu är en annan fjärilseffekt, var är dom, vart har alla fjärilar tagit vägen? Jag såg en fjäril idag och i går tror jag också jag såg en, men det ska väl krylla av fjärilar så här års. Var det vintern som tog dom?

Jag har letat lite på nätet i kväll, men jag ser inte så många inlägg från folk som är oroliga, så det kanske är ett lokalt problem här i Sala. Men det var visst dubbelt så många fjärilar1960 som nu så något har säkert hänt. Miljön? Jag tror inte jag sett en enda citronfäril ens i år!

Jag saknar mina fjärilar, hoppas dom kommer tillbaka senare i sommar. Annars måste jag leta vidare var dom kan vara, man kanske ska ha rätt sorts blommor i trädgården för att dom ska trivas.      

Skulle vara kul att vara på Almedalsveckan

Almedalsveckan ska jag boka in nån gång, skulle vara riktigt kul att vara med där en gång. Verkar vara bra drag.

Visserligen hänger man väl med ännu bättre hemma vid TV:n, men det är nog en fin stämning där i Visby, jag skulle gärna vilja glida runt där nån gång och frottera mig med etablissemanget, speciellt så här ett valår.

Det är alltid kul att lyssna på debatter, tal och sånt även om man inte håller med allt den man lyssnar på, men jag gillar när folk blir engagerade och brinner för nåt. I Debatt i måndags var det extra kul att höra Jytte Guteland som blev riktigt engagerad och upprörd i det här med politisk smutskastning. Det är möjligt att man ska vara lite snällare och mesigare i Sverige för det var mycket kritik mot henne efteråt på Twitter, men å andra sidan var det väl mest motståndare som luftade sina åsikter kan tänkas. Jag tyckte hon hade bra många poänger.

Lite småroligt idag när FP försökte stjäla KD:s hjärtefråga, men FP har ju gjort sånt förr. Centern i morgon är jag lite ointresserad av, men visst ska jag lyssna om dom har nåt att komma med. Då är nog Mona Sahlin på torsdag mer intressant.

Men det finns ju också massor av seminarier och sånt som intresserar mig. "Hälsa och motion" finns mycket intressant ser jag. Och IT mm. Nä, det får nog bli Almedalen nästa år.                  

Min nya look - stödstrumpor

Fötterna sväller i värmen som på en gammal torgmadam.

Första gången jag märkte det var på den långa tågresan hem från Verona härom året. Det var så att folk tittade, åtminstone kändes det så. Och med trekvartsbyxor gick det inte att dölja. Och sen dess får jag ofta svullna ben och fötter när det blir så här varmt som det är nu.

Gunilla och Susanne i Fråga Doktorn har lösningen. Dom pratar sig ofta varmt för Stödstrumpor! Nu provar jag det också.

Man kanske inte är så chic med kortbyxor till, men det absolut inte obehagligt att ha dom på, tvärtom! Och dom är effektiva - inga svullna torgmadamfötter mer!

Lite svåra att få på, men med en och annan svordom så går det bra. Och Gunilla och Susanne rekommenderar det för alla på resan! Och jag hakar på - använd stödstrumpor i värmen och på resan! Och i torghandeln.