Bilen skulle man pruta på förr, så mycket mer var det inte. Nu blir det visst allt vanligare, räntan på banklånet i första hand. Försäkringar ska prutas. Och snart prutar man väl på kläder och allt annat också, för folk reser ju och ser hur man gör i andra länder, men det där är absolut inget för mig.
På Grand Bazar i Istanbul ser man inte en enda prislapp, allt ska förhandlas. Jobbigt. Slutpriset bör hamna på en tredjedel av det man börjar på, tänk om det priset stod på prislappen från början. Då skulle jag bli en mer spendersam kund. I helgen gjorde jag ett par köp och hamnade på halva priset för ett par varor och 60% på några godiskartonger så jag gjorde väl dåliga affärer, men jag var nöjd ändå. Och sista köpet betalade jag direkt vad säljaren begärde. Gärna låga priser, men pruta är inget för mig.
Men pruta har man ju alltid gjort och kommer alltid att göra vad jag än tycker. På sidenmarknaden i Peking skulle man handla plagiatvaror och pruta där man ändå vet att man göder maffia och kriminella ligor.
Annars kändes Grand Bazar rätt fräsch och fin med bra varor där jag gärna hade handlat mer om dom hade haft mer fasta priser.
Det finns risker med att pruta också. Det minns vi från Brians vedermödor i Life of Brian:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar