Etniska svenskar

Reinfeldt kommer med lite konstiga uttalande ibland, var det genomtänkt det där med etniska svenskar i arbetslöshetsdebatten? Och för nån månad sen var det det där om att jobba till 75 som var lite onyanserat. Börjar han bli trött och ofokuserad?

Hur som helst så tänkte jag på det där uttrycket idag i soprummmet när jag pratade lite med en granne, etnisk svensk. "Dags för lite sopsortering" sa jag, det brukar bli nåt hurtigt för att få igång ett samtal när jag stöter på nån granne. "Visst, men det klarar ju inte folk, här sorteras ju hur som helst!" svarade grannen. "Jag tycker ändå det är rätt OK" sa jag, "och det är ju så enkelt och snabbt att sortera soporna". "Men jag måste ha fem hinkar i lägenheten, och...." sen lyssnade jag inte längre.

Men är inte det alltför vanligt bland oss svenskar, eller är det inte bara "typiskt svenskt", är det generellt bland folk över huvud taget? Att när man får en positiv kommentar svarar man med nåt negativt. "Jodå, men....".  Ja, inte vet jag, men vi hade ju kunnat prata en stund i stället för att gnälla ikapp.

Jag erkänner att jag gör så där själv också alltför ofta, speciellt om man skulle få beröm nån enstaka gång. Då ska man envisas med ett: "Tackar, men..." Efter det uppfriskande samtalet i soprummet kommer jag skärpa till mig, och en tanke av tacksamhet går till Reinfeldt också, det var ju han som gjorde att jag kom att tänka på't.