Omkörd och frånåkt

Margareta tog över Annikas "åldersstigna" mobil idag. Nu kör hon Samsung Galaxy SII. Way beyond min gamle trotjänare  Sony Ericsson Xperia Mini Pro. Så nu är jag både omkörd och frånåkt.

Men det är helt OK, det är kul att hon kommer igång med en Smartphone så här helt oplanerat. Hennes nygamla mobil har en mycket modernare Android än min gamle vän med helt andra möjligheter än vad jag har, och jag var lite vilsen först när jag tittade igenom den. Hur skulle jag kunna hjälpa henne med den här? Jag förstår att lillebror Lars-Erik var lite förvirrad förra hösten när han köpte en sån här Samsung, för helt lätt är det inte, men när jag fipplat en stund och fått lite goda råd av Ellen (som förstås också ligger way beyond me) så efter en stund ramlade poletten ner, jag förstår ungefär hur den fungerar.

Det lilla jag gjorde med hennes mobil var att rensa bort de appar som jag inte tror att Margareta behöver och så sorterade jag om lite grann i menyer och på skärmarna, och nu är det upp till Margareta att jobba vidare för att lära sig allt och lite till om sin nya Smartphone.

Och jodå, jag byter väl min jag också om inte alltför länge. Men det är rätt löjligt att det blivit så här att en mobiltelefon hör till livets nödtorft och dessutom måste bytas åtminstone vartannat år, ja de flesta byter nog ännu oftare.

Men en funktion saknar jag på ALLA nya Smartphones och det är ett riktigt tangentbord. Det lilla tangentbordet jag drar ut på min mobil har distinkta tangenter och är suveränt när man ska skriva lite längre texter, men man vänjer väl sig med det låtsas-tangentbord som alla mobiler har nu. Och jag kommer nog att låna Margaretas Samsung när hon inte ser och träna lite så går det lättare för mig när turen kommer till mig för en ny mobil.