Ungdomens fagraste vår

Klanen fick en ny 15-åring härom dan, en härlig tid? Jodå, men mest jobbig om jag själv kommer ihåg hur det var.

Puch från 1960

Just min 15-årsdag var annars mitt livs lyckligaste dag brukar jag säga, som slår barnafödslar, giftermål, examen och annat med hästlängder. Pappa Sven kom hem med en begagnad, oväxlad NV Autoped med remdrift som han köpt för 50 kronor. Sen bodde jag på min moppe i flera år fast den väl hörde till den töntigare sorten, en Puch eller Zündapp med kickstart, växel och limpa skulle det vara förstås. Men min NV hade en maxfart uppåt 35 km/tim så jag åkte ofta ifrån mina kompisar, så jag blev aldrig retad. Vart tog du vägen sen, min gamle vän? Hamnade du på skroten? Minnet sviker, men den blev nog slutkörd så mycket som jag körde med den. Och jag har inte ett endaste kort på min då käraste ägodel.

Så här såg nog min NV ut.
Fast risigare

Sen har det väl gått lite upp och ner med moppeintresset bland ungdomarna, minns aldrig att det var intressant för mina egna barn i 15-årsåldern och om det hade varit det så hade nog inte en gammal begagnad oväxlad sak dugit. Mopparna blev allt finare och just nu verkar det inte heller vara riktigt inne bland ungdomarna, i alla fall har inte Casper pratat om'et vad jag har hört.

Mopparna nu är ju så påkostade och snygga nu och kostar förstås en hel del, men vilken frihetskänsla det var som ung att ta sig runt i stan, varför är det inte inne nuförtiden? Dom stjäls ju rätt ofta vad jag hört, det kanske bidrar till att avskräcka, nu lockar en bra mobiltelefon mer än en moppe, det har jag lite svårt att förstå. Skaderisker, hjälmtvång, körprov mm gör kanske att det är några hinder, vad vet jag. Ungdomen nu har väl andra planer nu och tider förändras förstås. Men jag skulle gott kunna skaffa en själv.