Åldersnoja igen

"Det där har du ju skrivit om förr" sa Margareta om gårdagens reflexion om ålderskriser. Men dels är det många reflexioner som tuggas om och om här i bloggen pga nyhetstorka, och dels är det ett lysande exempel på just ökande ålder, man kan ju inte komma ihåg allt dumt man skrivit, det är bara att hoppas att ev. läsare också glömmer. Här är en sak till om ålder, men sen ska det dröja länge om jag bara kommer ihåg att undvika ämnet "ålder" en tid.

Vältummade skolkataloger

I tisdagskväll var jag på konsert hos Jazzens Vänner. Grundade med ett par öl och Gustavskorv hos min jämnårige granne där vi kom att prata om skoltiden på Högre Allmänna Läroverket. "Hade du Ulla i Engelska, hon som var så välutvecklad? Svanholm? Kasper? Kommer du ihåg honom" Börjar man med sånt snack tar det aldrig slut, jag var tvungen att plocka fram skolkatalogen idag och se om jag kände några i hans klass. Jodå, Torbjörn och Ronney var mina arbetskamrater några år på banken och så såg jag Lotta också som man gärna ville dansa med när det var Skutt i Hallskolan.

Sen hamnade jag på konsert hos Jazzens Vänner där publiken är lite övermogen, har jazzen någon framtid? Knappt halvfylld salong men fin musik, sånt man sällan hör nu för tiden, när spelades Ragtime senast på radion? Och vem sjunger sånt nu? Norska Karin Krog sjöng och Morten Gunnar Larsen spelade. En kanonförställning med tre slutsatser:

• Pianisten drog direkt efter förställningen vidare på turné, börjar i Colombia för att sen avverka hela Sydamerika. Det visar väl att jazzen är långt ifrån död!
• Karin Krog är 76(!) år. Ödmjuk, och välsjungande. Hon visade att 76 är ingen ålder!
• Kan Jazzens Vänner en tisdagskväll få hit såna här artister så har vi det oförskämt bra förspänt här i Västerås.

Slutbloggat om ålder tills jag pga hög ålder glömmer det löftet.  

#blogg100 nr 6
#blogg100öw nr 37

Tisdag med Jazzens Vänner

Det är alltför sällan vi kommer iväg ner till lilla salen i Västerås Konserthus på tisdagskvällarna till Jazzens Vänner. Men i kväll har vi biljetter, Ronnie Gardiner All Stars Septet spelar.

Vi är väl inte så överdrivet jazzkunniga vare sig Margareta eller jag, men mycket av jazzen är vår musik. Det finns sen så många stilar, och jag gillar nog det mesta, men gärna storband, och gärna sånt från 30-40-talet. I septetten i kväll är det extra fokus på trummisen, Ronnie Gardiner, 80 år! Ingen ålder för en jazztrummis.

Nästa tisdag är jag också sugen på att gå till Jazzens Vänner. Då är det i stora salen, Louis Armstrong i våra hjärtan. Musik varvat med berättelser och filmer om en av de allra största inom jazzen, vem tycker inte om Louis Armstrong? Jo, det blir nog en jazzkväll då också för oss.

Som en parentes kommer jag i kväll att få ta emot 1:a pris i Claes Tillanders "Känner du igen mig"-tävling på Facebook som jag var snabbast på idag. En CD med Claes gode vän, Nat "King" Cole-tolkaren Larry Franco, har han utlovat. Jag tar en paus här och skriver några rader till efter kvällens föreställning. * Paus *

Så var vi hemma igen efter en svängig upplevelse. Fullsatt, det är det inte så ofta på tisdagarna, och det var allt det bästa programmet jag lyssnat på en tisdag hos Jazzens Vänner. Kvällen började bra direkt med Walkin' och Ronnie Gardiner är trots sina 80 år en av de bästa trummisarna i Sverige. Ödmjuk, det var inte förrän i extranumret Jeepers Creepers  som han tog plats med ett eget solo.

Och jag gick hem med en Larry Franco-CD. En ovanligt fin tisdagskväll.

Ledighetskommittén har haft en aktivitet

Det här är en av mina favoritsysselsättningar, en promenad på stan. Utan något speciellt mål.

Tisdagkvällar på konserthuset = jazz

Det kommer att bli ännu bättre om en månad eller så när snön börjar försvinna, men det var fint idag också.

Jag började nere på konserthuset där jag köpte biljetter till en jazzkonsert (med rabatt som medlem i Jazzens Vänner) och strosade vidare genom Punkt till Gallerian. Där ska min frisör, Klippstugan, flytta in när Sigma bygger om. Trenden nu i Västerås är att galleriorna byggs om så att affärerna i stället har entré utifrån gatan, det tycker jag är dumt, det är så skönt så här års att gå runt i galleriorna. Punkt, Gallerian och Igor blir kvar som gallerior medan Sigma, Centra och Skrapan  byggs om. Och sen vet man ju att om 10 år byggs det om igen, då är väl gallerior trendiga igen.

Här öppnar  snart en ny sushibar

Men NCC säger att Västerås ska bli Sveriges bästa city, det låter ju bra.

Kommer 2014. 

På mina citypromenader hamnar jag nästan alltid på biblioteket på väg hem. Jag tänkte låna nåt i Mediejukeboxen men hade glömt USB-minnet så det blev läshörnan i stället med lite tidningar. I Sala Allehanda läste jag att en gammal arbetskamrat blivit ny tränare för Salas innebandylag och ska rädda tjejerna kvar i Superligan, lycka till Per! Och i några datatidningar lär man sig alltid något nytt, nu förstår jag bättre hur Googles Project Glass fungerar, såna ska jag ha!

Sent omsider kom jag hem lagom till kvällsmaten där Margaretas delikata tzatziki gav en touch av sommar fast jag blev rätt frusen av den här promenaden.