Det går bra

När det var som jobbigast på långa löparrundan igår fick jag hjälp av vad Clea sa när hon var 2,5 år.

Med armpuffar kämpade hon i poolen i Lanzarote. Alla vill hjälpa henne till stegen, men hon ville klara sig själv. "Det går bra" frustade hon och vevade på med armarna. Jag tänkte på det i går när det var som tyngst. Det går bra!

När Casper var 5-6 år råkade han slå ner två lampor. Den ena gick sönder och han fick lite bannor av sin mamma, men han drog till med en hurtig kommentar: Men en klarade sig!

Och när jag barnvaktade Ellen och bad henne plocka upp sina kläder tyckte hon det var lite onödigt: Hemma hos oss är vi inte så noga!

När jag kom hem efter en tuff 32-km träningsrunda och var rätt tagen drog Margareta till med: Bra att du kom hem, kan du kila ner till affärn och handla nu.

Spontana kommentarer kan vara kul, dom kan jag skratta åt länge.