När man ser den där svarta proppen i första backen blir man lite sugen att vara med igen.
Dom har breddat första backen, nu går det kanske lättare att ta sig förbi den. För mig tog det mer än en timme innan jag var uppe, och den är brantare än vad man ser på TV. Man får ha stavarna bakom sig och luta sig mot och klättra några centimeter i taget och försöka få plats med skidorna mellan alla andra och ibland får man sticka in sina skidor mellan benen på den som är framför. Och bara hoppas att stavarna håller och att inga skidor går av. Eller att man inte halkar omkull.
Men sen blir det rätt skön skidåkning. Men för oss blåbär är det förvånansvärt backigt. Jag drattade omkull 4-5 gånger och ovanför några nedförsbackar stod folk och hämtade mod ett tag innan dom vågade sig utför. Och i Lundbäck-backen (en kraftig stigning) åkte jag på en tackling och hamnade ner i en djup ravin. Så det kan vara dramatiskt i Vasalopp-spåret.
Från Evertsberg går det mycket utför, kilometerskyltarna flyger förbi, och i Eldris har dom tänt marschaller som lyser upp spåret. Vasaloppet är fint, nu är jag sugen igen. Går det över?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar