Väntans tider

Det är trist att bara sitta och vänta. Jag gör det nu.

Teknikern skulle ringa innan 11, så jag kan ju inte börja jaga honom redan kl 10, så det är väl bara att sitta vid telefonen och vänta. Han hittar inte hit, så han ska få mina koordinater.

Jag hade hoppats att han skulle vara tidig, så jag var också tidig här i stugan i Stentorpet, men så blev det inte. Men småfåglarna blev glada när dom fick mat.

Ett fritidshusområde i november kan se bra trist ut, tomt på folk och klafsigt på vägen och på gräsmattan. Ändå är vi här nästan varenda helg för att koppla av, det är rätt mysigt också när det blir så där mörkt som det aldrig kan bli i stan. Och så ser man stjärnorna så bra här på nätterna, också fint.

Nu lägger jag in lite ved i kaminen och sätter på kaffe.