Jag trodde det var det tråkigaste man kunde göra. Men nu har jag gjort det två gånger samma vecka!
Och det är inte så tråkigt som jag trodde att jag tyckte. Solklart fall av förutfattade åsikter.
Jag tog löpbandet längst in i hörnet bredvid en riktig löparkille. Han var minst 15 är yngre än jag, lång och med ett riktigt löparsteg, och jag sneglade på hans inställning - 12,7 km/tim. Motsvarar 4.43 minuter/km har jag räknat ut nu. Så snabbt springer jag aldrig.
Jag knappade in 9,6 km/tim som motsvarar 6.15 minuter/km. Lite lusigt men ändå snabbare än jag brukar springa nuförtiden, och det gick riktigt riktigt bra. Det är mycket roligare att springa utomhus, men så länge det är så här kallt fortsätter jag nog på löpbandet.
Och sista kilometern kunde jag öka var 100:de meter 9,6-9.8-10,5..... Sista hundringen spurtade jag med 13,1 km/tim och svetten forsade ner i ögonen. I den farten hade inte min löpargranne hunnit med, men han hade för länge sen lagt av i det läget. 11 kilometer orkade jag - en timme och 8 minuter.
Men två saker har jag lärt mig idag. För det första håll inte halsstarrigt fast vid dumma åsikter. Det andra är att än är inte gubben helt slut som löpare, 2011 blir i stället mitt genombrottsår precis som jag räknat med. Och ett svettband ska jag önska mig i julklapp för ögonens skull.
Bra gjort, jag ska skänka dig ett par Asics DS trainer för fartpassen på löpbandet (dom är för små för mig och har inte gjort 50 mil - så gott som nya alltså). Tar med dom imorgon.
SvaraRadera