Jag kastar in handduken

Nu är den kastad

Det är lite trist, men jag har stämplat ut som datalärare i Sociala Medier för seniorerna.

Det var riktigt kul i början, och jag har haft så många trevliga elever, men jag kör inga fler kurser på ett tag. Synd tycker jag, men mina pensionärskompisar är så himla försiktiga. "Det där ska man vara försiktig med" säger dom.  

Själv har jag hållit på rätt länge: Facebook sen 2007, Bloggen 2008, Twitter 2009 och nu Google+ 2011. Plus allt annat som Flickr, Youtube och Myspace.  Det är rätt kul att prova lite och hänga med så länge det går, och inte förrän nu i år börjar jag inse vad det här egentligen handlar om. Mer eller mindre en revolution.

Jag har i alla fall försökt. Jag gjorde en kurs som jag själv var riktigt nöjd med, bästa kursen i stan! Jag har skrivit insändare i lokaltidningen, propagerat och berättat när folk undrat, jag skriver på föreningens Facebook och blogg där jag tom komponerat en Sociala Medier-allsång för att det ska bli lättsamt, men det räcker inte. Man behöver lite medvind också för att det ska vara kul när man kör ideellt, men mina kompisar försöker bara ta fram sånt som kan vara negativt.  

"Bara larv - Otäckt - Man blir utlämnad - Jag är för gammal - Det kan tom vara farligt - Jag har läst ......"  Dom som vet minst har dom kraftigaste invändningarna, och när tom mina uppdragsgivare tycker så här så ger jag upp. "Om jag skriver om min MC så får jag väl 40.000 kommentarer från Hells Angels" var det en i styrelsen som sa. Jag orkar inte argumentera.

Visst finns det problem som t.ex. nätmobbing som är väldigt allvarligt, men det är ju undantagen, inte det normala, precis som det är med "vanlig" mobbing som ju alltid funnits, och det är ju knappast bland oss äldre det förekommer. Skräddarsydd reklam oroade någon, men det bekymrar inte mig, och får man nu nån dum kommentar kan man ju bara ta bort den. Unga är ju mycket mer utsatta, men vi äldre.... Jämfört med allt positivt är det negativa försumbart.

Och ingen tror väl annat än att det här bara kommer att öka, ta nya former och bli en ännu mer självklar del i samhället än vad det är idag. En del kallar det för ett demokratiprojekt, och det tycker jag också att det är, men det är lite svårt att inse vilken stor betydelse det här har när man är mitt uppe i utvecklingen. Och egentligen borde vi äldre ha lättast att inse det positiva med Sociala Medier, för tänk om vi hade haft såna här möjligheter när vi var unga, både på fritiden och i arbetslivet, men i stället är det vi som är mest skeptiska. Dumt. Jag kan nog inte göra mer, men det fina för mig är att nu får jag mer egen tid att lära mig själv lite mer av vad man göra på nätet, så jag är glad ändå.

Men så läste jag i kväll några inlägg på seniorbloggen.se och gav några kommentarer där som jag alltid gör när jag läst nåt bra, och då kanske jag kom på andra tankar, jag får se. Där är det  så många intressanta seniorer som skriver så då fick jag lite blodad tand igen så man ska ju aldrig säga aldrig, men en rejäl Time Out kostar jag i alla fall på mig.