Utsiktens årskrönika 2011

TV-kanalerna har ju sina årskrönikor över världshändelser, jag måste ha en jag också över årets höjdpunkter på hemmaplan från min horisont. Vad är det som hänt här hemma under året, nu ska jag tänka.

Margareta slutade jobba 1 februari, och sen satt vi på pass flera veckor för en utryckning innan larmet gick mitt i natten den 15 februari kl 3 och på en dryg timme var vi på plats i Uppsala. Selma var på väg och vi skulle ta hand om Nelly.

Sen var det förstås all snö och kyla. Jag skottade vägen till Stentorpet hur många gånger som helst, snön tog ju aldrig slut. Som tur var snöade det inte sista söndagen i februari, så jag kunde springa min 5-mil som vanligt. Och värmen kom sen till påsk då tog Ellen premiärdoppet i ån, ovanligt tidigt.

En halvmil kvar till Sollentuna
Ska man orka?

I april var det Englandsresan med spinningkamraterna till Leicester och fotboll, och i maj hade jag Stockholmsmaran, nr 13 för mig, på godkänd tid: 5 timmar blankt. Kolarbyn i juni var en upplevelse sen var hela sommaren varm och fin och vi höll oss troget på Stentorpet. Utom en utflykt med båt till Riga och ett par dagar i Sollentuna med en cykeltur Edsviken runt på årets allra varmaste dag. 

I augusti lärde vi oss äta surströmming, no big deal, och under hösten åkte vi regelbundet till Solna för att hämta Natan och Clea på dagis och skolan. Och mellan varven var vi på Stentorpet förstås, men kanske lite mindre än tidigare höstar. Vi grävde i alla fall lite grusgångar där och under sommarn målade Margareta om huset. Och vi hade en Wild Kids-vecka förstås i juni. 

Så avslutades året med Anders disputation, Voice at the Borders, Prose on the margins. Skönt med ett avslut att lägga bakom sig och sen gå vidare.

Det gör jag också nu, gör avslut och lägger 2011 bakom mig. Morgondagen är kvar förstås, men sen är ett bra år definitivt slut när vi alla i klanen fått varit friska och vi har inte haft vare sig små eller stora skandaler. Och 2012 kommer att bli ett ännu bättre år, sånt känner man på sig.      

              

Mellandag idag

Riktig mellandag. Regnigt, vad ska vi göra idag?

På jobbet gillade jag mellandagarna, jag försökte ofta jobba då. Lugnt på jobbet, ibland helt ensam på kontoret och inga kunder som ringde. Surdegarna blev man av med och det kunde bli snyggt på skrivbordet också. Fina arbetsdar. Men det det var då det, vad ska jag göra idag?

Inte ens tvätta kan jag göra, inga tvättider kvar idag. Träna? Nix, jag behöver vänta någon dag till efter det halsonda. Promenad då? Inte i det här vädret, va? Mellandagsrean? Ja, kanske. Jag behöver lite träningskläder och kanske lite nytt för vår Gran Canaria-resa också. Och så drar Clas Ohlson som vanligt. Jag behöver ett större USB-minne.

Men javisst ja, nu blev jag glad. Jag tog hem gamla datorn från Sala, det hade jag glömt. Den har jag tänkt labba med och se om jag kan få in en testversion av Windows 8 så det ska jag göra direkt innan jag tar en shoppingrunda på reorna på stan. Och i kväll är det ABF-kursen där vi bygger hemsidor, så nu fick jag i en hast riktigt stressigt. Det var lugnare med mellandagar när jag jobbade.

Dagmar på Stentorpet

Det är nästan lite småtrevligt med dom här namnen på stormarna. Det låter som bekanta som tittar förbi. Och idag såg vi spåren efter Dagmar.

Inte så farligt

Vi gjorde ett snabbesök på Stentorpet bl.a. med en ny dator vi fått av Andreas, tackar!, men det var även för att se om stormen lämnat några spår, och det hade den, men det var inte så farligt som vi kanske befarade. Några speciella träd hade vi hoppats skulle ha blåst omkull, men dom stod kvar, tyvärr. Men det döda trädet på granntomten låg förstås nu på backen och vi hade några småträd nere bakom snickarbon vi också som inte hade klarai sig.

Och så hade det blåst ber en massa smågrenar förstås, dom ramlar ju ner ibland när det blåser mycket mindre än så här. Nere vid lilla stugan hade ett träd knäckts på mitten, men huset klarade sig bra.

Värre än så var det inte hos oss. Ett par timmars strömavbrott hade det varit på julnatten såg jag, men då var ju inte vi där.

Den nya datorn hoppade igång fint, den får jag finjustera nästa gång i Sala. Vi red ut stormen den här gången och kom lindrigt undan, men om utifall det blir mer blåsväder så är det ett speciellt träd som jag gärna skulle vilja att det ramlade omkull. Jag håller tummarna.

Streptokocker som julklapp

Margareta har gått med halsont i ett par veckor, men  jag fick första känningen på julaftonens morgon. Det gjorde riktigt ont speciellt när jag skulle svälja.

Det här är inget jag är drabbad av speciellt ofta, lite ont i halsen ibland vid en förkylning förstås, men det här var något annat. Nu har jag läst på lite och i Vårdguiden står det att det här är en bakterie som sprids lättast inomhus och i barngrupper. Det har gått lite halsont ett tag i släkten och även några bekanta har haft streptokocker senast tiden, och fast man är noga att tvätta händerna och sånt är det ju omöjligt att undvika all smitta. Den ser ut som en lite blomma, visst är den snygg,  men den är inge vidare att få när man tänkt äta en massa julmat.

Ja, det kan ju också vara jag själv som har haft bakterierna latent och sen spridit smittan bland vänner och bekanta, men hur det än är så har det gjort riktigt ont i halsen nu i julhelgen. På julafton gick det rätt OK att äta, men natten mot juldagen var riktigt jobbig med en hals som gjorde riktigt riktigt ont när jag behövde svälja. Jag sov inge vidare den natten. Så står det att man ofta har hög feber men det hade inte jag. Ingenting, så jag kanske ändå fick en lindrig variant. 

Jag har kört med Ipren, så mycket man får ta - tre tabletter/dag. För att ta bort värken så man kan äta lite grann i alla fall. Inte förvinner värken helt, men den blir bra mycket mindre och idag på annandagskvällen känns det rätt OK. Inte kan jag väl behöva penicillin? Nu räknar jag med att allt är helt borta inom 2-3 dagar utan något annat än Ipren och då blev det inte så farligt. Margareta är helt OK redan idag. Hon har haft mindre ont än jag men det har varit långdraget, jag hade rejält ont men det verkar gå fort över. Det är nästan så det är bättre än att gå och dras med det i veckor. Och båda blev vi av med det utan penicillin.

FM Mattssons bevarade hemlighet

Vi fick övervåningen för oss själva hos Andreas och Elisabeth. Två rum är kvar att fixa, men  klädkamrarna och två rum är klara och badrummet blev klart redan i hostas. Nu var det första gången någon sov över däruppe, och det råkade bli vi två, Margareta och jag.

Det gick bra att bo där. Margareta fick ta sängen och jag fick en ovanligt skön luftmadrass. Dom har inte hunnit möblera än, men vi sov bra, och på annandagen tänkte jag ta mig en dusch. Det däremot gick inte så bra. Till badrumskranarna behöver man ofta en rejäl manual.

Hur många gånger har man inte haft problem på hotellet med fantasifulla anordningar i badrummet. En gång kunde jag inte tömma ut vattnet efter badet, en annan gång var det tvärtom, jag förstod inte hur man skulle aktivera den väl dolda proppen i badkaret. Hur ska man reglera värmen, ändra så att vattnet strilar i duschen mm mm? Det verkar vara en sport att göra det så svårt som möjligt för gästerna.

Och nu hade jag problem här också, det var ju första gången jag använde det snygga badrummet på övervåningen. Lätt att få lagom varmt i tappkranen, men hur skulle man få upp vattnet till duschen? Man brukar trycka på nåt, eller dra, eller vrida. Vicka? Jag försökte allt men hittade inget. Absolut ingenting. Där hade ingenjörerna och formgivarna lyckats ovanligt bra. Så jag fick tvätta håret på knä i badkaret under den rinnande tappkranen. Nu har jag förstås kolllat så till nästa gång vet jag, men aldrig att jag avslöjar det här i bloggen, en så här smart lösning vill nog inte FM Mattsson att man sprider hur som helst till kreti och pleti.           

Julstängt, tror jag

Det blir nog inte så många tillfällen att samla tankarna nu några dagar. Återkommer på annandagskvällen. Och på mobilbloggen.



 

SMHI varnar: Farlig ishalka

Usch, det låter oroväckande. Speciellt i morgon och på måndag ska det visst bli halt. Just dom dagarna vi är ute och åker.

Men man kan ju inte bara sitta hemma fördenskull, och vi ska inte åka så långt, bara 7 mil till Uppsala. Vi behöver inte stressa. Vi kör lugnt.

I lördagskväll åkte vi hem från Stockholm i riktigt busväder, blåsigt och blötsnö, och för ovanlighetens skull så körde nästan alla väldigt försiktigt. Bilkön på motorvägen gick ibland bara i 50-60 och bara någon enstaka fartdåre körde om och sprutade ner vindrutan på oss andra så vi inte såg ett dugg ett tag. Men i stort  gick det lugnt i lördags och det ska det göra  i helgen också.

För säkerhets skull kollade jag bilen nere i garaget alldeles nu, drog åt hjulbultarna och fyllde på spolarvätska. Det har skrapat lite från ena framhjulet, kanske bromsen ligger på lite grann, men jag såg inget skumt. Bilen är nybesiktigad och nu har jag gjort det jag kan för en tryggare resa. Är det något skumt så får det vänta till nästa service om 8-900 mil. och i julhelgen kommer jag att köra lugnt, hoppas att alla andra gör det också.