Dagmar på Stentorpet

Det är nästan lite småtrevligt med dom här namnen på stormarna. Det låter som bekanta som tittar förbi. Och idag såg vi spåren efter Dagmar.

Inte så farligt

Vi gjorde ett snabbesök på Stentorpet bl.a. med en ny dator vi fått av Andreas, tackar!, men det var även för att se om stormen lämnat några spår, och det hade den, men det var inte så farligt som vi kanske befarade. Några speciella träd hade vi hoppats skulle ha blåst omkull, men dom stod kvar, tyvärr. Men det döda trädet på granntomten låg förstås nu på backen och vi hade några småträd nere bakom snickarbon vi också som inte hade klarai sig.

Och så hade det blåst ber en massa smågrenar förstås, dom ramlar ju ner ibland när det blåser mycket mindre än så här. Nere vid lilla stugan hade ett träd knäckts på mitten, men huset klarade sig bra.

Värre än så var det inte hos oss. Ett par timmars strömavbrott hade det varit på julnatten såg jag, men då var ju inte vi där.

Den nya datorn hoppade igång fint, den får jag finjustera nästa gång i Sala. Vi red ut stormen den här gången och kom lindrigt undan, men om utifall det blir mer blåsväder så är det ett speciellt träd som jag gärna skulle vilja att det ramlade omkull. Jag håller tummarna.