Löpning en hjärtefråga

En selfie innan start

Dagens Vlt hade en så bra rubrik som jag får lov att sno, det är så jag tänker också. Dagens löprunda kan vara värd att reflektera över.

För det första rent allmänt att det alltid är bra att röra på sig som temat var i reportaget i Vlt, hjärtat mår bra av all motion. Och jogging är en genial motionsform, kostar så lite och ger så mycket. I reportaget sprang man i grupp, men det är inget för mig. Man har inte samma driv i stegen vid 70 som vid 40-50 som löparna var i artikeln, jag fortsätter nog som ensamseglare om jag inte dyker på några ålderskamrater.

Vedbobacken kan väl duga för nästa OS

För det andra så är jag så himla nöjd med min egen form i år, den bästa formen på minst 5-6 år! Det är väl den milda vintern kan jag tro så för min skull får det gärna fortsätta att vara milt. Dagens löpning på snöfria cykelbanor och ett par plusgrader var kanon. Lite för mycket kläder bara men en härlig 14 km-runda på för mig lite nya vägar.

För det tredje sen så tänker man så bra när man springer. I alla fall mycket, tankarna far hit och dit. Har man t.ex. nåt problem att lösa fixar man det lätt på joggingrundan bara det att när man väl har kommit i mål har man glömt hur det var man skulle lösa problemet. Men att göra några uträkningar i huvudet mens man springer är helt omöjligt. Omöjligt att räkna ut mellantider och hastighet t.ex. Men en sak jag tänkte idag kommer jag ihåg, det får bli en fundering om den tanken  här i bloggen endera dan. Och att löpning är en hjärtefråga glömmer jag aldrig.

#blogg100 nr 10, extranummer - fortfarande 90 to go

Joggingrunda med fördröjning

Forsbyrundan - 2 mil blev det

Vilket fint joggingväder det var idag. Tänkte ta mig en tremilare, men fick korta av lite och ändå tog det tid.

Det började på på rakan genom Rönnby. Jag mötte en cyklist som såg ovanligt glad ut. När han passerade mig hojtade han "Hej Örjan", men inte såg jag vem det var. Han tvärnitade och jag vände tillbaka och under cykelhjälmen och toppluvan såg jag något bekant, men han fick ändå lov att presentera sig,  det var dansvännen Arne som börjar bli lite till åren han också, men vid 57 dansar han fortfarande så gott som varje dag, modernt, gammeldans, stepp, folkdans m.m. och joggingen har han inte heller gett upp,

Full fart i fallet vid Forsby 

Har man inte setts på 15-20 år är det mycket och prata om så vi blev stående där nästan en halvtimme innan jag kom iväg igen men nog hade jag stelnat till lite. Jag kortade av dagens runda vid Forsby Kvarn och tog mig ut på småvägarna på gamla Forsbyrundan som mamma Karin och pappa Sven cyklade så ofta.

Men så när jag närmade mig stan så kom en ny bekant cyklande, gamle vännen Åke som går mot 80 men såg ut att vara i fin form. Så där gick det en kvart till innan jag kunde spurta hem till lunchen och två mil blev det i alla fall.

Syftet med det här inlägget är att ev. Blogg100-läsare ska ta sig i kragen och försöka konkurrera ut en gammal panschis i joggingspåret.

Joggingsäsongen närmar sig

Det flesta joggare dammar av skorna i april/maj, men vi andra kör året runt.

Det syns redan nu att fler är ute och rör på sig, och i snöoväder och kyla är det inte riktig lika inspirerande får jag erkänna. Men nu blir det lättare.

Jag ligger lite sämre till i statistiken i år än tidigare år, och nu är det bara två månader kvar till Stockholm Marathon så nu får jag inte slarva mer. Jag ska upp i 60 km den här veckan.

Rankinglistan på jogg.se är till bra hjälp. Lite larvigt kanske, men det är fint att ligga bra till där. Just nu ligger jag 10:a bland alla 60-70-talister, och det finns några riktiga långtradare bland dom som springer 30-50 mil i månaden, jag kommer sällan över 20.

Men det är rätt OK för enda 40-talisten på jogg.se här i stan. Stockholm och Sala Silver Marathon blir det i år.

Men en gång till ska jag springa över Verrazanobron i New York.