Dramatik igen. På tunnelbanan den här gången.

Västra Skogen. Lång är den!

Rulltrappan i tunnelbanan i Västra Skogen i Solna var när den invigdes 1975 den längsta i västra Europa och är fortfarande den längsta i Sverige enligt Wikipedia. Så här står det där:

"Tunnelbanestationen Västra Skogen i Huvudsta, Solna, har den längsta rulltrappan i Sverige. Den mäter 66 meter, är 33 meter hög och har 362 trappsteg. Rulltrappan går ner 40 meter under markytan."


De som åker där regelbundet säger sig aldrig ha något problem med den, men i fredags när jag hämtat Clea i skolan och var på väg hem var det stopp. Två filer gick uppåt och det var stopp i båda. Vi fick lov att traska, och det är ju rätt jobbigt i en rulltrappa som står still.

Idag kom vi där igen, Clea och jag, och tog samma trappa uppåt. Efter ett par sekunder blev det tvärstopp igen. Folk framför oss ramlade av rycket, men vi två klarade oss bra och kämpade på uppåt. "Ta två steg i taget så går det dubbelt så fort" sa jag till Clea och det klarade hon rätt bra. Vi tog oss förbi många som stod och pustade till höger, vänsterfilen är ju för dom som på Stockholmsmanér vill småspringa i rulltrappan.

Men så precis när vi var uppe och skulle ta oss förbi den sista killen så föll han handlöst och blev liggande framför oss. Kanske något äldre än jag och lite rundare. Helt borta en stund. Men så kvicknade han till och kunde krypa åt sidan en bit och jag kunde samla ihop hans grejer. Jag fick upp honom på benen och kunde prata lite med honom. Problem med hjärtat? Mediciner? Kunde jag ringa efter någon? Nej, inga problem, han ville bra sätta sig på en bänk ute på torget och ta igen sig en stund. Men han tackade flera gånger att jag hjälpt honom.

Originellt konstverk på torget

Efter en kvart fick jag dåligt samvete och gick tillbaka ut för att se om han satt kvar, men det var tomt. Men en ambulans åkte just från torget när jag kom dit. Inga blåljus, så om det nu var 'min' kille så hoppas jag det inte var alltför allvarligt med honom. Jag borde väl inte lämnat honom, men jag hade ju Clea, och han såg rätt OK ut, och det rör sig mycket folk där på torget.

Men lite skärrade blev vi, både Clea och jag.

Jag har fått tillökning

På joggingturen igår kom jag på vad jag saknat, en egen joggingblogg.

Visserligen är det lite träningsanknytning i det här forumet också, och det kommer det fortfarande att vara på samma sätt, men nu har jag sjösatt en joggingblogg med enbart träningskommentarer om min egen träning som 67-åring, antagligen rätt ointressant för de flesta, men den kanske kan intressera andra äldre motionärer. Det finns massor av joggingbloggar, men jag hittar inte så många som riktar sig till oss äldre.

Det är ju gratis att starta en blogg och det är rätt kul att samla tankarna och skriva lite trams, och normalt tar det inte så lång tid heller att skriva några rader, så nu kör jag en Utsikts-blogg till, min fjärde. Och så har jag min Twitter, min Facebook och min Google Plus. Dessutom är jag administratör för några Facebook-grupper så jag förstår om nån funderar  "Gör han inget annat än sitter vid datorn eller knappar på mobilen"

Så farligt är det inte, en kvart då och då, ibland en halvtimme eller mer. Rätt bra avkoppling mellan varven, som idag när jag jobbat i trädgården hela dan, Jag ska nog klara av att underhålla en blogg till.

Och ev hugade spekulanter  hittar den förstås i  listan här till höger, men det är  alltså en ren träningsblogg som kan ha dåligt inflytande på lättpåverkade personer, så iaktta en viss försiktighet.