måndag 31 december 2012

Årsredovisning av 2012

Vi är gärna solokvist på nyåret så vi kan summera gamla året i lugn och ro. Nu har vi varit hemma och solokvist sen i går kväll efter en intensiv Stentorpsvecka och här är min summering över året som gick:

2012 var väl "helt OK", inget utmärkande åt något speciellt håll, mer rullat på som vanligt. Åren går bara alltför fort nu i utförsbacken.

Färdigmålat
Sommaren i Sala var lite regnig men ändå rätt OK. Vi både badade, solade och cyklade alldeles tillräckligt. Och Margareta gjorde en massa målningsarbeten och jag gjorde lite annat. Grävjobb, markisolering mm. Listan över jobb på stugan under 2013 är också lång, men det är året också, så vi ska nog hinna en hel del.

Två marathon var OK, ja riktigt bra, och det kunde lätt ha varit tre, men jag blev alltför snuvig till Yours Truly i februari så det fick jag ställa in. Sen har jag helt klart sprungit för lite, motivationen börjar avta. Jag får ta en funderare hur framtiden ska bli, men Stockholm Marathon är betald. Däremot blev jag snuvad på "mitt livs mål" New York City Marathon 2014. Men äh - så himla viktigt var det inte. Det går visserligen inte flera tåg 2014, men det går ju andra tåg. Varför inte ett eget marathon i Salaskogarna Allhelgonahelgen 2014? Det blir precis lika långt som i NY! Så får det bli.      

Våra resor har varit skoj och kanske det är dags nu att planera en ny. Vi har några funderingar, men det är inget vi direkt prioriterar. Fram i vår kan det kanske vara dags att packa resväskan igen om vintern varit för kall, vi får se. Eller så blir det till hösten. Eller till vintern. Eller....

Ekonomiskt var det ett lite trist år med en rejäl restskatt som vanligt, men det ska jag försöka slippa 2013 så nu satsar jag för fullt för att fylla på skattekontot och statskassan varje månad så mycket jag orkar så att andra kan få lukrativa avdrag. Vi svenskar får solidariskt hålla ihop när det är lågkonjunktur.        

Det bästa för året är annars att både vi och alla andra i familjen fått vara friska, och det är ju sånt man i första hand hoppas på för nya året.

Och till sist: Ett Gott Nytt År önskar jag alla som råkar läsa dom här raderna!              

 

torsdag 27 december 2012

Omkörd och frånåkt

Margareta tog över Annikas "åldersstigna" mobil idag. Nu kör hon Samsung Galaxy SII. Way beyond min gamle trotjänare  Sony Ericsson Xperia Mini Pro. Så nu är jag både omkörd och frånåkt.

Men det är helt OK, det är kul att hon kommer igång med en Smartphone så här helt oplanerat. Hennes nygamla mobil har en mycket modernare Android än min gamle vän med helt andra möjligheter än vad jag har, och jag var lite vilsen först när jag tittade igenom den. Hur skulle jag kunna hjälpa henne med den här? Jag förstår att lillebror Lars-Erik var lite förvirrad förra hösten när han köpte en sån här Samsung, för helt lätt är det inte, men när jag fipplat en stund och fått lite goda råd av Ellen (som förstås också ligger way beyond me) så efter en stund ramlade poletten ner, jag förstår ungefär hur den fungerar.

Det lilla jag gjorde med hennes mobil var att rensa bort de appar som jag inte tror att Margareta behöver och så sorterade jag om lite grann i menyer och på skärmarna, och nu är det upp till Margareta att jobba vidare för att lära sig allt och lite till om sin nya Smartphone.

Och jodå, jag byter väl min jag också om inte alltför länge. Men det är rätt löjligt att det blivit så här att en mobiltelefon hör till livets nödtorft och dessutom måste bytas åtminstone vartannat år, ja de flesta byter nog ännu oftare.

Men en funktion saknar jag på ALLA nya Smartphones och det är ett riktigt tangentbord. Det lilla tangentbordet jag drar ut på min mobil har distinkta tangenter och är suveränt när man ska skriva lite längre texter, men man vänjer väl sig med det låtsas-tangentbord som alla mobiler har nu. Och jag kommer nog att låna Margaretas Samsung när hon inte ser och träna lite så går det lättare för mig när turen kommer till mig för en ny mobil.

    

onsdag 26 december 2012

Allmänbildande filmer

Palme - en 'måste'-film
Jag har några aktuella filmer på gång för att öka min allmänbildning. Den viktigaste har jag redan sett i höstas på bio, men nu visas den redan på SVT och självklart ser jag den igen. Filmen om Palme borde alla se, den är för viktig för att välja bort. Kanske lättast att se för oss som var med under 60-70-80-talet, men svensk historia i sån närtid borde även yngre orka titta på, väl så viktig att lära sig som någonsin kungalängder och historia i dåtid.

Min DVD-hög, 11 skivor! 
Men sen har jag haft luckor - Sagan om Ringen-trilogin, Harry Potter och Star Wars tex. Här är det väl kanske inte så viktig allmänbildning, men det är sällan ökad kunskap tynger så nu ska jag titta ifatt.

Sagan om Ringen finns gratis på Netflix. Att Frodo är en hob och att Gandolf är en trollkarl visste jag, men det var inte så mycket mer. Min arbetskamrat Bosse läste dom där Tolkien-böckerna på 60-talet och berättade så ofta om den där konstiga världen så jag hade hört en hel del, och nu vet jag mer. Men mer än första filmen blir det inte. Rena sagoberättelser verkar inte vara "min grej" (Margareta orkade bara halva filmen) men nu är jag sent om sider uppdaterad om Sauron, Mordor och Legolas i alla fall. Fina naturbilder var det.

Harry Potter har jag inte heller sett. Min dotter Annika hade hela serien på DVD. sju filmer,  och hon tror jag ska gilla den, och klart jag ska ge den en chans. Utspelar sig i internatmiljö i England är vad jag vet. På en trollkarlsskola, men är det bara Harry som kan trolla på riktigt? Och finns det fiender till Harry som försöker skada honom? Rör dom sig bara runt skolan, eller hamnar dom ute i stora världen också långt bortom bygatan? Så dåligt allmänbildad är jag här, klart jag måste kolla Harry Potter. Kanske inte alla sju, men kanske ändå. Det beror på hur engagerad jag blir. Och om Margareta också blir tagen av Harry Potter.

Star Wars  är den jag skäms lite för att jag inte sett tidigare. Darth Wader och Luke Skywalker har jag hört talas om, men vem är snäll och vem är dum? Och är filmen i en framtid om 1000 år eller så, eller är det en rymdfilm i nutid? Hamnar Luke och Darth nere på jorden ibland också. Frågorna hopar sig! Jag fick låna tre DVD:er plus en med extramaterial av Annika för att uppdatera mig. Den här historien fastnar nog Margareta för, hon är lite äventyrlig.

Sagan om ringen, klart. Del 2 o 3 struntar jag i.
Harry Potter, 7 DVD:er á 2 tim(?)  = 14 timmars filmtittande ska planeras in.
Star Wars,  4 DVD á 2 tim(?) = 8 timmar, totalt alltså över 20 timmar framför skärmen. Här ska allmänbildas!                                          

söndag 23 december 2012

Så blev det julstämning!

Man får banne mig bjuda till lite själv, och nu har vi bjudit till, nu känns det att julen är här. Dan före dan. Mycket hänger på maten. Vi har tjuvsmakat på julmaten nu några dar!

När fjärde ljuset tändes,står julafton på glänt....

Det började en kväll med lite julkorv och rödbetssallad. Kokt potatis och lite julöl till, då började julkänslan vakna till lite. 

Sen köpte vi en liten skinka. Visserligen den minsta vi kunde hitta men lagom för oss två. Och så hade vi en liten jultallrik igår med skinka, rödbetssallad, Brysselkål, köttbullar mm. Och lite julöl då också. Och nu till lunchen, dan före dan, rundade vi av tjuvsmakandet  med en liten Jansson, så nu har vi grundat på ett alldeles utmärkt sätt. Julkänslan är äntligen här och vi är riktigt riktigt sugna på det riktiga julbordet i morgon som avnjuts i samvaro med hela klanen i Sollentuna! Hoppas tomten hittar dit.

Julkort har vi fått, julklappar är köpta, julkalendern har vi följt till 100%, julmaten har vi börjat smaka på, snö ute och julstressen har vi också känt av - jodå det blev julkänsla i år också!   GOD JUL!    

        

lördag 22 december 2012

I mångas julpaket

Zlatans bok ligger säkert i mångas julklappspaket och då får dom lyckliga en intressant läsning.

Senaste målet igår kväll. 18:e i årets franska liga
Vi köpte den boken, "Jag är Zlatan" för några veckor sen och jag läste ut den nu i veckan. Först när den lanserades tyckte jag det verkade ointressant, men den var riktigt bra, ja den blev ju tom nominerad för Augustpriset. Uppväxten i Rosengård med trassliga hemförhållanden var speciellt intressant att läsa om, hur det formar en människa och sånt där. Hur han målmedvetet och med revanschlust blivit den han blivit. Tveklöst den bästa svenska fotbollsspelare som funnits i Sverige.

Alla känner till Zlatan, alla har åsikter om Zlatan och alla borde ha nöje av att läsa den här boken vare sig man är fotbollsintresserad eller inte. Tom Margareta, som inte vet mycket om fotboll, nästan sträckläste den. Vi som känner till några namn från fotbollen kan måhända ha lite mer utbyte av den sista halvan av boken, men annars är den läsvärd för vem som helst som vill bli lite allmänbildad.

Boken sträcker sig fram till 2011, hoppas det blir en fortsättning om några år. Skulle var kul att läsa mer om hur det gick till när han lämnade Milan för PSG. Det verkade lite vara ett nerköp först, men han verkar än så länge bara bli allt bättre. Besserwissrarna som bara gnällt över Zlatan och alla negativa tyckare i Jante-stil är lite tystare nu. Och århundradets mål mot England har redan visats hur mång gånger som helst i TV, vi ska vara glada att vi har en sån här idrottsprofil i den absoluta världsklassen och det var intressant att läsa lite mer om honom.                                

fredag 21 december 2012

Julkänsla?

Dan före dan före dan för dopparedan  idag men ska jag vara riktigt, riktig ärlig så har jag ingen riktig, riktig julkänsla än.
Så här ska det väl se ut?

Det behövs nog att man är i arbetslivet och går på sin julledighet för att det ska kännas. Eller som barn när man fick jullov och räknade ner dagarna till julafton, nu i pensionärslivet  är det mer som vanligt. Går man i varuhusen kan man kanske ryckas med lite grann med allt bjällerklang och White Christmas i högtalarna, men dom stackars expediterna måste väl må riktigt illa till slut efter att dagarna i ända behöva jobba till den där musiken.

I går var det väl också lite julkänsla då vi var hos grannarna på glögg, och då bjöds det också på bakgrundsjulmusik på Spotify, Jöback och The Real Group m.fl. Och snön i år gör väl sitt till också, det har ju hänt att det regnat ända fram till julafton, men i år blev det en vit jul, det var ju fint.
En klassiker i juletid
Julpyntat har vi gjort förstås och adventsstake har vi där vi tänder 4:e ljuset på söndag, och på julafton blir det förstås rejäl julkänsla när vi samlas runt gran och julbord i Sollentuna, men just nu är det ungefär som vanligt hemma i Västerås. Jag gör ett försök men den där gamla "Ett päron till farsa" med Chevy Chase. Dom har den på Netflix och jag har bara en vecka kvar på mitt gratisabonnemang där. Jag passar på och kollar den, då får jag nog garanterat till den där rätta julkänslan.

Till nästa år ska jag nog utnyttja det nya BoT-avdraget (barn o tomteavdrag) som Grönköpings Veckoblad lanserade. Regeringen älskar ju avdrag på skatten så dom hänger säkert på GV-förslaget som förhöjer julkänslan för de som inte har egna barn hemma.            
      

torsdag 20 december 2012

Gångfartsområde

Sturegatan  är det senaste
Gångfartsområdet
Ett ganska nytt vägmärke, Gångfartsområde, har börjat dyka upp allt oftare i Västerås, men det är jag lite tveksam till. Sala är allt som oftast en föregångsstad, och där har jag sett det flera år, men nu har vi det alltså i Västerås till allmän förvirring.

Tanken är att det är ett område med gångtrafik men där biltrafik kan blandas med gångarna. Gående har företräde men jag tänkte kolla nu i vägmärkesförordningen vad som egentligen gäller, och det är närmast obegripligt att förstå vad som menas. Sunt förnuft räcker kanske långt, men om det blir en tvist, vad gäller då när man inte begriper riktigt hur man ska göra. Det behöver inte finnas en skylt där gångfartsområdet upphör, det ska man förstå själv, så står det i reglerna.

Olycksfritt hittills vad jag vet
Och det verkar inte som det behövs finnas nån skylt där gångfartsområdet börjar heller. På min väg till stan passerar jag ett litet torg som är ett gångfartsområde men som saknar skyltar. Diagonalt över torget går en diffus bilväg där vi gångare har företräde. Diagonalt från ett annat håll kommer en cykelväg som korsar den diffusa bilvägen och mitt i alltihopa har man placerat tre stora, gula puckar som kostade 300.000 kr. Där är det tänkt att folk ska sitta och njuta av solen, men det har inte folk förstått, jag har i alla fall aldrig sett någon sitta på dom, dom är bara i vägen för cyklister, bilar och gående. Och nu efter 2-3 år börjar dom bli så smutsiga så det är nog ingen som vill sitta där heller.

Cyklar från ett håll, bilar från ett annat och gångare från ett tredje och mitt i alltihopa sittande folk, jag vet inte vad man ska säga om tanken.          

   

tisdag 18 december 2012

Min tinnitus och jag

Vi har hängt ihop ett bra tag nu och vi börjar bli allt mer fästa vid varandra. Nu är vi oskiljaktiga.

Att hela gänget får plats!
Allt började en junidag för 12 år sen, lite trevande i början men vi utvecklade bekantskapen allt eftersom. Min tinnitus flyttade in i vänstra örat och i samma veva flyttade den tidigare hyresgästen med normalhörsel ut. Nu är jag noga med att inte hyra ut det högra örat till någon ny tinnitus, där får normalhörseln bo kvar.

Min tinnitus har blivit lite extra kaxig sista tiden, han är ju snart tonåring. Nu har han allt som oftast hela orkestern på besök, men det har sina fördelar också. Det är ju aldrig helt tyst, för visst var det väl lite småtråkigt ibland när det var så där tyst och trist. Nej nu har vi fullt ös på orkestern, min tinnitus och jag. En annan fördel är att man kan ta tidningen och dra sig undan i ett hörn ibland utan att skämmas så vi kan vara lite för oss själva.

Min tinnitus har annars inga större problem att umgås med folk, men dom där som skrikpratar med hög gäll röst (inga namn) är han inte så kontant med. Då öppnar han bakdörren och all skrikprat går som ett vasst spjut rakt in utan minsta filter. Dom med djupa bastoner gillar han inte heller, där är väl dörren snarast stängd så ingenting slipper igenom. Men alla däremellan samsas han hyfsat bra med men överlåter hörandet åt kompisen på andra sidan huvudet, högra örat.

Vilar han aldrig? Jo i bilen tror jag att han kopplar av och också när TV-n står på rätt högt, annars håller han outtröttligt igång. Vi trivs bra ihop nu, min kompis tinnitus och jag. Antagligen i ett livslång förhållande.                                                                   

söndag 16 december 2012

Simhopp och En Julsaga

Vi hade en heldag i går. Snöovädret skulle dra in så det var osäkert om det skulle bli nåt av med det över huvud taget, men vi hade tur - det blev både simhopp i Eriksdalsbadet och En Julsaga i Sala.
Cleas dyk inledde hoppandet

Vi började med Cleas julavslutning på Eriksdalsbadet, Stockholmspolisens IF. Det var ett  mycket större och mycket finare bad än jag kunnat tro med en egen bassäng för hopparna. I min tanke var det rätt gammalt och kanske slitet, men oj vad fel jag hade. Och det var också mycket fler barn och ungdomar som hoppade än jag trodde innan, speciellt många unga flickor tror jag. Anna Lindberg-effekten?

På Cleas trampolin, 3-meters, fick Clea själv äran att inleda och dök snyggt - en fullpoängare. Sen var det strömhopp av flickor och pojkar som hoppade, och dom som kommit längre hoppade och dök från högre höjder. 10 meter skulle jag nog inte våga gå upp på ens, och jag skulle absolut inte våga vare sig hoppa eller dyka från Cleas 3-meterssvikt, det är en tuff sport men kul att vi fick vara med och titta.

Boris och ett av barnen
Så åkte vi vidare till Sala för att se 15-föreställningen av "En Julsaga" av Charles Dickens. En stor ensemble på 20-25 personer varav hälften barn gjorde en riktigt bra framträdande, man tänker inte alls på att det är en amatörteater. Cameleonterna har funnits så länge så det finns teatervana förstås, men att dom var så här bra, vem hade kunnat ana det?

I stort sett fullsatt varje kväll, föreställningar 3-4 ggr i veckan ända fram till nyår! Boris Fastlund hade vi extra koll på, ja det var väl för hans skull vi var där om jag ska vara ärlig, och han har pondus med en bra röst. Och såg pampig ut i hög hatt och svarta kläder. Ett teaterämne! Cameleonterna ska vi kolla fler gånger.
  

 

torsdag 13 december 2012

Jag mötte chefen på bibblan

På väg till stan sätter jag mig ofta en stund på bibblan och läser tidningar. "PC för alla" läste jag idag.

Påminde mig om min gamle chef
Där satt också gamle chefen, ja det var väl 25 år sen kanske som han var min chef, och jag kom direkt att tänka på Downtown Abbey när jag såg honom. Ett populärt TV-program jag inte följer men en trailer man ser varje kväll nu passar lite på min gamle chef. Gamle chefen har ett ovanligt vackert namn och jag gillade honom rätt bra som chef och arbetskamrat på den gamla goda tiden. Han är rätt speciell och också en av mina Facebook-vänner och skulle han läsa det här och undra vad jag menar så berättar jag det gärna för honom, men för övriga läsare säger jag bara som upstairs-donnan från TV-trailern: "Forgive, perhaps - forget, never". Inte går jag och ältar gammal dynga, men...

Nu berättade han att en arbetskamrat till oss dött häromdan. Cancer. Och för några veckor sen var det frun till en annan arbetskamrat som dog. Det var inte så kul att prata om sånt så här i jultider, men det är ju så det är. "Mina marathontider börjar gå upp" beklagade jag mig sen för honom för att lätta upp stämningen lite.

Sen köpte jag nya jeans, 501:or för första gången, och några julklappar och lite annat krafs. Kollade mobiltelefoner, men dom börjar nästan bli lite väl stora nu. Galaxy SIII som ser så fin ut i reklamen är lite väl stor tycker jag. Jag väljer nog nåt annat när det blir dags. Men allt sånt känns lite oväsentligt en sån här dag. 

tisdag 11 december 2012

PRO Kultur

För många av mina vänner har PRO en lite dålig klang. Många tänker på rollator, allsången "Kulligulla koko som en gök" och bingo säger dom. Lite orättvist tycker jag.


Styrelsen för PRO Kultur i Västerås
PRO Kulturs väl bibehållna styrelse
Men rollator kan man väl råka ut för en gång och allsång har jag inget emot, så för mig låter PRO bara som en förening för oss som är lite till åren och den avdelning vi nu gått med i, en nystartad PRO-avdelning med kultur på programmet, är långt ifrån den kanske allmänna uppfattningen. Vi var på den första träffen idag, på Västerås Teater.

Teaterchefen där berättade lite om sig själv och hur hon såg på teatern i Västerås som har krisat ett bra tag. "En utmaning" brukar det heta när man ska få styrfart igen i en verksamhet med problem, och teatern i Västerås är rätt fin så det är bara att hoppas att hon lyckas. Vi ska väl bidra vi också med att bli flitigare publik där, vi har varit frånvarande där ett tag.

Ordföranden och hennes syster bor båda här i vårt hus, och ett par till i styrelsen och flera bland medlemmarna är gamla bekanta, så det är klart vi ska vara med här. Och det var ett digert program: Jazz och teaterresan till Helsingfors lockade speciellt men det var mycket mer.

Och igår kom Aktiva Seniorers program för våren med massor av intressanta programpunkter. Hur ska tiden räcka till? 

söndag 9 december 2012

Vad är det för nytt med Instagram?

Ett av de vanligaste sökorden på Google är "Vad är Instagram" läste jag, det ligger på femte plats. Men jag undrar mer "Vad är det för nytt med Instagram". Min smartphone är för gammal för Instagram så jag har inte kunnat prova det än men undrar om det inte bara är min idé dom snott. Royalties?
2009-04-18. Mitt första inlägg på bildbloggen 

Jo, egentligen är det nog min idé dom har snott. Vardagsbilder blandade med fotografiska mästerverk publiceras på nätet för allmän beskådan och bedömning. I Instagram kan man visst frisera bilderna enkelt och sen sitter man och hoppas på att få många "Likes".  Men Schulman show drev rätt rejält med Instagram idag, motiven är visst rätt lika varandra.

Får man ha så här vågade
bilder på Instagram?  
Min bildblogg "Utsikt från mobilen", har jag drivit sedan våren 2009, och den är ju precis det som Instagram är, eller...? Jag tittade igenom mina bilder idag, vardagsbilder med mobilkameran, precis som Instagram. Bilder på mat, precis som Instagram. Bilder på fötter precis som Instagram. Några bilder är rätt bra och intressanta, men de flesta mer ointressanta, precis som Instagram. Men min bildblogg ger i alla fall en bild över hur livet levs som pensionär, ett tidsdokument om man så vill. 




Typiskt på Instagram. Intressant.

Kameran har man ju alltid med sig, och i digitalkameran tar man ju hur mycket bilder som helst. Jag har hyfsad ordning på mina bilder på datorn, men det som oftast saknas är en lite kommentar till bilden, vilka är med, var är bilden tagen etc. Jo GPS finns förstås, men lite utförligare beskrivning saknas, det lägger i alla fall inte jag in i våra bilder, men på bildbloggen blir det nästan alltid en liten kommentar, blir det det på Instagram också?

Jag måste väl lära mig Instagram också, eller är det bara en fluga? Om jag byter mobil lägger jag kanske ner bildbloggen och satsar på Instagram i stället.

onsdag 5 december 2012

Väderkaos

Övervakningskamera på Stentorpet?
Här i Västerås är det väl inte så farligt, men det är visst värre i andra delar av Sverige. Flygplan är inställda på Arlanda och det är diverse problem i bil o tågtrafiken. Hoppas bara vi kan ta bilen till Uppsala i morron.

Och min tankspriddhet har gjort att vi måste ta vägen via Sala och ta oss ner till stugan. Men det är rätt bra också så får vi se hu mycket snö som har kommit. Jag glömde mina bankdosor där när jag var där förra veckan så det är därför jag måste ta mig ner till stugan.

I morrn hinner jag inte skotta, det får bli nästa gång, men nu slår det mig en tanke - visst vore det bra med en webkamera där i stugan för att hålla koll på snöläget så man ser när man behöver skotta. Och kanske en som visar när småfåglarnas mat har tagit slut. Nu fick jag något nytt att tänka på.
             

måndag 3 december 2012

Vilket maratonintresse!

Jag förstod att platserna skulle gå åt fort. Och jag visste att platserna skulle släppas nu i december men jag hade inte koll på vilket datum.
Här hade jag tänkt bo
Upper West side

Men det var i dag 3/12 kl 00.01 som Springtime öppnade bokningen till New York City Marathon den första november 2014. Och nu på morronen kl 6.47 var det slutsålt! Nästan två år i förväg!

Det har ju varit ett stort mål för mig att en gång till stå där på startlinjen vid Verrazanobron på Staten Island, men samtidigt har jag varit lite tveksam senaste tiden, kostnaden har dragit iväg så väldigt att det egentligen inte är något för en maläten panschis längre, bara startavgiften går lös på 4.500!

Men som tur är är Margareta alert vid datorn och hon såg en blänkare vad som hänt och nu har jag i alla fall ställt mig på väntelistan till 2014. Kan tänkas att många som bokat i natt ångrar sig när räkningen kommer.

Även om jag hade avskrivit det här pga kostnaden hade jag nog tänkt att fundera ett varv till när det var dags att anmäla sig, men nu gick det ju så fort att jag inte hann med. Men nu står jag på väntelistan i alla fall.              

söndag 2 december 2012

Lätt att bota sin höjdrädsla.

Upplevelsen Äventyrsbana för två
Höghöjdsbanan i Högbyn är visst nedlagd nu. Ungtupparna vågar sig inte på sånt här.
Vi var på en middagsbjudning igår, andra helgen i rad och det är inte vanligt för oss. Trevligt, god mat och mycket snack. Vi som är lite till åren har ju varit med om en hel del både roligt och tråkigt, så det är aldrig några problem att hitta samtalsämnen. Men inga gamla lumparhistorier, tack.

Men ett intressant inlägg (om jag i all blygsamhet får säga det själv) var mitt minne från Högbyn i Fagersta ungefär 1995-96 då jag testade höghöjdsbanan och på köpet blev av med min höjdrädsla, eller i alla fall lindrade den rätt rejält. Åtta meter upp i luften balanserade vi på stockar, repstegar och hängbroar. Hoppade från tallegren till tallegren, tog oss fram längs klätterväggar etc. Åtta meter upp i luften. Flera av dom där yngre "snackpåsarna" passade på att smita undan, medan jag, drygt 50, gick i täten. Och på köpet blev jag av med min höjdrädsla.

Vi avhandlade semesterminnen, en och annan sjukdom, vattenskador, skönhetsoperationer. Nåt TV-program också men sånt var ju enklare förr när det bara fanns en kanal så alla hade sett samma program. Jag försöker oftast komma lite strategiskt så det passar mitt enda öra jag hör något med, det misslyckades igår men det gick riktigt bra ändå, jag missade nog inte så mycket.

Taxi hem i kalla vinternatten var rätt skönt, det åker vi nästan aldrig, men nu delade vi på en bulle hem till Karlsdal.

fredag 30 november 2012

Hösten är slut, nu börjar vintern

Snön kom igår, idag skriver tidningen om halkolyckor. Dubbdäcken är på, spaden ligger i skuffen och spolarvätskan tål 20 minusgrader. Nu är jag beredd.

Borde kanske ha en ny vinterjacka och bättre kängor. Eller så får dom duga. Bättre joggingkläder borde jag i alla fall ha. Eller så får dom duga.

Slutspått för Sarri
Väderspåmannen Henrik Sarri vågar inte spå vädret längre, klimatförändringarna har gjort vädret för oberäkneligt berättade han i morse och kusliga rapporter har vi fått i veckan om hur världen blir allt varmare och hur vattennivån stiger.

Men en sak törs jag sticka ut hakan och påstå: Så här i början av december brukar det ofta vara busväder och komma en hel del snö.

Det jag framför allt minns var första gången jag åkte Vasaloppet var det rejält med snö den här veckan, sen försvann allt, men jag fick en helg med bra skidföre. Samma helg fick dom rejält med snö i Gävle också, hela stan snöade igen.

Det har hänt fler gånger, nästan varje år, och då tänker jag alltid på den där första veckan i december 1998. Så mycket snö hoppas jag inte att det kommer den här veckan, men vitt och halkigt är det och mer snö är på väg. Och nu ska det julpyntas och bli girlander på balkongen.        

onsdag 28 november 2012

Källarrensning

Kan man få ett bud? 
Är jag lite pervers, kanske, men att röja i källaren är något som jag riktigt gillar. Och idag hade jag en liten röjning.

Vi har flyttat så pass ofta så vi har gjort oss av med en massa onödigt, nu har vi bara resten kvar. För några veckor sen tog vi tag i det vi hade i källarförrådet, rensade och tog en hel del till tippen. Så fortsatte vi med klädkammarn uppe i lägenheten och slängde en massa därifrån också. Nu börjar det bli rätt bra ordning.

Men det är mer som kan slängas. Klädkammarn är på 4-5 kvm och källarförrådet är på 7-8 kvm. Jag gissar att vi skulle kunna slänga hälften på båda ställena, åtminstone av det vi har i källaren.

Soffbordet skulle vi väl kunna sälja på Blocket, några resväskor likaså och några andra småmöbler också. Tavlorna vi har i källaren är nog inget för Bukowskis, men kanske för Blocket. Men inte orkar vi med det? Det vi har nu får väl stå och mogna något år innan vi tar en ny vända till tippen. Stereon är det senaste nytillskottet till källarn. Felfri, men vi spelar ALDRIG på den. Musik lyssnar vi på vår Squeezebox och på datorn. stereon samlade bara damm. Kandidat för Blocket.

Nu är det rätt bra ordning igen i källaren, men ganska fullt. Balkongmöblerna och  tom balkonggolvet får övervintra i källarskrubben så en del försvinner till våren, men jag är lite sugen att slänga mer.

tisdag 27 november 2012

Uppdatering till Windows 8 med förhinder

Jag tror knappt det är sant. I mitt jobb hände ofta konstiga saker men vi hittade alltid på lösningar, men nu har jag kört fast ordentligt. På en ynklig skitsak. Jag måste avreagera mig en stund i bloggen.

Jag har bytt till Windows 8 hemma i stan. Inga stora problem. 279 kr.

Jag har bytt till Windows 8, testversionen, i stugan tidigt i våras. Inga problem alls. Den var gratis.

Nu är jag i stugan igen för att byta till Windows 8, den riktiga versionen för 279 kr.

Jag satte fart på kaminen och startade datorn för att starta nedladdningen av Windows 8 innan jag satte på kaffet så att jag kunde luta mig tillbaka och följa installationen. Och ha en bra dag i stugan mens kaminen värmer och datorn blir uppdaterad.

Men redan efter 2 minuter tog det stopp. Use valid format  säger Microsoft där jag försöker ange postnumret. Tvärstopp och ingen lösning i sikte.

Det finns massor massor av andra världen över som haft samma problem när jag Googlar och massor massor av lösningsförslag - prova ett amerikansk nummer, redigera numret si eller så. Inget fungerar, och det förstår man ju att rätt postnummer måste vara det allra viktigaste när man ska handla av Microsoft. En korean som jobbade i Nigeria suckade uppgivet att "det är lite störande när man vill köpa men att Microsoft inte vill sälja".

Jag får väl fortsätta att försöka hitta lösningar, eller får jag väl köpa DVD:n, den kostar runt 500.

Den här dan blev inte som jag tänkt mig, nu tar jag en kopp kaffe. Jäkla Microsoft.   



måndag 26 november 2012

En bra bok. Och ett par till.

Outsider (inbunden)Torbjörn Flygt fick Augustpriset 2001, Underdog. Han har ett ovanligt sätt att skriva och det tog ett bra tag innan jag kom in i den boken, men sen kunde jag inte släppa den ifrån mig minns jag.

Och nu har jag läst fortsättningen, Outsider. Med samma huvudperson och med samma sätt att skriva. Det var svårt den här gången också att komma igång men sen blev den här precis lika bra och intressant som den förra. Jag satt uppe halva natten i natt och läste ut den. Den här mannen har ett alldeles eget sätt att skriva och avslutningen gör det helt klart möjligt att fortsätta att behandla tiden från mitten av 90-talet och framåt, jag ser fram mot att följa huvudpersonen Johan Kraft i ett par böcker till.

Jag är Zlatan Ibrahimovic : min historia (storpocket)Halv fem i natt la jag ifrån mig Outsider, nu har jag plockat fram Gustavs Grabb. Leif GW Perssons biografi har jag hört ska vara läsvärd, och det tyckte Margareta också som just läst ut den, så den ska jag roa mig med några dar. Och sen blir det Zlatan.

Vi köpte den igår på julskyltningen och Margareta är redan igång. Riktigt bra säger hon efter dom första 100 sidorna. Och om en timme får vi veta om han och David Lagercrantz vinner årets Augustpris, men bara att bli nominerad måste väl betyda att den är läsvärd.

     
     

söndag 25 november 2012

Ikväll åker tagelskjortan på

Vi har varit återhållsamma så länge, men idag ska vi synda. Sen blir det tagelskjorta.

Dom senaste veckorna har vi varit så noga med maten, ätit nästan bara vegetariskt. Inte fundamentaliskt, men ändå genomtänkt. Blandat med lite fläskkött någon gång och kanske lite kyckling också men rött kött var det länge sen vi unnade oss. Av flera skäl men nu idag syndar vi med en köttbit och en rejäl laddning pommes frites till det. Det bara sög till när vi var till affären häromdan.


Var och en blir ju salig på sitt och det har blivit mer och mer vegetariskt för oss senast tiden. Inte direkt planerat, det bara har blivit så. Har det med åldern att göra att man uppskattar en god sallad mer än en tung köttbit? Känns bättre i magen efter att man ätit klart.

Pizzan blir ofta en Vegetariana, fisk är alltid gott och grönsaker i alla former gillar vi (kaninmat säger en del och kärringmat har jag också hört) och frukt är också mat, Jag skulle nog kunna bli frukterian om jag bara fick varva med en ostsmörgås ibland.

Men nu ska grillpannan fram och köttbiten ska få sig en omgång.

Sen tar vi tagelskjortan på, att man vill synda då och då, det kan ju var och en förstå...
  




     

fredag 23 november 2012

Min sista klocka

Jag har avverkat så många armbandsklockor genom åren, men nu har jag köpt min sista, den här ska jag vårda ömt. Ett kvalitetsur från Clas Ohlson, prologue för 199 kr. Med armband i äkta läder.

Jag har varit utan klocka nu nåt år nu, och det har väl gått hyfsat, man har ju alltid mobilen i fickan så koll på tiden har man ändå. Och det är väl inga ungdomar som har klocka längre, så det är lite trendigt också att vara utan.

Men så fick jag ett ryck idag och slog till med min hovleverantörs lyxmodell. Inga finesser, bara tid och datum, men man kan undra hur länge det dröjer innan armbandsklockan hänger ihop med mobilen på något sätt. Den gamle seriefiguren Dick Tracey hade redan på 30-talet finesser som radio i sin armbandsklocka så visst sitter mobiltillverkarna och funderar på sånt.

Jag har fått så många klockor i present av Margareta genom åren, men rätt vad det är är dom borta. Och allra tristast var det väl när jag blev av med min Rolex, 25-årsklockan från IBM, men den blev stulen. Att jag hade glömt den i bilen med rutan nervevad var lite olyckliga omständigheter i det fallet.

Men nu har jag alltså armbandsklocka igen, och den kommer nu att bli min följeslagare. Tills jag glömmer den på gymmet tror Margareta, men där har hon fel.  

    

torsdag 22 november 2012

Rekordgrått?

Jag brukar inte skriva så mycket om vädret, men ändå: Kan det vara så mycket gråare än idag?
Grabbarna på Restaurang Akropolis i Sala 

Vi tog en tur idag till kyrkogården i Sala med en blomma till svärmor Anna som skulle blivit 100 idag och passade förstås på att titta till stugan också allt medan mörkret inte ville släppa på hela dan. Ett fint duggregn hängde i luften hela dan.

Vi piggade upp oss med en matbit på Akropolis, det är där jag oftast äter när jag lunchar ute i Sala, fint salladsbord med bl.a. inlagd strömming. Margareta passade dagen till ära på att ta Dagens Tips, Lammkotletter för 120 kr. Fyra små kotletter med rätt lite mat. Men det smakade visst bra, hon blev nöjd.

Då kom jag att tänka på söndagsmiddagen i Wales. Innan kontokortens tid och vi hade glömt att växla in resecheckar innan helgen och nu var kontanterna nästan slut. Det vi hade kvar räckte bara till tre portioner av det allra billigaste, lammkotletter. Kanske Elisabeth (då 12) blev mätt, men Margareta och jag blev det inte och jag minns att värdshusvärden rekommenderade en massa annat på menyn, men jag stod på mig och beställde Lamb Chop, den billigaste varianten. Såna problem slipper man nu när man kan vifta med kreditkortet.

Ut ur Sala var klockan knappt två men väglysena var redan tända. En rekordgrå dag som i alla fall inspirerade till ett sommarminne.      


onsdag 21 november 2012

Vad har hänt?

Apple iPad 16GB Black (4th Gen)
Ipad är ju populära
        


Ibland blir man riktigt förvånad. Som igår när Margareta plötsligt tyckte att vi skulle skaffa en surfplatta.

Ja, hon hade stött på en kompis som beställt en sån, så nu ville hon också hänga med förstås. Kompisen har vi lovat att ge lite datautbildning när dom får igång sin gamla dator, men nu blir det en kurs på deras Ipad i stället. Jag som knappt hållit i en surfplatta tidigare, men det är nog inte så svårt att förstå en sån.
Samsung Galaxy Tab 2 10.1 3G (P5100)
Samsung Galaxy Tab har ett bra pris
och är bra likvärdig en Ipad

Det kommer så mycket ny elektronik hela tiden, så det går ju inte att hänga med ens på en bråkdel och jag behöver egentligen en ny mobil istället när avtalet går ut om några månader, men det är klart att vi väl ska ha en surfplatta också! Men vilken sort? Ipad eller Android eller kanske Windows?

Så jag kollade några Youtube-filmer igår med tester, och det är nog bara att konstatera: vad man än köper blir det bra, större skillnad verkar det inte vara mellan åtminstone dom bästa plattorna, det är bara lite smått som skiljer. Senaste Ipad:en kom högst i en test marginellt före Samsungs Galaxy, i en annan test blev det oavgjort. Men Ipad:en kostar en bra bit mer och så är det det där med Apple som jag är lite tveksam till. Hur är det med deras moral egentligen där på fabrikerna i Asien som man läst om. Men Samsung och dom andra är väl inte bättre dom.

Just nu är det en Nexus 10 som är hetast
Så OK då, en Samsung Galaxy Tab till ett hyfsat pris tänkte jag igår kväll. Men så idag såg jag att Googles Nexus 10 är släppt i USA, när kommer den till Sverige? Och vad kommer den att kosta? Vad man än köper kommer det alltid att komma något annat som är bättre och billigare, så det kan man inte tänka för mycket på, och det här är verkligen inte akut, och inte ens något vi egentligen behöver, så vi kan gott vänta några veckor. Nu ligger nog Googles Nexus 10 överst för dagen (ja det är visst en Samsung det också). 

En sån får det bli. Jag kommer att köa utanför affären den dag dom släpper den, det har jag sett att Ipad-fantasterna brukar göra! 

måndag 19 november 2012

Overkill

Jag skulle bara gradera ner min profil hos Swedbank, men nu har jag inte kommit åt mina pengar på en vecka.

Jag gillar färgen och den vita duvan
Det var en månadsavgift på 50 kr som jag ville stryka så jag gjorde ett sällsynt besök på banken och förundras varje gång att det är så mycket folk där. Nu hanteras ju inte ens kontanter längre på banken, vad gör folk där.

Nåja, jag tänkte alltså stryka en tjänst för att tjäna den där femtilappen. Mycket pengar för en panschis, det är ju lika mycket som Borg och Alliansen ger oss pensionärer i skattesänkning som lockbete inför nästa valrörelse. Två tjejer blev engagerade i mitt ärende, tre samtal ringdes, jag fick en tjock bunt papper med nya villkor att läsa igenom och det hela skulle godkännas på ett par tre ställen. Hela proceduren tog över 20 minuter och avslutades med att mina bankkort och kontokort jag hade i banken högtidligt klipptes itu. Nya skulle komma om några dar så jag sa att jag klarar mig fint några dar utan några kort.

Och redan efter två dagar fick jag mina nya kort, och speciellt bankkortet var riktigt snyggt. Men jag är fortfarande utan koder till mina kort. Får jag dom inte i morgon går jag ner till banken och är sur, inte trodde jag det skulle vara så omständligt att stryka en tjänst..  

        

fredag 16 november 2012

Hänt i kön till biltvätten

I kön till biltvätten idag kom en kille fram mot mig där jag satt i min bil. Han hade en flaska i handen som han viftade med och som typisk svensk räknade jag med att det var något han vilje sälja så jag skakade på huvudet och såg sur ut.

"Intensiv Fälgrengöring" stod det på flaskan, ville han spraya mina fälgar och ta 25 kr för't på samma sätt som arbetslösa tvättar vindrutan utomlands i bilköerna? Så jag öppnade dörrn och skulle riva ifrån på skarpen då han bara frågade om jag ville ha det som blivit över i hans flaska, "det är jätteeffektivt" sa han och lite skamset tog jag emot flaskan som räcker till 3-4 tvättar minst, och märket var alltså Würth som jag får göra lite extra reklam för för att gottgöra mig.

Nästan lite för modern
för mig. 
Och då jag varit så sur och vresig försökte jag också gottgöra mig lite mer, så jag började snacka lite med killen framför mig i kön, Tore 81, med en Ford, 97:a. Han var ute och inspekterade en skada på framdörren där en dam backat in, men hur han än letade hittade han inget märke. Damen som backat på honom hade blivit så orolig. Hon hade en sjuk gubbe hemma som hon inte vågade berätta för att hon backat på en bil men hade andats ut när Tore ringt henne och sagt att det inte blev en skada. Tore hade köpt bilen billigt av en kompis som dött i cancer. Nu körde han bara 400 mil om året och jag skröt för honom om bilen. "Det här är ingen bil" sa jag, "det är en investering". 

Han såg rätt nöjd ut när han körde in i tvätthallen och jag kände mig nöjd också när jag gått från sur gubbe till glädjespridare. Och jag klarade av automaten till tvätten rätt bra fast jag aldrig riktigt gillat den, så nu står bilen rentvättad i garaget igen.           

torsdag 15 november 2012

Vaccinerad mot influensan för första gången

Bara ett stick, gjort på ett kick
Vi vaccinerade oss mot influensan idag, både Margareta och jag, och det var första gången för oss båda. På jobbet blev jag alltid erbjuden att göra det gratis, men tackade alltid nej. Nu som pensionär är det också gratis och i år tog vi alltså den sprutan för första gången.

Det var en intervju med Annika Linde som gjorde att vi bestämde oss. Är det så att man är mer mottaglig för influensan när man passerar 65 och att även risken för allvarliga komplikationer ökar då så är det väl dumt att tacka nej även om varken Margareta eller jag någonsin haft en riktig influensa.

Kö långt ner i trappen på Oxbackens Vårdcentral men inget gnäll, och efter 40-45 minuter var vi framme och fick våra sprutor och nu kommer vi inte att få någon influensa i vinter.

Sen var behållningen att i den milda novemberkvällen ta en promenad hem genom stan. Vi kollade in några nya matställen som vi måste prova och en del nya affärer dyker också upp när man går i områden man normalt inte rör sig i. Som boende i centrum borde vi nog lite oftare strosa runt nere i stan. Vi tar oftast vår kvällspromenader åt annat håll.

Runt nya Filmstaden finns det nu en massa nya matställen och fler är på gång. Vi måste hänga lite mer på dom hippa inneställena nere i centrum. Och nu ska vi väl klara oss bra från influensan i år.