Charmigt att vara glömsk?

Ja, det tycker jag i alla fall, men inte alla i familjen tycker det.

När vi kom hit till Stentorpet igår hade jag glömt låsa ytterdörren när jag åkte hem sist, det är väl mänskligt? Och jag hade glömt köpa med mig frukostfilen, det är väl också sånt som händer. Och på stolpen jag hade målat hade jag glömt en sida, men jag kom ju ihåg tre sidor, så det var rätt bra ändå.

Sen glömmer jag ständigt och jämt var jag lagt nycklar och plånbok, men oftast hittar jag dom till slut, så det är väl inte så farligt.

Och idag var jag ute på en lång joggingrunda och hade med mobilen. W715 har Tracker som är bra att mäta hur långt man sprungit så jag har gärna mobilen i fickan. Men då glömde jag stänga blixtlåset, och det var riktigt dumt. Så till slut hoppade mobilen ut.

Men Kia på Dalhem är en ärlig tjej. När jag kom hem hade hon ringt så jag kunde åka och hämta den. Tur att det finns så ärligt folk, men så skulle jag gjort också.

På semesterresan i somras glömde jag digitalkameran på ett café, kan man ana ett mönster? Sen har jag nog glömt om jag glömt någe' mer. Nej - nu glömmer vi det här!