lördag 30 maj 2009

Gu' va jag mår bra

Men trött. I fötter och ben, ja i hela övriga kroppen också. Och sömnig. Stockholm Marathon är avklarad under 5 timmar.

Det här var nog den jobbigaste mara jag sprungit, fast jag var bra förberedd och hade ätit pasta hela veckan, men jag klarade inte värmen den här gången. Men jag kom i mål och är nöjd.

Och jag såg inga incidenter, allt gick smärtfritt. I värmen är det lätt att man tar ut sig, och det blir mer skador när det är så här varmt. Bästa temperaturen för mig är 15-16 grader.

Innan starten fick vi höra en ny Stockholm Marathon-sång och då kom jag att tänka på en egen marathontext jag en gång skrev. Musiken var Povels Boogie Woogie vals. Som tur är har jag glömt det mesta, men några rader kom jag ihåg:

Från Lidingövägen till målet på Stadion är faktiskt en ganska lång bit
Men likväl så sprang där i hettan i lördags en hel massa männskor och jag hörde dit
Tog Valhallavägen och rundade Kaknäs........

..


På Västerbron tänkte jag sätta stöten och knäcka nån finne och nån kenyan

taktiken den strejka fick själv ta på nöten, men utsikten är rätt så fin in mot stan
.. etc.

Men den nya var ett par strån bättre, så det är nog bäst att jag glömmer alltihopa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar