Visst är det nåt konstigt med dom. Men intressant också.
Jag har kastat bort en stor del av livet, inte på kvinnor men väl på att gå och leta. Efter nycklar, plånbok, glasögon alltså. Varje dag är nåt borta.
Och så får man goda råd: "Lägg alltid plånboken på samma ställe", "Ta för vana att alltid hänga upp bilnycklarna i nyckelskåpet" etc. Jaja , det låter ju bra. Men jag hittar alltid ett nytt ställe att gömma dom på. Och så springer man och letar som en tokig .
Och nu är ju mobilen också ofta borta, men den kan man ju i bästa fall ringa till om man nu kommit ihåg att ladda batteriet.
Och idag fick jag leta igen. Strumporna var borta. Till slut fick jag väl fråga - "Har du sett dom?". Och det klart att hon hade: "Dom hänger på kroken" - Vem ger sig till att hänga upp strumporna på en klädhängare. Där skulle jag aldrig ha letat.
I somras sprang jag också och letade - nycklar tror jag. Och Ellen, 9 år, visste förstås: "Dom ligger i bokhyllan" . Varför hade hon lagt det på minnet?
Visst är det nåt konstigt med dom! Naturbegåvningar?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar