Det höll visserligen på att gå åt pipsvängen redan i Enköping. I blixthalkan krockade en lastbil med en personbil strax framför oss. Lastbilen hamnade 25 meter vid sidan av vägen och vi blev fast nästan två timmar innan dom fick loss den stackars personbilsföraren så att trafiken släpptes på igen. Det är otroligt så halt det kan bli - jag kunde knappt hålla mig på fötterna när jag var ute och testade halkan. Tur att vi hade startat resan så tidigt.På sekunden i rätt tid steg jag in i aulan på Stockholms Universitet och fick en intressant och omväxlande genomgång av några av Omar Khayyâms stordåd. Lättast att förstå var nog hur han bidragit till en Persisk kalender. Det där med årets längd är inte så exakt. Skottår kan man göra på olika sätt, det blir ändå aldrig riktigt exakt, det förstod jag. Sen var det lite om hans filosofi och syn på religionen, intressant det också, men det blev lite luddigare.
Matematikavsnittet förstod jag bättre. Handlade om Parallellaxiomet. Från 300 f.Kr. och framåt har det skrivits massor av böcker om vad som är två parallella linjer, och Omar hade också skrivit en. Det är inte så enkelt som man kan tro vad som är parallellt!
Så fick vi höra om fyrradingar, ett versmått som Omar körde med, lite likheter med en limerick. Stackars Omar skulle vända sig i sin grav om han hörde min fyrradingspremiär men om jag fattade professor Bo Utas rätt ska det vara nåt så här, 13 satser per rad, 1,2 och 4 rimmar:
Gamle Omar Khayyâm var rätt bra på att dikta
Kunde räkna, sågs ofta mot stjärnorna sikta
Han var dessutom en tusan så bra filosof
Jag har aldrig hört nån som har sett honom svikta
En fyrrading i den högre skolan. Men kanske inte i Omar Khayyâms klass. Visst blir man imponerad av de människor som gör så mycket när dom lever att man efter tusen år pratar om dom på en heldag så långt bort från där man verkat. En bra dag på Stockholms Universitet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar