Jag läste ut min julklappsbok idag, Underbara dagar framför oss av historikern Henrik Berggren.
700 sidor men lättläst och intressant. En biografi över Olof Palme, men med så många sidor fanns det också rejält med utrymme med fakta om alla andra politiker som var med under hans tid. En riktigt bra bok.
Han var nästan 20 år äldre än jag, men allt sen jag själv blev intresserad av politik och samhället så fanns han ju med, så det är mycket i boken jag själv minns. -68 med Tjeckoslovakien och Kårhusockupationen. Vietnamkriget med jultalet. Kvällsöppet med Vilhelm Moberg. Norrmalmstorg. Kärnkraften, debatterna med Fälldin och Bohman, "den underbara natten", Allt sånt där minns man som igår. Nästan. Var inte politiken roligare förr? På 60-talet gick allt uppåt, sen några Fälldin-regeringar på 70-talet och "satsa på dig själv"-politik innan Palme var tillbaka i regeringen.
Mycket internationellt var han med om och även en del skandaler men det var en hel del uppgörelser över blockgränserna också, det borde det vara mer av nu också. Pension, skatter och sånt. Och skolan.
En jättebra bok var det hur som helst om en intressant period från mitten av 1800-talet fram till 1986. Men Palmehatet var riktigt ruggigt. Att inte gilla politiken är en sak, ruggiga hatkampanjer med hätska personangrepp borde ingen politiker behöva stå ut med.
Nästa bok jag ska kasta mig över är Per Wästbergs Hemma i världen från samma intressanta period, nu 1966 till 1980. Men jag klämmer nog några lättlästa deckare först. Och idag kom katalogen om bokrean som börjar 23/2, en högtidsdag. Då brukar jag släpa hem ett par välfyllda kassar och jag har redan bockat för några gobitar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar