Det är ju bara en lek

Ibland vore det skönt att inte vara sportintresserad, men för det mesta är det skoj. I kväll var det skoj. Riktigt skoj. Men det går inte att koppla av och gå och lägga sig.

När det är så där superspännande och det börjar gå åt pipsvängen med sitt lag skulle man väl vilja sluta kolla på fotboll, som i Ukraina i somras t.ex., men så har vi fotbollsintresserade på bara en månad fått vara med om två så fantastiska landskamper, först VM-kvalet mot Tyskland 4-4 i slutsekunderna och så ikväll mot England 4-2. Så härligt att vara sportintresserad.

I kväll var det ju bara en vänskapsmatch, så man behövde ju inte vara ett dugg nervös utan bara luta sig tillbaka och titta på fin fotboll på första landskampen på Friends Arena. Men så blir det så otroligt roligt och fyra kanonmål: först en liten vickning, sen en delikat framspelning och ett distinkt skott, sen en låååååång välplacerad frispark och till sist en bicicleta från 25-30 meter. Speciellt det sista målet kommer att vevas 100-tals gånger vartenda år på TV i hur många år som helst. Tänk att man fick vara med om nåt sånt här. I en vänskapsmatch. Fyra mål av Zlatan.

Det är som Kurre Hamrins 3-1 på Tyskland och Liedholms 1-0 på Brasilien i VM 1958. Tänk att man fick vara med om dom också. Och nu Zlatan i en vänskapsmatch. Till våren fortsätter VM-kvalet och det kommer väl inte alltid att gå så här bra, men det kommer också flera höjdpunkter. Och jag ska boka mig en biljett till en bra landskamp i vår. Och det är allt bra mycket mer än en lek.