I kön till biltvätten idag kom en kille fram mot mig där jag satt i min bil. Han hade en flaska i handen som han viftade med och som typisk svensk räknade jag med att det var något han vilje sälja så jag skakade på huvudet och såg sur ut.
"Intensiv Fälgrengöring" stod det på flaskan, ville han spraya mina fälgar och ta 25 kr för't på samma sätt som arbetslösa tvättar vindrutan utomlands i bilköerna? Så jag öppnade dörrn och skulle riva ifrån på skarpen då han bara frågade om jag ville ha det som blivit över i hans flaska,
"det är jätteeffektivt" sa han och lite skamset tog jag emot flaskan som räcker till 3-4 tvättar minst, och märket var alltså
Würth som jag får göra lite extra reklam för för att gottgöra mig.
 |
Nästan lite för modern
för mig. |
Och då jag varit så sur och vresig försökte jag också gottgöra mig lite mer, så jag började snacka lite med killen framför mig i kön, Tore 81, med en Ford, 97:a. Han var ute och inspekterade en skada på framdörren där en dam backat in, men hur han än letade hittade han inget märke. Damen som backat på honom hade blivit så orolig. Hon hade en sjuk gubbe hemma som hon inte vågade berätta för att hon backat på en bil men hade andats ut när Tore ringt henne och sagt att det inte blev en skada. Tore hade köpt bilen billigt av en kompis som dött i cancer. Nu körde han bara 400 mil om året och jag skröt för honom om bilen.
"Det här är ingen bil" sa jag,
"det är en investering".
Han såg rätt nöjd ut när han körde in i tvätthallen och jag kände mig nöjd också när jag gått från sur gubbe till glädjespridare. Och jag klarade av automaten till tvätten rätt bra fast jag aldrig riktigt gillat den, så nu står bilen rentvättad i garaget igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar