När ska man börja heja?

Jag har några gubbar som jag möter jämt på väg till och från stan, men när ska man börja heja på'rom?

Idag kunde jag inte låta bli att säga Hej till killen som bor halvvägs längs vägen ner till stan. Vi har gått och tittat snett på varann nu i åtta år, det var väl dags nu. Eller kände han igen mig sen tidigare? Vi har en gemensam vän och har faktiskt setts en gång tidigare, i trängseln vid starten på mitt allra första Stockholm Marathon, söndagen 7 juni 1998. Vi kom där alla tre, min kompis Kaj, den här killen och jag, och jag kommer ihåg honom sen dess, men jag tror aldrig att nån annan kommer ihåg mig än mindre känner igen mig, jag är inte sån som märks. Men nu sa vi Hej båda två, så jag ska försöka snacka lite med honom nästa gång vi ses.

Killen som varje dag, ibland två gånger per dag, går 5-6 km från norra delen av Västerås förbi oss och ner till centrum för att köpa en tidning och sen gå sina 5-6 km raka vägen hem igen måste jag försöka få kontakt med, jag är så nyfiken på hans vanor. Vi såg honom idag från bilen där han målmedvetet travade på ner mot stan.

En tredje kille jag ser ibland var på Clas Ohlson häromdan och också på Aktiva Seniorers höstfest, men vad gör man. Känns som jag känner igen honom sen gammalt och han tittar nog lite igenkännande på mig också, men det har inte blivit av att morsa. Men det ska jag banne mig göra nästa gång, det kan väl inte hända mer än att man gör bort sig.

Jag har några andra också som jag nog borde heja på. Folk jag känner igen men ändå inte. Jag har bra sifferminne, men sämre minne för ansikten, det vet jag, och dom här kanske går och är sura på mig för att jag inte hälsar, vad vet jag. Kom att tänka på den här gamla slagdängan: Hej hej, hemskt mycket hej!