Meningen med livet är ju 42

Eller egentligen är 42 lika med "svaret på den yttersta frågan om Livet, Universum och Allting", och det är väl ungefär samma sak. Det fick vi lära oss en gång i "Liftarens guide till galaxen". Boken är läsvärd och filmen är sevärd.

Det passar bra att påpeka det idag när jag just kontrollräknat mina blogginlägg i den här #blogg100-utmaningen, att skriva minst ett blogginlägg varje dag i 100 dagar. Jag fick det alltså till att jag publicerat 42 blogginlägg fram till igår. En del tycker nog på goda grunder att det är 42 för många, men jag är ledsen, reglerna är som dom är, det är bara för mig att skriva på.

Och egentligen skäms jag inte att skräpa ner på det här sättet. Så här gjorde ju Seinfeldt också. Jag jämför mig förstås på inga sätt med det gänget, men dom höll ju på år ut och år in med sina shower där poängen var att det inte handlade om nånting. Dom kunde t.ex. göra en ett halvtimmesprogram om munstycket på en en duschslang där en norsk modell var speciellt åtråvärd minns jag. Eller som i programmet nedan där George pinkade i duschen på gymmet (usch, det var dumt gjort George), men när det där gänget blev multi-multi-miljonärer med sådana ämnen skäms jag inte för mina bottennapp, och jag tjänar ju i alla fall inte ett ruttet lingon på dom heller.


Så, då var blogginlägg 43 avklarat då, 57 kvar tills jag kan ta det lite lugnare och i alla fall hoppa över nån dag ibland när det inte har hänt nåt, det skulle nog uppskattas i bloggvärlden. Det började bra idag med "meningen med livet", sen har det bara gått utför och när jag nu trycker Enter ligger det 43 inlägg här i bloggen. Hela poängen med det är inlägget var ju att det skulle vara 42, men nu då vad säger man när det blivit 43...

Jaja. "I'm at the point och no return, and there is no turning back" sjöng man i en countrylåt en gång. Har man tagit f-n i båten etc. Jag återkommer i morgon med blogginlägg nr 44, då tar jag upp några andra världsproblem.