Jag har genomfört ett riskabelt, ofrivilligt ärlighetstest av kommunens medborgare, och glädjande nog gick det bra. Vi Västeråsare är ett ärligt släkte.
Det var ju äntligen sol den här veckan, så jag tog fram fincykeln i måndags, min Nishiki Pro SL och tog en tur ner till city. Ja det blev en liten omväg först för att lufta cykeln lite, jag har bara 5-600 meter ner till centrum, men cykeln kändes fin - i år har vi tänkt komma igång på riktigt och cykla lite mer. Cykelsemestern i Provence i somras gav mersmak.
Jag parkerade cykeln på stan, strosade lite i affärerna, handlade lite mat och tog en promenad hem, jag har ju så nära. Så när jag i torsdags skulle ta cykeln på bilen upp till Stentorpet var det tomt i källarn!
Trist, men så är det det här med oss Västeråsare och ärligheten. Jag tog en joggingtur ner till stan, och där stod min Nishiki troget och väntade utanför Konsum. Mitt i stan. Jag hade nog inte ens behövt låsa den, men det ska jag testa en annan gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar