En nyttig erfarenhet

Nästan alla människor jag träffar är hyggligt, trevligt folk. Man kanske inte älskar alla men man kan acceptera dom ändå.

Men dom jag stötte på igår gav mig en bra lärdom. Några kan vara riktigt dumma.

Jag hälsade och tog i hand, det hummades bara surt.

Jag försökte skoja lite. Jag försökte fråga och verka intresserad. Jag försökte verka ointresserad. Det bara hummades lite surt. Som två stadiga kassaskåp satt dom där och hummade.

Först blir man lite stressad av hummandet, men på väg hem bara skrattade jag åt eländet. Jag kommer nog inte träffa dom här hummanisterna mer, och om jag skulle göra det så ska jag humma lite jag också. Dom kanske bara var nervösa. Eller så utstrålar jag dålig karma.