Grattis stugan!

Just idag 1983 gjorde vi slutbetalningen till Stig och Laila Lindahl och Stentorpet i Sala var vårt. I 30 år har sen den här stugan och den här platsen varit så viktiga för oss, vi har varit här i ösregn, i snöstorm och i de värsta sommarhetta. Och som idag i skönt försommarväder.    



Och så passar jag på att fylla år just idag också liksom förstås även på tillträdesdagen. 39 då och 69 i år.

Hoppas på en fin sommar! Grattis stugan i Stentorpet, Sala!      

Inte direkt någon vildmark

Men det är fint ändå på vår skogsväg. Lugnt, sällan man möter några flanörer där, bara nån enstaka bil stör friden. Och vi tröttnar visst aldrig på den här vägen.

Hej hå, vi nu till skogen gå

En av mina löparrundor börjar åt det här hållet, men idag tog vi bara en kort promenad där. Bort till mossen och tillbaka i högsommarvärme. Hoppas det sjunker minst 5-6 grader till maran på lördag. Mossen är intressant om man har kikaren med. Tranorna håller till i skogskanten rakt över mossen och har man tur kan man se en älg också. Tidigt på våren simmar svanar där innan vattnet sjunker och en bit in i skogen kommer kantarellerna framåt hösten. Om jag överdriver lite grann så är Grossmossen  nästan en turistattraktion, fast Calle vanvördigt kallar det för träsket...  Jaja.      

Ser du tranorna i skogskanten?

Ovanligt fina i år!

Idag plockade vi inga kantareller, men det fanns otroligt mycket liljekonvaljer. På en sån här väg där det rör sig så lite folk behöver man knappast ha dåligt samvete om man plockar hem en bukett, det fanns ju hur mycket som helst, så vi plockade blommor, både Margareta och jag. När plockade jag liljekonvaljer senast?

En liten fin promenad på en timme i det varmaste majväder man haft på länge - var det det här som var årets sommar? Och så gick vi hemåt vår lilla by som ligger därborta över gärdena. Visst är det fint i Stentorpet!

   

Vad blandar dom i maten?

Lunch på stan idag. Dagens pasta på Varda. Tur att man inte äter ute så ofta.

99 kronor för pasta med räksås var rätt gott och jag tänker mig en rejäl portion pasta nu hela veckan så jag är förberedd för helgens Stockholmsmara. Men jag orkade inte alls äta upp och nätt och jämnt att jag orkade promenera hem efter lunchen.

Så är det ofta när jag tar Dagens Lunch ute, såser och sånt är alldeles för fett för mig. Jag åt nog dubbelt så mycket pasta hemma igår, också med en sås, men idag gick det sämre.

Så satt jag men min pasta och blev irriterad på killen vid bordet bredvid mig. Han lunchade med två tjejer men det var bara killen som pratade och pratade och pratade. Med rätt hög röst men jag hörde ändå inte riktigt vad han sa. Men en riktig mansgris var mitt omdöme. Som satt och glänste inför två yngre tjejer.

Tills ena tjejen började gråta och killen la armen om henne och tröstade. Då först hörde jag lite grann och fick ändra mig. Killen var nog chefen och det var en arbetskonflikt som skulle lösas och killen/chefen satt och peppade tjejerna. Så fel man kan ha!

Jag hade tänkt mig en glass i solskenet på väg hem, men det fanns inte en chans. Jag tjänade 25 kronor på att inte köpa den och nu tar jag en tupplur på maten i stället. Hur klarar ni er som äter lunch ute varje dag?
           

Veckans outfit

Jag lurar lite på att gå över till en ren modeblogg. Det finns visserligen många såna, men det finns pengar att tjäna har jag förstått. Jag gör ett försök. 

Men olyckligtvis kommer jag inte ihåg några priser och sånt, jag tar det här lite ytligt. Skjortan är väl från Dressman kan jag tro och har nog några år på nacken, bältet 199 kr på Dressman i Uppsala  medan byxor och skor är köpta på ett favoritställe i Avesta: Haglöfs Outlet.

Skorna, Haglöfs Escape är lätta vandringsskor och testades på Mallorcas vandringsstigar i somras och vi kom vid varje tillfälle fram till slutmålet utan skavsår. Bra köp! Cirkus en tusing.

Byxorna var billiga, halva outletpriset eller så och satt som gjutet på min smäckra kropp. Storleken var XS! och jag tänkte inte ens prova dom minns jag, så liten och smal är jag väl inte, men dom passade precis både i midja och längd. Inköpta sent i höstas och blev bara inhängda i garderoben, men nu är det här min lite halvt uppklädda outfit både när vi ska ner till Sala City och när vi tar en promenad bland alla fashionabla sommarstugor här I Stentorpet, i Sommarhagen  och bortåt Olof Jons.

Conclusion: Tag en tur till Haglöfs Outlet du också så kan du också bli så här fin! Nu väntar jag bara på kontakt från affären i fråga så att vi kan skriva kontrakt, och jag blev rätt nöjd med mitt första försök som modebloggare.              

Temper, temper!

Det är lätt att blodtrycket stiger när man blir irriterad. Som när nån parkerat på den privata parkeringsplatsen. När nån tränger sig före i matkön. Eller när morgontidningen inte kommer.

Det har fungerat så fint ända sen onsdags förra veckan då vi fick Sala Allehanda och så igår kom Vlt också. Två morgontidningar att börja dan med! Fakturan för Allehanda kom igår också, allt har fungerat fint.

Men idag var det tomt! 

Högtryck i mätarn?

Jag lättade på locken och i vår brevlådsrad låg det en Allehanda i nästan alla utom hos dom där som börjar jobbet tidigt. Men i våran blåa låda var det tomt! Varken Vlt eller Allehanda. Hur tänkte tidningsbudet? Gick förstås bara på gammal rutin.

Förra året tog det över en vecka innan tidningen kom men i år har vi skrutit över Prolog som delar ut tidningar i Västmanland, men nu tar jag tillbaka berömmet. 

Tidningarna kommer med posten efter ett har dom lovat. Kanske ett I-landsproblem att bli irriterad, men man vill ju att det ska fungera. Jag ska kolla om det blivit något utslag på blodtrycksmätare.    

        

Vi Salabor trivs med stan

Torghandel på det fina torget

Nu bor vi på landet. Hela sommaren. I en av de sämsta städerna att bo i stod det i en undersökning häromdagen. Och Solna var bäst stod det där.

Grattis till våra Solnabor, Anders, Anna, Clea och Natan men jag håller absolut inte med Fokus om Salas bottenplats. Undrar vilka parametrar som ligger bakom bottenplaceringen, det framgick inte av den artikel jag läste. Sala är nog inte "värre" än andra småstäder, tvärtom har Sala en massa fördelar. De affärer man behöver finns, tom en liten galleria. Det kanske är ont om nattöppna mataffärer, men är det en nackdel? Ont om bilköer och ont om parkeringsproblem - är det en nackdel? Parkeringsautomater finns inte ens! En söndagsöppen bygghandel kan jag sakna, men man lär sig planera. Och pendlingsavstånd till flera städer.

Sala Allehanda intervjuade en massa folk, men alla trivdes fint, även ungdomarna som dom frågade gillade Sala och ville flytta tillbaka hit efter utbildningen. Företagsklimatet är rätt bra stod det i en artikel, det finns billiga bostäder och fina skogar runt omkring. Fiskevatten och badsjöar. Nix, vi Salabor accepterar inte Fokus-undersökningen. Gör om och gör rätt!

Det är svårt att säga stopp när man börjat äta PLOPP

Reklamens makt. Alltför många reklamslogans sitter kvar i hjärnan hur länge som helst. Den där raden är väl från 50-talet men har etsat sig fast. Finns Plopp kvar förresten? Påverkad av reklamen ska jag kolla i affärn idag. Choklad med krämig kola inuti, visst var det väl det?

Tag det rätta, tag Cloetta - Det är fult att inte måla, Alcro köksfärg - Gula hinnan det är känt, Pepsodent - Ta't lugnt ta en Toy - Mmmm Marabou, etc... Sitter som hugget i sen, ändå hade vi ju inte alls så mycket reklam som ungdomarna nu matas med. Och såg den bara före filmen på biografen.

Det är också svårt att säga stopp när man börjat skriva blogg, och nu har det blivit en daglig uppdatering sen 22 januari. Aldrig med tvång, det går alltid att skriva nån liten obetydlig rad, inget ämne är för obetydligt för att inte bli analyserat och skärskådat och tar inte så lång tid heller,  men för att det inte längre fram ska bli ett tvång är det läge nu att bryta sviten. 22/1 tom 21/5, fyra månader och exakt 120 dagar blev det.

7-10 inlägg i veckan får bli 3-5 inlägg nu över sommaren så får det väl bli dagliga uppdateringar igen längre fram om det blir någon ny #blogg100-utmaning.

Färre inlägg men blir det bättre kvalitet då? Nej, det är knappast troligt, bloggskribenten är ju densamme. Morgondagen, 22 maj, kommer att bli bloggfri för att markera att sviten är bruten. Även om mycket intressant händer just i morgon. I Riksdagen diskuteras Socialutskottets betänkande SoU20, PRO i Vimmerby har vårsupé och Vägverket har workshop om infrastruktur, intressant alltihopa och värt att kommentera. Och Clea har sin högtidsdag så nog finns det ämnen att skriva om, men jag håller stängt i morgon för fria aktiviteter. Trevlig sommar!

Skriv inget om ån, sa Margareta

Ån är ganska lugn nu

Det är uttjatat påstod hon när hon såg att jag tog några kort idag längs ån. Hon har säkert rätt men jag skriver några rader ändå, för sista gången på länge, men det är så mycket som rör sig längs ån i sommarstugan. Premiärdoppet var i torsdags, och nu är det ån som gäller i fortsättning efter mina joggingturer och när jag behöver fräscha upp mig.

12,5 grad i torsdags var lite väl kallt men redan har det stigit till 16 idag så dagens dopp var helt OK. Det kanske tom är läge att börja med morgondoppet i ån, det som jag började med förra året, vakna tidigt och hoppa i ån direkt. Bättre än morgonduschen!

Bron ligger på plats över Viksbergsån

Än är det bara jag och änderna som badar och det är lite lite med vatten just nu, men helt OK ändå, går till magen på mig. Och när barn och barnbarn kommer och tempen går över 20 grader blir det full fart som vanligt. När det sen stiger till 24-25 blir det kanske premiärdopp för dom sista och då kanske det kan bli en kort notis igen i bloggen, men annars lovar jag att det är slutskrivet ett bra tag om Viksbergsån som flyter mellan Olof Jons damm och Långforsen och passerar vår tomt på vägen.    


 

Reunion - kul eller bara en plåga?

Några av mina ålderskamrater hatar sånt här och är aldrig med på återträffar. Och jag kan förstå om någon tycker att en reunion efter 10 år är en sak, efter 25 också, men efter 50 är det kanske inte lika kul. Förfallet blir så påtagligt då.

Försnack på Bishop Arms med 12 gubs

Men jag tyckte ändå att det var riktigt kul med vårt 50-årsjubileum vi hade igår. Riktigt kul. Visst har vi alla blivit gamla och visst var det inte många man kände igen men så när man fick presentera sig och titta lite närmare och prata lite med dom som var med så var allt som förr nästan på en gång.

Det värsta med sånt här är allt skryt över framgångsrika karriärer, jag är väldigt ointresserad av sånt, i alla fall alla detaljer. Om man satt i en fin styrelse 85-92 eller fick attraktiv utlandstjänst i New York år 2000-2003. Sorry, jag lyssnar inte på sånt. Jag som varken suttit i en fin styrelse eller haft en prestigefylld utlandstjänst berättade i stället om mina fritidsintressen, framför allt mina marathon. Där var det ingen som knäckte mig även om det drällde av fina titlar och fina karriärer. Om man har man jobbat i det eller det projektet, vem intresserar sig för det? Mer intressant om man bestigit något berg eller tagit VM-medaljer i bridge som Anders gjort. Eller blivit trubadur som Lasse. Eller byggt en jordkällare som Olle.    

Så berättade jag lite om Sociala Medier och fick samma reaktion som jag får av nästan alla ålderskamrater. Aldrig i livet! Det är en principsak att inte vara med på Facebook! Jag missionerar aldrig numera, bara skrattar lite åt sånt. En ny FB-vän blev det i alla fall och en lovade att försöka registrera sig.        

Bara killar var med på återträffen, det var synd, men det var lite sjukdomar bland några av tjejerna. Och bland några av killarna också, men det är ju inte konstigt så här i 70-årsåldern. Undras om det blir någon mer reunion.              

Student -63

Ung och oförstörd....

Vi har 50-årsjubileum idag. Framför allt kul att träffa Lasse och Olle, vi som hängde ihop jämt men tappade kontakten. I bilen på väg hem till stan funderade jag lite, jag ska höra med dom om jag minns rätt.

Halva klassen (14 st) skulle upp den där dagen inför stränga censorer, professorer och diverse lärda gubbar från universiteten. Dom bättre eleverna fick tre ämnen, vi andra fick fyra. Men vilka ämnen var det?

Kemi minns jag gick bra. Det var nånting med svavelsyra och vatten har jag för mig som jag skulle reda ut, H2SO4 och H2O. Jag var nog halvbra i Kemi tror jag.

Historia var jag mest orolig för. Men Lasse och jag hade suttit i solen på Björnön och pluggat igenom ett kompendium, hela Sveriges historia på 75 sidor så vi hade de stora linjerna klara, men detaljfrågor.... Här blev vi räddade av Anders, vår timide kamrat som briljerade med djupa kunskaper och roliga kommentar, en show som gjorde att professorerna tappade fokus, skrattade gott åt Anders och godkände oss allihopa.

Engelska var jag väl minst orolig för, men Lasse blev lite skärrad minns jag. "You should know that word" sa magistern när Lasse inte kunde ordet "odd".

Fjärde ämnet? Var det matte? Det måste jag fråga Lasse idag, vi hade samma ämnen minns jag.

Så hämtade vi ut mössorna hos vaktis men lämnade in dom igen, vi var osäkra om vi hade klarat oss. Av oss 14 fick 4 gå ut bakvägen den där dagen, men Lasse och jag kunde hämta ut våra vita mössor igen och pusta ut, tur att det där systemet är borta även om vi ibland skryter om att vi minsann tog en "riktig" studentexamen.

Korken ur!

Det var en spännande ishockeymatch igår. När segern var klar var jag tvungen att fira med lite bubbel. Det blev en påskmust! Heja Sverige!

Det är så mycket sport på TV så man hinner inte med allt. Sverige - Kanada såg jag bara från sista perioden, men nog var det spännande. Kändes som en säker förlust på slutet, men Sverige drog längsta strået och jag fick fira! Jag tar nog ett glas idag också.

Calle kom med åtta flaskor (!) till påsken och det blev många flaskor över. Vi dricker inte mycket läsk här på Stentorpet, det blir till storhelgerna bara. Hur mycket socker är det i en flaska påskmust? 10 sockerbitar i 33 cl Coca-Cola har jag för mig. Skulle bli nästan 50 bitar i en 1,5-litersflaska! Kan det stämma? Jag har inte gjort nån grundforskning, så rätta mig gärna.

Och är korken väl ur så blir det gärna ett glas till. Och ett till. Och ett till. Svårt att vara måttlighetsdrickare när det gäller påskmust. Men semifinalen, Sverige - Finland, blir påskmustfri. Jag kommer inte att kunna se matchen för då är jag på studentgask och då serveras väl inte onyttig påskmust. Värre blir det efter finalsegern, då firar jag igen med en flaska påskmust.

Papperstidningen är inte död

Ett tag tänkte vi bara läsa dagstidningen på nätet. Det funkar rätt bra och har en del fördelar men det blev inte så. Nu har vi i stället två dagstidningar.

Read all about it!

Nån rikstidning för oss är onödig, där räcker det bra med de enkla mobilversionerna Jag kollar AB, DN och Svd rätt regelbundet på mobilen men lokaltidningarna är viktigare att ha i pappersformat. Vlt förstås och nu har vi Sala Allehanda också hela sommaren. Dom kämpar förstås med dålig ekonomi och fyra månader med ett kanonpris bara kunde vi inte säga nej till.

Det har hänt bra ofta att vi gått häruppe på Stentorpet utan att ha en aning om allt kul som händer där nere i Sala City, som allsång i Stadsparken t.ex. Eller en spännande fotbollsmatch med Sala FF. Nu ska vi hänga med på allt spännande som händer här i Sala! Idag i tidningen läste vi om en fräck stöld och en genomgång över hur många som pendlar till och från Sala varje dag. Det får man inte läsa vare sig i Aftonbladet eller DN.

Det enda som är surt här i Sala är morgonpromenaden till brevlådan 100 meter dit och 100 meter tillbaka. Arbetsfördelningen har blivit så att det är jag som fått den uppgiften till 95% men det är rätt bra också, när jag kommer tillbaka brukar kaffet vara påsatt och filen serverad.

Tidningsdöden har man pratat om länge, och till slut kanske inte papperstidningar finns kvar, men det får väl dröja ett tag för nu läser vi i alla fall både Vlt och Sala Allehanda över sommaren.

Hämtning på dagis

Så bloggen ligger nere för dagen.....

Skickat från min Windows Phone

Jag är inte mediatränad!

Nu var inte det den viktigaste insikten efter gårdagens möte med 125 bloggare och ett antal debattörer, men är ändå värt att nämnas. Det är en sak att knappa på datorn där man kan tänka efter, sudda ut och skriva om, en helt annan sak när man sitter med en mikrofon framför näsan. Och ännu värre när mikrofonen är så liten att den inte riktigt känns som en mikrofon, då säger man en hel del dumt.

Länge sen man gick med en badge
runt halsen

Jag har varit med om'et en gång förut när TV4 frågade några enkla Ja och Nej-frågor framför kameran, men det här var värre. Jag hade ett eftermöte på Historiska Museets innergård med Ninni från P4 Västmanland igår efter #blogg100-mötet.

Huvudmötet var intressant, det var första gången jag var med om nåt sånt här och knappt någon var över 50. Jo jag förstås, och innan mötet var det ett bildspel där alla deltagarnas bloggar visades på duken, och jag måste helt klart snygga till min. Jag förstår att många bloggare antingen är duktiga IT-människor med blick för design eller så har dom kontakter med kunniga Web-designers. Min Utsikts-blogg såg lite tanig ut! Men en gör så gött en kan!

Lite mer teknik skulle jag som överårig ensamseglare önskat att man tagit upp, men alla yngre är så inne i det här så det tycker dom nog är onödigt.  

Ninni och Fredrik

Intressant var det att det kommer en "historiebok" om bloggande till hösten, bloggande är redan nutidshistoria. Och med seriösa debattörer och föreläsare börjar jag efter fem år förstå att det här är ju inte trams, inte ens mina Utsikts-bloggar. Summan av alla bloggar visar mycket vad vi folk tycker och tänker så här i början av 2000-talet, nåt för forskare att bita i om 100 år...

Det var det kul att veta och sen fick jag mitt samtal med Ninni från P4 Västmanland där jag skulle velat svara så mycket annorlunda. Jag borde haft frågorna skriftligt på förhand, då hade jag nog svarat bättre och nu kunnat tala om att intervjun med Fredrik (arrangören) och Robert och mig (vi två från Västmanland) sänds i "P4 Förmiddag Västmanland" i morgon onsdag, men nu säger jag inte det så har jag ingenting sagt. Det är nog inte mycket att lyssna på.

Nya layouter på mina bloggar och intensivkurs i mediateknik sen är jag redo att möta framtiden!

En promenad genom stan

Strosade i solen utåt Djurgården idag. Det borde man göra oftare.

Men skriva på tåget är omöjligt. Skakar lite mycke!

Skickat från min Windows Phone

Ta tåget!

Stockholmsresa i morgon och tågbiljetten är inköpt med bra PRO-rabatt. Det kanske är ännu billigare med Swebus, men nog är det skönare att åka tåg.

När vi flyttade in centrum sa vi att ta skulle tåget till Stockholm lite då och då för teater eller nåt sånt, och nog händer det ibland men alltför sällan. Det grämer mig att vi inte åkte upp och kollade Bruce Springsteen nu när han har spelat tre gånger i Stockholm, men nästa gång han är här köper jag absolut biljett. Både till tåget och till showen.

Gott om tid att läsa på
långresor

Över Alperna mot Italien

Vi gillar annars att åka tåg. Ett par somrar har vi spontat lämnat stugan och tagit tåget ner till Malmö eller Göteborg bara för ett par dagars omväxling. Och tågresan till Verona för fyra-fem år sen var en höjdare även om man kände sig lite instängd på tågfärjan över till Sassnitz. Synd att det där med tågcharter med tex Fritidsresors Blue Train inte blev någon höjdare, för det finns väl inte kvar längre va? Hittar inget i en hast, det måste jag forska i. Det passade ju oss så bra av miljöskäl och det tokiga är ju att det är alldeles för billigt att flyga som är dumt för miljön jämfört med att åka tåg som är bra. Knasigt!

Men i morgon är jag miljövänlig, tåg och en promenad till Historiska Museet.

En trotjänares farväl

Vi har haft mycket jobb ihop

Den har hängt med sen tidigt 80-tal. Margareta hade fixat till det så att svärfar Erik och hennes bröder kom och överraskade mig med att måla om huset! Hon stod för färgen, men jobbet skötte tre yrkesmän då jag var i lite dålig form just den försommaren. Och svärfar var snäll nog att lämna kvar sin målarbock som han snickrat ihop själv. Välbyggd och stabil.

Sen har vi haft den vid ett otal målningsjobb (det är alltid Margareta som målar) och till annat när man bara behöver komma upp en bit, och den har också många gånger blivit reparerad när någon brädbit blivit för sliten. Och sen den hamnade här på Stentorpet har den stått ute året om och för varje år blivit allt skrangligare och allt oftare blivit reparerad.

Idag tog jag fram den och funderade om jag skulle kunna göra ännu en uppdatering för nu var den så ranglig att jag inte ens vågade kliva upp på den, men det gick inte längre, nu sa vi tack och adjö. Den var helt enkelt slut och dög nu på slutet bara till att luta cykeln mot. Men det är lite löjligt, det kändes sorgligt att se den försvinna på brasan, jag var så van med den.

R.I.P.

Någon Valborgsbrasa blev det inte i år men idag har vi rensat gammal vass "en masse", löv och nerblåsta grenar och annan bråte så till sist fick vi en brasa här också. Och svärfar Eriks målarbock kommer jag att sakna.

Det här var bara en obetydlig berättelse om en enkel målarbock, och inte tänkt för djuplodande analyser och liknelser om livet i stort.

Köpa dyrt eller billigt?

Det är inte lätt att veta vad som är bäst, men det blev aktuellt att fundera över det igår.



Filtren på våning 3 ska de va  

Det började med kaffefiltren. Det är inte många ören man tjänar på att snåla där, men det kan väl inte vara nån skillnad på såna har jag tänkt och alltid köpt dom billigaste. Men nu har jag misslyckats två gånger med kaffekokningen - allt kaffe rinner ut på bänken, både kaffet och sumpen. En riktig röra och Margareta har haft synpunkter på att jag borde väl åtminstone kunna koka kaffe! Men efter en vetenskaplig analys såg vi att det var filtrens fel så där har vi bytt upp oss en prisklass.

Men det är inte alltid säkert att det bättre att köpa dyrt. Vår Weber-grill (1500?) kostade väl 2-3 ggr mer än de grillar vi köpt tidigare, men är inte ett dugg bättre, snarare sämre, rasslig och skranglig. Jag har fått laga den ett par gånger och korven blir lika bränd på den som på mina gamla grillar. Förra grillen jag köpte på OK var bättre. 

Och vår Klippo som var minst dubbelt så dyr som vår förra gräsklippare har varit på verkstad två gånger på tre år och alla kablar och reglage har vi bytt. Reparerad för över 2000 kr tror jag. Bättre att köpa Julas billiga klippare för 895 kr? Då kan man köpa en ny varje år i 10 år och det blev ändå billigare än den vi köpte.

Ibland är det bra kvalitet på det dyra och ibland kan man lika gärna ta det billigaste, det svåra är att veta när man ska göra si eller så. Men kaffefiltren köper vi dyrt nu! 12 kr mot 9 kr tidigare....

I sanningens tjänst. Och vetenskapens.

Jag har farit med osanning. Utan att dubbelkolla uppgiften i Aftonbladet gick jag ut med att det var "kebabens dag" i tisdags. Det var det inte! Men på dom här sidorna håller vi oss till sanningen.

Så om jag har lurat någon oskyldig att käka en kebab alldeles i onödan ber jag om ursäkt, det är den 11:e september vi ska vallfärda till våra kebabställen. Men kebabpizzan vi åt i tisdags var alldeles utmärkt ändå.

Kåldolmens dag får jag inte missa!

Andra viktiga dagar i samma stil att hålla rätt på är 1/1, "Internationella pizzadagen" och 29/1 är det "Veganpizzadagen". Sen är det "löpningens dag" 2/2 och "andningens dag" dagen därpå, dom passar ju ihop. Just idag är det "Internationella flyttfågeldagen" och när jag fyller år är det "Internationella dagen mot tobak" och på Margaretas födelsedag är det "Kramens dag", bra dagar att komma ihåg. Värt att nämna är också 30/11, "Kåldolmens dag". Det finns dagar för allt, men "Byxfria tunnelbanedagen" 13/1 kan man ju undra över.


Så till vetenskapen. Sen i maj 2010 har jag här i bloggen halvregelbundet redovisat hur sakta ett papper som slängts i naturen bryts ner och försvinner. Idag på joggingrundan gjorde jag på nytt ett nödstopp där bakom min favoritgran där pappret har legat så länge, och nu kommer slutrapporten: I dag var allt papper försvunnet, så det tar alltså prick 3 år innan pappret man lämnar efter sig är borta! Tål att tänka på.

Det är inte klokt så mycket matnyttig information som förmedlas härifrån Utsikts-bloggen.        

Nu är det klippt!

Jag ska på stormöte i Stockholm på måndag. Och åka tåg dit alldeles själv. Inte för att jag är speciellt nervös för det, men nu efter arbetslivets slut är jag inte ute på vift på egen hand så ofta. Margareta är alltid med och håller ordning på mig.

I Gallerian nu

Om det går som det är planerat har jag efter stormötet på Historiska Museet en träff med en ung tjej där också. I gröngräset har hon sagt, hur ska man tolka det. Och vad ska Margareta säga? Lite nervöst och jag återkommer kanske med hur det gick med det, men man vill ju vara fin så jag tittade in till Klippstugan i dag. Håret hade växt alldeles förskräckligt sen sist.

Dom har precis flyttat till nya lokaler och jag hängde på låset, och dom hade fått fint där i sina nya lokaler. Började men en kopp kaffe sen blev jag klippt av en tjej jag aldrig sett där tidigare, men hon var otroligt noggrann och klippte bra också, lite väl frikostlig med hårvax bara. Som Brylcreme, men det går ju att tvätta ur.

Nu är jag bra förberedd för mina möten i Stockholm på måndag.

Det är kebabens dag idag

Viking Kebab är en favorit

Jag tror det, läste jag inte det i morse? Eller var det igår? Vi säger att det var idag. Vi firade i alla fall med Viking Kebab.

Alldeles tomt idag

Har man hållit igång hela dan är det fint att vara lite lat till kvällen. Vår Salapizzeria är Torino nere vid dammarna och det fina med den pizzerian är att medan man väntar kan man läsa Sala Allehanda och uppdatera sig i vad som hänt i Sala på sista tiden. Några hade varit dumma men dom satt i kurran nu stod det, för övrigt kommer jag inte ihåg något mer. Det hade väl inte hänt nåt. Vi käkade tidigt ikväll så vi kunde sitta ute, det var väl därför jag var enda kunden där idag. På Kebabens dag. Kunderna kommer väl lite senare kan tänkas.

På väg tillbaka upp till stugan åker man förbi Sala Kebab AB. Jag var tvungen att stanna till där och kolla om dom hade stor fest i trädgården, men det var tomt! Pinsamt för dom, dom hade stängt och gått hem och hade inte ens hissat vare sig den svenska eller kebabflaggan. Fyra tomma flaggstänger på Kebabens dag hos Sala Kebab AB!