Rätt låt vann

Nu har vi hört alla melodifestivalbidragen, 32 sånger

Och den 32:a var bäst, Malena Ernman med La Voix. Den hoppas jag vinner i Globen också, jag tror den platsar i Moskva.

Av vinnarna från förra veckorna var det ingen som riktigt stack ut och jag har redan glömt dom. Zelmerlöw var rätt bra har jag för mig och BWO och hårdrockarna H.E.A.T., och det kan vara någon annan bra låt jag glömt, jag får väl se i finalen.

Carolina af Ugglas gillar jag starkt så hennes Snälla, snälla får väl några poäng också, men jag ger 12-poängaren till Malena. Och Petra Mede får MVG.

Vasaloppet går imorgon

Men jag är inte med. Den här gången.

Två gånger har jag kört, Öppet spår för 9 år sen och några år senare blev det det 'riktiga' Vasaloppet.

Visst var det kul, men rätt jobbigt. Jag har ingen skidteknik. Och jag kan inte valla heller.

Första gången lämnade jag in skidorna för vallning men fick så bakhalt så jag borde åkt baklänges till Mora.

Andra gången försökte jag valla själv och det blev mycket bättre den gången. Men när jag vallade på 15 minuter tog det 3-4 timmar för mina kamrater att bli klara, så jag kunde kanske varit lite mer noga. Och dom suckade lite åt mina finska lågprisskidor när dom putsade på sina nyinköpta, toppmoderna märkesskidor.

Ska man ge sig på Vasaloppet ska man ha riktiga grejer, jag borde kostat på mig grejer för ett par tusingar till, då hade jag inte behövt slita så mycket.

Skidor är bra motion, man jobbar ju med armarna också, men för mig passar löpning bättre, och det är jobbigare att springa en 5-milare (som i söndags) än att skida en 9-milare. Tycker jag.

Är det verkligen så länge sen?

Jag tänkte så igår när vi kollade Så ska det låta på TV.

Sex personer i åldern 20-40 funderade utan framgång på vilken svensk som varit FN:s generalsekreterare och med tvekan chansade en av dem till sist rätt på Dag Hammarskjöld.

Det känns så nära när han omkom i Kongo. Hans begravning TV-sändes, lite ovanligt då, och vi fick ledigt från skolan. Statsminister Erlander hade byxor i fel storlek, dom slutade en decimeter över fotknölarna, det såg lite dumt ut. Och efteråt satt jag, 17 år, på Djäkneberget och ägnade mig åt mitt missbruk jag redan då hade: Ett kilo gröna vindruvor, ett par äpplen och Aftonbladet. Sånt glömmer man inte.

Och just idag är det 23 år sen Olof Palme blev mördad. Han kommer väl också bli glömd av många om en del år. Åren går.

Trådlös el - verkar konstigt!

I slutet av sextiotalet påstod jag i en fikarumsdiskussion att nu är alla stora upptäcker gjorda. Man rodnar hur dum man kan vara.

Sen dess har vi fått mobiltelefon, laser och el från solceller, persondatorn med Internet, DVD och trådlösa nätverk, GPS och hur mycket mer som helst. Och mikrovågsugn har också kommit senare.

Och nu pratade jag om trådlös el med svärsonen. Det verkar omöjligt, men det fungerar faktiskt, och bilden visar en klumpig prototyp. Det jag läst verkar i första hand gå ut på att trådlöst ladda batterier i mobil och PC på korta avstånd, och det dröjer nog länge innan man kan slippa alla sladdar hemma, men tänk så skönt när man ska möblera om och bara ställa lampan där hon vill ha den den här gången. Utan att krångla med skarvsladdar och sånt.

Men hur det kan fungera ska jag fråga min kompis Lars om. Han kan allt om elektricitet. Det som jag tycker verkar omöjligt kanske bara är el-ementärt.

Bra Försäkringskassan

Tur att man kan sköta så mycket hemifrån datorn.


För nu kommer jag att ha en del kontakt med Försäkringskassan, det var länge sen sist. Jag har skött allt från datorn och sluppit köa och dom har lyckats göra det mesta rätt enkelt att förstå hur man ska göra.

Så hade jag bara en liten fråga igår så jag skickade ett mail och tänkte att det tar väl sin tid, dom har ju inte så gott rykte. Men efter nån timme kom svarsmailet. Bra Försäkringskassan!

Men till banken gick jag in och köade igår för en gångs skull, och det var ju massor av folk där. Vad gör dom där? Det kändes ovanligt att köa på banken, nu dröjer det länge till nästa gång.

Telefon, el, bredbandet och såna ärenden fixar man också lättast från datorn och de flesta kundwebbar är rätt OK numera.

Men visst har dom som har datorvana ett otroligt försprång. Få se om mina elever på datakursen hos Aktiva Seniorer kommer att våga skaffa sig BankId och sluta köa.

Jag gillar inte tiggeri

Det sitter en gumma på stan och tigger. Med en skylt på dålig svenska. Så ser det alltid ut.

För då och då dyker dom upp, tiggarna. Jag vet förstås inget om den här gummans historia, men tiggare på stan vill vi inte ha, och ingen behöver väl heller sitta så.

Alltför ofta läser man om gäng som åker från stad till stad och tigger några dar innan polisen motar bort dom. Så drar dom vidare till nästa stad, Jag har också läst om 2-3 killar som jobbade i skift i samma gathörn, medan en tiggde så festade dom andra upp pengarna, sen bytte dom av varandra. Kan det vara så?

Och i ett annat gathörn stod en kille och spelade dragspel mycket dåligt och tänkte sig få en slant för det. Han fick inget han heller.

För en tid sen lyckades en man fly från sina fångvaktare som tvingat honom tigga flera år. Så det finns kriminalitet i tiggeriet också.

Men duktiga gatumusikanter däremot som man kan se på sommaren stannar jag gärna och lyssnar på en stund och dom kan tom få ett par spänn för besväret.

Vilken hälsometod är bäst?

Tallriksmodellen, GI, Atkins, fett eller kolhydrater, glykemiskt index, BMI. Man kan bli snurrig.

Men det är nog så enkelt att var och en blir salig på sitt sätt, alla hälsometoder har sina för- och nackdelar. Jag tror inte det finns någon absolut sanning, utan trivs man och mår bra av sin livsstil så är just den den bästa.

Och nu såg jag en ny rapport (kommer ju nya hela tiden) att vilken metod man än väljer så är dom ganska lika om man samtidigt motionerar några timmar i veckan och drar in lite på kalorierna. Sen ska maten förstås vara hyggligt sammansatt.

Det låter ju så busenkelt, så självklart. Det tror jag på!. Vi går nog mest på den gamla tallriksmodellen med lite dragning åt GI, och det passar oss. Mycket motion och frukt och lite mindre med kalorier. Och så försöker jag dra in på ostmackan.

Men när jag i söndags tog en löptur i snömodden från 8 på morgonen till 4 på eftermiddagen då mosade jag in hallonbåtar under loppet och tog med gott samvete ett lass ostmackor efteråt.

Livslångt lärande

Jag är säker på att man aldrig blir för gammal för att lära sig nåt nytt.

Men i pensionärsåldern tar det lite längre tid får man erkänna. Jag kämpar själv med spanskan och tex konjunktiv och preteritum är jättesvårt i spanskan. Hade jag bara varit under 20 så... Men nu är jag 64.

Däremot klarar jag datorn hyggligt, och idag var jag för första gången en av tre lärare hos Aktiva Seniorer för åtta elever, alla pensionärer. Bra med många lärare, och det var kul men jobbigt och man ser hur himla svårt det kan vara att lära sig nåt nytt.

Kan jag bara själv visa mina elever hälften så stort tålamod som maestro Scardovi visar mig på spanskakvällen är jag nöjd. Kul var det i alla fall. Hoppas eleverna tyckte det också.

Nu blir det tungt

Förlovning i går och bröllop nästa år i kungahuset. Inget kan beröra mig mindre.

Jag förstår förstås att så länge vi har den här ordningen i Sverige ska det uppmärksammas, men det är väl en lågoddsare att tippa att media och östermalmstanterna (som finns över hela landet och även är män) kommer att tappa all sans och måtta nu. Lokaltidningen tex hade 5 helsidor och hela förstasidan idag.

Det kommer inte att gå att värja sig, men det positiva kan trots allt vara att även kritiken mot kungahuset kanske kan komma att luftas.

Men när tom den här bloggen försöker åka snålskjuts på förlovningen är det illa. Det får inte upprepas!

Om jag hade ärvt min pappas jobb hade jag blivit postis. Inget fel i det, men jag är glad att jag fick välja själv.

Å en sån dag

Så sa lillbrorsan Olle jämt i Pistvakt - vilket bra TV-program det var. Snacka om kultur.

Och i dag var det väl årets hittills finaste vinterdag. Sol, runt noll och vindstilla. Vi pulsade i snön över isen i de färska spåren efter några älgar och när vi kom närmare Braheholmen där Ebba Brahe en gång höll till såg vi bortåt land tre älgar som vi skrämt iväg.

Dom hade legat och vilat vid holmen där det var gott om älgbajs. Vi tänkte plocka lite och sälja dyrt till tyskar, men dom var lite för färska. Och över allt vakade några mäktiga rovfåglar. Det var verkligen fint.

Sen fixade vi grillad korv och en kopp kaffe och det är ju alltid gott.

Soptunna till salu

Vi källsorterar våra sopor här på Stentorpet. Självklart.

Men fortfarande finns det folk som inte kan skilja på kartong, metall, plast och annat. Märkligt.

Och så komposterar vi allt grönt avfall i trädgårdskomposten och får prima matjord gratis. Så det blir inte så mycket sopor i tunnan.

Nu går vi ett steg längre och gör oss av med soptunnan helt och hållet! Och då slipper sopbilen att köra sönder vår väg längre, och så blir det ingen soptömningsavgift heller. Fint. Vi tar med oss de lilla sopor som blir kvar till närmaste sopsorteringsstation, och med lite tur kanske dom sätter upp en ny sån borta vid nedlagda kiosken så får vi ganska nära också.

Vi får se om vi kan få något för vår gamla tunna på Blocket.

Det går bra

När det var som jobbigast på långa löparrundan igår fick jag hjälp av vad Clea sa när hon var 2,5 år.

Med armpuffar kämpade hon i poolen i Lanzarote. Alla vill hjälpa henne till stegen, men hon ville klara sig själv. "Det går bra" frustade hon och vevade på med armarna. Jag tänkte på det i går när det var som tyngst. Det går bra!

När Casper var 5-6 år råkade han slå ner två lampor. Den ena gick sönder och han fick lite bannor av sin mamma, men han drog till med en hurtig kommentar: Men en klarade sig!

Och när jag barnvaktade Ellen och bad henne plocka upp sina kläder tyckte hon det var lite onödigt: Hemma hos oss är vi inte så noga!

När jag kom hem efter en tuff 32-km träningsrunda och var rätt tagen drog Margareta till med: Bra att du kom hem, kan du kila ner till affärn och handla nu.

Spontana kommentarer kan vara kul, dom kan jag skratta åt länge.

Sportlov

Sportlov med sportlovsungar. Vad ska vi hitta på?

Skidor och skridskor förstås men det blir väl lite TV-tittande också. Och dataspel. Dom behöver väl koppla av från skolan med lite av varje.

Men jag tar det lugnt idag - pulsade i snön nästan åtta timmar i mitt 5-milslopp igår så benmusklerna ömmar rätt rejält.

Det börjar bli mildare ute här på Stentorpet och snön börjar lite mjuk. Jag körde fast med bilen i modden igår så nu tar jag och skottar snö några timmar, så får dom andra åka skidor. Armarna blev inte så slitna igår.

Jag är Ultra Marathon-löpare

Dvs jag har sprungit lopp längre än ett marathon. 50 km blev det.

Men det var tungt, mesta delen var det 5-6 cm nysnö, men på många bitar var det snarare 10-15, och värsta biten genom skogen ännu mer. Så det var tungt! Det här loppet borde snarare räknas som 60 km.


Men ingen blir profet i sin egen hemstad, så mina närmaste är inte så imponerade, tycker snarast är det verkar klent beställt mellan öronen.

Må vara hur som helst med det, men jag känner mig nöjd och vill hädanefter tituleras Ultramarathonlöpare. Och spurten är jag extra nöjd med, folk i stugorna trodde visst det var blixten som slog ner medan någon gissade på en Kenyan. Undra på att jag är nöjd.


.

Bågen är spänd

Det finns ett ordspråk: Bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge.

Och nu är bågen spänd: Jag ska springa längre än jag nånsin gjort, rekordet hittills är en mara, 42 km. Nu ska det bli 50 km.

Mitt i vinten. Någon minusgrad är OK men 3-4 cm nysnö var väl onödigt. Och en bra bit på rundan är oplogad, där får jag springa i ett hjulspår. Där är det nog bättre att gå.

Det är en tävling, Yours Truly 50 km, som man kan springa var som helst i världen och sen rapportera in till arrangören, och nog har dom skönare dom som springer i Florida, men jag har tänkt på det här så länge så nog spänner jag bågen och kommer till start.

Det är bättre att få ett DNF i resultatlistan (Did Not Finish) än ett DNS (Did Not Start)

Standardisera mera!

Man kan bli tokig på alla olika kontakter till dataprylarna.

Jag glömde USB-sladden till extradisken hemma i stan. Och fast jag har massor av olika sladdar i datalådan var det förstås ingen som passade så jag får vänta till nästa vecka och koppla in den.

Men det här måste ju ändras. Det verkar ju rena nippran att varenda pryl ska ha sin egen sladd - standardisera mera!

Jag läste i veckan att batteriladdare till mobiler är på gång att standardiseras till nån USB-variant, och det var ju bra så man kan låna vilken laddare som helst.

Och sen blir ju mer och mer trådlöst. Elen kan visst också fungera trådlöst har jag läst nånstans hur nu det kan gå till, men då börjar likna nåt. För sladdar gillar jag aldrig.

Twitter är rätt kul

Och jag kommer nog att twittra en hel del och vara modern.

Twitter betyder kvittra fick jag lov att slå upp i boken, och om jag kvittrar regelbundet behöver inte Margareta fundera vad jag håller på med på dagarna. Har jag nåt skumt för mig kan jag ju bara låta bli ibland. Eller kvittra falskt.

Jag följer Obamas kvittrande och han var artig nog att lägga till mig i sin lista, det kände jag mig hedrad av, tänk att han är intresserad av lilla mig. Men Putins twitter verkade inte äkta, den följer jag inte.

Och det är lite för mycket skräpkonton som lustigkurrarna lägger upp så man får väl se hur långlivat det här blir.

Och t.ex. är jag tveksam till Homer J Simpsons twitter, det finns så många Homer att välja mellan. Men det vet ju alla att det bara finns en Homer J Simpson, och hans twitter skulle jag gärna följa.

Seconda, mitt nya vattenhål?

Det tar bara 5-6 minuter för mig att gå ner till centrum, och dit går jag flera gånger om dan.

Biblioteket ligger först, sen är det Piazza Di Spagna, Konsum och Clas Ohlson.

Men nu kommer det snart att ta längre tid till stan. En ung tjej, (Iza, 22) ska öppna ett fik på halva vägen ner till stan. Café i 50-talsstil och second hand-butik och det är snart invigning, fredag 27:e. Så det blir väl till att stärka sig med en kaffe och ett wienerbröd på väg till stan i fortsättningen.

Och får hon till bord och stolar utomhus också till våren så kommer jag nog låna en bok på bibblan och sätta mig med en cappucino i solen och bara låta da'n gå.

Second Hand har jag än så länge inget intresse av och Antikrundan och sånt får vara. Men en kopp kaffe är alltid gott.

Det går att bli av med fobier

Hjärnstorm på TV är alltid intressant. I går kollade dom in höjdrädsla.

Och precis det där har jag egen erfarenhet av. Henrik Fexeus fick två tjejer att tro att han påverkade deras höjdrädsla. Sen klarade dom av att klättra 10 meter upp i en repstege i Kolmårdens höjdbana, högt upp i träden. Och någon vecka innan vågade dom knappt gå över en hög bro.

Själv blev jag av med min höjdrädsla i en liknande höjdbana för 10 år sen. Den ena efter den andra av ungdomarna på företagskickoffet backade ur, så då måste man ju bara klara av det, och på en bana 8 meter upp i luften klättrade vi som vågade på repstegar, balanserade på rep, stockar och klätterväggar mellan träden. Och höjdrädslan försvann, nu är det bara höjdrespekt.

För länge sen såg jag en flicka som blev av med sin fobi för fåglar. Efter några timmars träning gick hon mitt bland duvorna på torget och matade dom. Och en bekant svimmade hos doktorn när blodprovet skulle tas. Det gick också att komma över.

Tankens makt kallas det ibland.

Hinner ni jobba?

Det är snart 5 år sen jag lämnade yrkeslivet. Men jag har inte lämnat datorn.

Nu har jag bytt dator som gett mig flera dagars heltidsjobb för att få allt på plats och jag är inte klar än, men nu går det i alla fall fort som f-n som tur är för det är mycket att göra vid datorn. Lite väl mycket.

E-posten ska kollas förstås fast jag mest får reklam, sen ska man läsa tidningar och nyheter. Man ska kolla Facebook, den här bloggen tar ett par kvartar varje dag och jag vill kolla lite i andra bloggar också. Så tittar jag lite på Pensionätet och Silvergen ("Facebook" för oss äldre). Och TV-programmet man missade måste man ju se. Med mycket mera.

Och nu ska man börja med Twitter också, puh, och det var lite kul med riksdagstwittrarna. Allteftersom jag hittar nya twittrare att följa så tar väl det här sin tid också. Och nu måste jag lära mig twitter från mobilen också. Man måste ju hänga med.