Det var det det

Det var Marve Fleksnes bevingade ord när hans jobb som lagerförman var över. Kultur i TV på 70-talet.

Och så sa Frank från Oslo till mig i somras när vi var framme i Nice på cykelresan. Alla vi som var med när det begav sig kan det där uttrycket så jag nickade och höll med. Det var det det.

Så det får väl passa för mig också nu när yrkeskarriären idag definitivt är avklarad. Maran igår är också avklarad och den korta karriären som bloggare från utsiktstornet på Stentorpet lägger jag av med, den är också avklarad. Triss i ess.

Men tackar alla dom som har läst några av mina förvirrade bloggartankar. Det var kul att skriva 0ch jag kanske hittar nåt annat forum att avreagera mig i senare.

12 maror och en ultramara hann jag med innan 65-årsdagen. Och 2 Vasalopp med mycket mera. Det är jag inte stolt över, mera skamlöst mallig.

Men nu börjar sommaren på allvar. Vi startar med en liten mikrominisemester.

Tack för mej - leverpastej.

Det var det det.

Gu' va jag mår bra

Men trött. I fötter och ben, ja i hela övriga kroppen också. Och sömnig. Stockholm Marathon är avklarad under 5 timmar.

Det här var nog den jobbigaste mara jag sprungit, fast jag var bra förberedd och hade ätit pasta hela veckan, men jag klarade inte värmen den här gången. Men jag kom i mål och är så nöjd.

Och jag såg inga incidenter, allt gick smärtfritt. I värmen är det lätt att man tar ut sig, och det blir mer skador när det är så här varmt. Bästa temperaturen för mig är 15-16 grader.

Innan starten fick vi höra en ny Stockholm Marathon-sång och då kom jag att tänka på en egen marathontext jag en gång skrev. Musiken var Povels Boogie Woogie vals. Som tur är har jag glömt det mesta, men några rader kom jag ihåg:

Från Lidingövägen till målet på Stadion är faktiskt en ganska lång bit
Men likväl så sprang där i hettan i lördags en hel massa männskor och jag hörde dit
Tog Valhallavägen och rundade Kaknäs........
..

På Västerbron tänkte jag sätta stöten och knäcka nån finne och nån kenyan
taktiken den strejka fick själv ta på nöten, men utsikten är rätt så fin in mot stan
.. etc.

Men den nya var ett par strån bättre, så det är nog bäst att jag glömmer alltihopa.

Stockhom Marathon 2009

Nu startar Stockholm Marathon 2009, och taktiken är klar.

Jag har varit lite för mesig förut, i år blir det andra tag. Jag tror inte dom är så märkvärdiga dom där som startar längre fram, så om jag bara hela tiden koncentrerar mig på den som är närmast framför mig och springer om honom/henne och sen tar nästa och nästa etc. så borde jag till slut komma rätt långt fram.

Jag kanske inte hinner om alla, men nog borde jag väl ta dom flesta med en sån taktik. Och att det blir nytt personligt rekord är självklart. Att jag inte tänkt så här förut.

Och behövs det så tänker jag öka farten lite grann på Västerbron. Där har många det segt på andra varvet, så man kan tjäna massor placeringar om man trycker på lite extra där.

Egentligen är det konstigt att jag har haft så mediokra resultat tidigare när jag är ett sånt taktiskt snille.

Nu kör vi!

Habla usted español?

Jag trodde vi skulle få sommarlov från spanskan. Men el maestro tyckte att vi behövde extraundervisning.

Ja, det har jag råkat ut för en gång tidigare när jag fick ta sommaren till hjälp för att läsa upp tyskan från BC till B?, det var inte direkt roligt.

Och nu blev visst hela gruppen underkänd för vi ska inställa oss hemma hos magistern på onsdag, miercoles. Och vi får inte prata ett ord svenska, och han verkar desperat för han lockar med un par de copas de vino som han tror ska göra det lättare för oss att släppa loss. Jag vet inte riktigt vad det betyder, men om det är vad jag tror så har det nog ingen positiv inverkan för att grammatiken ska bli bättre i alla fall. Vi får väl se.

Och inte nog med det. Jag erbjöd mig för en tid sen att hjälpa honom med datorn, och nu bjuder han mig på sydamerikansk almuerzo, lunch, en annan dag, också då med unas copas de vino. Hoppas han har datorn bra försäkrad.

Enkelspårig och stirrig

Innan ett stor idrottstävling som morgondagens Stockholm Marathon är jag lite stirrig. Eller fokuserad, det låter ju lite bättre. Trots att jag är oldboys.

Och det är nog ingen större skillnad mellan oss som startar längst bak i ett marathonlopp och Carolina Klüft när hon laddar för en OS-final. Då är hon också enkelspårig, stirrig och fokuserad. Då har hon bara tävlingen i huvudet.

Ok då, pressen är väl aningen större på Carolina får jag väl erkänna, men alla vi andra har också våra rutiner, förberedelser och målbilder vi jobbar med, en förutsättning för att man ska fixa ett sånt h-e som en mara är.

Och varför gör man det då? Motion är ju en sak, men varför dom här ytterligheterna? Att träna är väl bra, men 42 kilometer? Det är väldigt långt och slitsamt, faktiskt ett rent h-e den sista milen när man inte har en kolhydrat kvar i kroppen.

Jo, det är nåt magiskt att hyfsat förberedd stå där som en prick i massan och vänta på starten. Det är med det som med en massa annat som man inte kan förklara, man måste vara med om det själv. Så man kommer tillbaka år efter år trots att det gör så ont.

En kille i mogen ålder fick på Göteborgsvarvet häromveckan den frågan i TV och svarade rätt bra. Han tyckte det var fint om folk tänkte på honom som löparen Pelle P. Och det duger för mig också. Fint om folk tänker på mig som löpare. Men tyvärr lite väl osnabb och enkelspårig.

På kurs hos Aktiva Seniorer i Västerås

Programmet för hösten kom ut nu i veckan. Det finns mycket godis där.

Det finns ju mycket fördomar om panschisar som helst borde hålla sig undan i matkön, det har jag också tyckt en gång, men nu är jag själv där, och det är mycket kvar att lära sig.

Och bland våra kurser och studiecirklar finns massor: motion, matlagning och snickerier, vi kan få lära oss om historia: kommunism, nazism, från stålunion till EU mm. Jag har valt att lära mig Jazzhistoria med en av stans jazzprofiler, Claes Tillander, som lärare. Han har träffat så många jazznamn genom åren, det ska bli kul. Kanske blir det en kurs till om jag kommer med.

Och så ska jag själv vara med som lärare på några datakurser så hösten blir aktiv.

Och så är jag med i PRO som också har massor av kurser, tex på folkhögskolan i Gysinge. Det är ju så otroligt fint där, så jag ska kolla deras program. Dom har några bildbehandlingskurser som verkar intressanta.

Morgnarna är bäst

Regn ute. Och blåsigt. Alla ska till jobbet. Lämna på dagis. Fast i bilkön. Och klockan går alltför fort.

Det är då man uppriktigt uppskattar den här tiden After Work. Då tittar jag på Gomorron Sverige på TV så man blir lite uppdaterad och sen kan man i lugn och ro planera vad man ska göra under dan.

Idag var morgonprogrammet extra intressant, det ska bli långlubbning i Stockholm, och en veteran och en förstagångare fick lite frågor, båda kvinnor. Så sent som 1984 var det första gången kvinnor fick springa marathon i OS och nu i Stockholm är 4-5000 tjejer med. Det är bra för då måste man skärpa sig lite extra och se lite coolt avspänd ut på sista varvet. Som om nån skulle bry sig.

Annars blir nog dan lite stressig. Vi har garagestädning. Städar gör ett städbolag, men jag var tvungen att köra ut bilen redan klockan åtta. Och så ska jag hämta däcket med punktering som jag fått lagat. Och så kanske det blir ett sista joggingpass inför Stockholm Marathon på lördag om regnet ger sig. Få se om jag hinner allt det där.

EU-valet är klart

I alla fall för mig, jag har bestämt mig. Och jag har varit rätt seriös den här gången.

Jag gjorde partitestet i Aftonbladet för någon vecka sen och och sossarna vann med 85%. Tvåan fick 76% så det var en klar seger och att det fattades 15% till 100% är rätt OK, då kan ju det partiet fortfarande utvecklas åt rätt håll.

Och i går var jag i valstugan och hämtade broschyrer och en valstuga har jag nog aldrig nånsin besökt vad jag kan minnas. Efter lite läsande, funderande och googlande så har jag fastnat jag för tredjenamnet, Åsa Westlund. Hon verkade duktig i EU-debatten härom veckan och hon kör klimatlinjen - fint! Och hon ger ett sympatiskt intryck också i intervjuer, och det är ju också viktigt.

Så så får det bli och nu ska jag förtidsrösta för jag är nog upptagen den 7:e juni.

Kryssa Åsa Westlund den 7:e juni

Typiskt svenskt

Jag kom att tänka på det nu idag när sista pusselbiten fallit på plats på bankkontot, typiskt svenskt - allt blev rätt.

Vi menar ju oftast nåt negativt med typiskt svenskt - byråkratiskt, petiga regler, lite fegt etc. Och osvenskt det är något positivt. Men typiskt svenskt är något positivt för mig. Det andra synsättet är riktigt dumt tycker jag.

Men fanns det nåt tristare att tänka på än pensionen när man var ung? Dom där kontoutdragen med ändlösa siffror som man aldrig begrep och på sin höjd sparade man pappret i en pärm för att kolla igenom lite senare när man skulle få tid. Det var typiskt svenskt suckade man åt siffrorna.

Och nu var det upp till bevis den här månaden. Jag var väl inte direkt orolig men i alla fall lite fundersam om allt skulle bli rätt? Skulle pensionsprognosen stämma?

Jag läste häromåret om en tjej från Brasilien som längtade tillbaka till Rio de Janeiro (vem skulle inte vilja åka dit) och flyttade tillbaka till hemlandet. Hon stod ut något år men sen saknade hon den ordning och reda vi har här i Sverige, så hon kom tillbaka. Typiskt svenskt stod sig mot brasilianskt.

Och jodå, pensionsprognosen stämde. Åtta potter har jag sparat ihop till under arbetskarriären, några små, några lite större. Dom kommer säkert att räcka så länge som jag tänkt. Typiskt svenskt.

M fortsätter på samma spår

Moderaterna berättade igår vad dom vill göra nästa mandatperiod. Hoppas dom blir av med regeringsmakten.

För får dom fortsätta att regera kommer dom att fortsätta sänka skatten sa Fredrik Reinfeldt. Men att låta pensionärer få samma skatt som vanliga människor är det inte tal om sa Anders Borg och log lite överlägset.

Är det så lockande för folk att få sänkt skatt att man inte bryr sig om att andra får det sämre? Ja det är väl så, folk har ju så stort förtroende för dom där herrarna. Under den här mandatperioden har man sänkt skatten tre gånger så jag betalar nu nästan 1500 kronor extra i skatt varje månad. Får dom fortsätta 4 år till kommer jag väl upp i 2-3000 kronor i månaden. Extra varje månad. Samtidigt som pensionerna sänks. Pensionärer har blivit mjölkkor, det var trist.

Om man ändå samtidigt rustade upp äldrevården så man kunde känna sig lite lugnare för den tiden i alla fall, men nu känns det bara som man får stå för champagnen i Djursholm.

EU-valet är en sak, men riksdagvalet 2010 börjar att kännas riktigt viktigt.

Nostalgisk promenad

På kvällspromenaden i går kväll hamnade vi i vårt 80-tal. På stans fina parkanläggning Djäkneberget.

Utedansbanan där har fått tak, och redan hade sommardanserna där börjat och kvällen var varm och skön. Contemporary Square Dance in Modern Western Style.

Min blygsamhet förbjuder mig att nämna vilken som började med sommardanserna utomhus, och det är ju väldigt roligt att det fortfarande dansas Square Dance på det anrika Djäkneberget. Nu som då var det besökande dansare från klubbar långt utanför Västerås och nu som då var det bra drag i musiken. Och vi träffade flera gamla kamrater från anno dazumal.

Och jag har inte ett dugg med dansklubben att göra nu sen mer än 10 år, men en betingad reflex rycker i nervsystemet. Nog borde man hängt upp klubbens standar på staketet och haft en bunt informationslappar om kurser i Square Dance som förbipasserande kunde ta del av. Nu måste ju folk ha undrat vad som pågick, och det behövs alltid nya medlemmar till små föreningar och det är kul att dansa.

Så här sa vi förr: See you in a Square somewhere!

Reklamfilmerna för EU-valet

Nu har jag sett alla de 6 politiska reklamfilmerna inför EU-valet som hittills är klara. Blir det fler senare? Några partier saknas.

Jag som är neggig mot den mesta TV-reklamen blev väl inte mer positiv av det här - hur tänker reklamnissarna?

Om det nu ska vara politisk reklam vill jag i alla fall ha information, så här tycker vi, inte nåt fånigt trams som det är i all annan reklam och även i det mesta av det här, men några partier försökte lite grann i alla fall, dom kan få med tvekan godkänt.

Men helst skulle jag vilja vara utan den. Och blir det som i USA här också med mest smutskastning får man ju betacka sig, men det är väl bara att vänja sig. Det kallas visst utveckling.

Slutspurt

Trefaldig slutspurt den här veckan. Och lägger jag till några veckor så kan jag räkna ett par mål till.

Några triviala mål, andra större och viktigare, men alla mål man uppnår innebär förändringar på gott och ont, mest gott i det här fallet.

Jobbigast blir slutspurten i Stockholm Marathon så den slutspurten blir jag mest nöjd med om det går bra. Det är man aldrig säker på, och jag ska fundera lite mer på taktiken, det är bra att ha några ess att till på sista varvet.

Sen är det bara att lyfta blicken mot Nya Djärva Mål som en valslogan löd en gång på 60-70-talet.

Dokument inifrån och utifrån

Usch man blir mörkrädd. Kan det gå till så här fortfarande? Jag såg Dokument inifrån i kväll.

Åtta ungdomar, barn, i Dalarna satt inlåsta och erkände efter märkliga förhörsmetoder brott som dom inte begått för att dom blev lovade att få åka hem om dom erkände. Polisen var väldigt angelägen att ha fast en skyldig pyroman till en massa bränder i Falun på 70-talet.

Men så fick Hannes Råstam ett telefonsamtal och började nysta, och det verkar ytterst osannolikt att dom åtta ungdomarna, barnen, hade något som helst med bränderna att göra. Trots erkännanden. Rättsskandal.

Falska erkännanden är ett känt fenomen, och många har senare blivit friade tack vare DNA-tekniken, och vi fick se några uppmärksammade fall från USA och England.

Undersökande, avslöjande reportage är det bästa jag vet, och det väl ingen överdrift att påstå att SVT har dom bästa programmen.

Och som avslutning på kvällen var det Dokument utifrån, 4 juni är det 20 år sen massakern på Himmelska Fridens Torg. Jag hade glömt mycket hur det egentligen gick till dom där dramatiska dagarna.

Det är alltid bra TV på söndagkvällarna.

Fint med fritidshus

Jag såg häromdan att finns 580.000 fritidshus men att det nästan aldrig finns något att köpa. Vi som skaffat ett ställe är inte så pigga på att sälja.

Och det byggs också väldigt få. Det är väl för att byggnormer och regler gör det nästan lika dyrt nu att bygga fritidshus som hus att bo permanent i. Det ska var rymligt nu förstås och ha alla bekvämligheter. Det är andra krav nu än när det var nymodigt med fritidshus. Då var det torrdass och vedspis som gällde och sällan el och telefon.

Det jag tycker är konstigt är att det trots det finns ganska många fritidshus som står helt tomma. På andra sidan ån från oss ligger ett hus där ägarna bara kommer ett par gånger per sommar och klipper gräset. Och på min favoritjoggingrunda ser jag också några hus där jag aldrig ser en människa.

Och det har varit lite stiltje i vårt 'kvarter' också förutom på vår gård där husen har växt upp som svampar senaste åren, men nu på några år har ett hus i miljonklassen byggts uppe vid dammen och några andra hus har byggts ut och rustats upp.

Och nu ska också närmaste grannen bakom häggen bygga ut och dra in vatten, det var kul. Det blir nog inte klart förrän till våren men det är roligare när det rör sig lite folk i området. Och i helgen har det rört sig mycket folk hos oss, nästan hela klanen har varit här och lite besök har vi också haft. Så det är tomt nu på söndagskvällen när det bara är jag och småfåglarna kvar.

Timber!

Jag skulle ta ner ett träd idag, en gammal sälg som fått växa 25 år för länge.

Dom tre lätta stammarna tog vi ner i påskas, nu var det den svåra kvar. Den som lutade över snickarbo'n. Och trångt var det, plåttaket över cyklarna några decimeter åt ena hållet och ställningen för tunnorna några decimeter åt andra hållet, däremellan skulle vi lägga trädet, det här var ett precisionsjobb för proffs, dvs jag och svärsonen. Och jag som har lite respekt för höjder fick klättra upp på stegen och fästa repet.

Sen startade vi motorsågen, och jag började med att såga på fel sida av trädet, men det var mer för att testa svärsonen, och han rättade mig direkt. Vilken besserwisser. Efter lite funderingar hur snittet skulle läggas så var vi i alla fall överens.

Jag körde sågen och han drog i repet. Men det där dj...a trädet lutade mer och mer över snickarbo'n. Svetten rann, publiken blev mer och mer orolig och det blev vi också men det det kunde vi inte visa. Det här är lugnt! sa vi.

Men vi blev räddade - Stentorpets biodlare räddade oss och snickarbo'n. Han kan mer än mata bin, han har ett spel också. Med den drog han ner trädet med vänster hand. Nästan fusk.

Men vi var i alla fall stolta hur vi lagt snittet - både plåttaket och tunnorna klarade sig! Så ska experter jobba!

Släktträff med höjdpunkter

Självklart blev det en fin släktträff. Det här skulle vi gjort tidigare.

Måns Ols är en verklig pärla till restaurang med så fint läge och hög klass på maten och vi fyllde nästan hela restaurangen. Om vi vill kan vi ta oss dit i kanoten från Stentorpet. Först Viksbergsån några kilometer sen 3-4 kilometer över Långforsen. Det ska jag göra i sommar med ungarna.

Höjdpunkterna i dag var flera, maten förstås och att så många hade kommit i första hand. Också att det var så många barn med på träffen, och att dom fann varandra direkt kändes bra. Släkten kommer nog att frodas ett bra tag till.

Hälsingborgarna var tapprast. Motorhaveri på bilen i Örebro men dom tog sig vidare i hyrbil. Imponerande. Efter maten blev det improviserad tangokurs på sjökanten med argentinsk musik i mobilen. Finns det tangokurser hemma i stan? Det måste jag kolla.

Och till sist avslutade vi med fotografering och några tankar om att göra om'et. Då kommer nog också dom som inte kunde den här gången. Och jag kommer direkt!

Släktträff idag

Det ska bli kul, det har vi aldrig haft förut.

I alla fall inte med så här många, vi blir runt 40 stycken. Och de flesta har jag aldrig träffat förr eller i alla fall inte sett sen barnaåren.

Man har ju hört talas om släktträffar med hundratals gäster, och en bekant hade släktträff varje år med en massa traditioner, så det var på tiden att vi fick en också.

Malmö, Hälsingborg. Dom har åkt längst - eller det är väl längre till Umeå förstås? Annars kommer vi härifrån mellansverige allihopa.

Men det är väl inte många jag kommer att känna igen. Eller syns det att vi har några gener gemensamt? Lite god mat kommer det säkert att bli!

Jubileum idag

Det var väl inte så mycket att fira, mera bara ett konstaterande.

Men det här är mitt inlägg nr 400 på min blogg som varit igång sen 9 månader nu. Men nu börjar det bli dags att runda av, så jag kommer inte upp till 500. Hittar jag något tillräckligt trivialt att skriva om så fortsätter jag nästa vecka också, sen tackar jag för mig.

Lokaltidningen sätter upp en massa bloggar nu och jag föreslog dom en pensionärsblogg ev. med motionstema, där hade jag gärna fortsatt, men det blev inget - det ska vara smink, mode, popmusik och caffelatte - ungdomligt och modernt, men det tycker jag var lite dumt, det är många äldre som också kan surfa. Det ska bli intressant att se vilka som blev utvalda. Jag kommer gärna att läsa dom som är bäst.

Men det är väldigt kul att skriva lite bloggtrams så jag hittar nog på nåt annat sätt att avreagera mig på och det är så mycket kvar att lära sig. Kul med data.

Reklam för ett njutningsmedel

Jag satt i den en stund i går kväll - man somnar direkt i vår brasilianska hängstol.

Dottern köpte den i Amsterdam och släpade hem den på flyget som en födelsedagspresent härom året. Sen fixade hon och svärsonen upp den på ett bra ställe under några björkar och använde surrningsteknik från åren med scouterna så nu har vi ett ställe att dra oss undan till när man som Ferdinand bara vill sitta och ha det lugnt och skönt.

Tom våra småflickor, 5 & 9, har upptäckt den - dom tog ut äggklockan härom dan och turades om att sitta och njuta. 5 minuter var fick dom sitta och njuta innan det var den andras tur och så där höll dom på bra länge.

Men när jag är ensam här på Stentorpet kan det bli lite väl mycket i hängstolen, men det är svårt att låta bli.