Visst kan man ta lite risker för att tjäna en femma

Vi har ett talesätt i familjen, Man får ta lite risker i det här jobbet. Det är för omständligt att förklara det roliga i det uttrycket, men det var en arbetskamrat till min gamle far som drog till med det i postsorteringen, och det har sen fått leva vidare hos oss genom decennierna.

Idag tog jag en risk av ren snålhet och dumhet, men jag klarade av det! Ändå hade Vlt idag en stor genomgång av var det är störst risk att åka dit på parkeringsböter, och jag chansade på gatan som ligger på elfte plats på risklistan, Timmermansgatan.

Världens sämsta hotell finns i
Bayswater. Men dom ser snygga ut

Det är länge, länge sen jag fick parkeringsböter. Tveksamt om jag fått det sen en julimorgon i Bayswater 1992, men då struntade jag i att betala minns jag. Det går visst inte längre att slippa böter utomlands, och det har ju blivit svårare att snacka sig ur tveksamma böter på hemmaplan också brukar man läsa. Jag har lyckats ett par gånger att få böterna avskrivna, men det var under min slarviga ungdomstid på 60-70 och kanske en bit in på 80-talet som jag över huvud taget åkte på böter. Inga mängder, men kanske 10 gånger har det nog blivit.

Ooops, precis nu minns jag en P-bot i Solna ganska nyligen, fyra-fem år sen, där jag inte observerade städdagen sista fredagen i månaden då det alltså var P-förbud där jag brukar dagsparkera och skötsamt betala min avgift. Men DET var senaste gången.

Vad gör man inte för en femma

Men nu skulle jag till posten på ICA med två rätt stora paket. Det finns två gratisplatser för 15-minutersparkering som var upptagna, så jag åkte längre ner till en ledig plats med P-automat.

Här kommer snålheten in. Vad kostar 10 minuter? 5 kronor? Jag chansade, tog mina paket och gjorde en språngmarsch till ICA där jag var först i kön. Bara det att jag fick vänta hur länge som helst på att någon behagade komma till postkassan. Så jag var rätt nervös när jag tog min språngmarsch tillbaka, ner längs Timmermansgatan. Allt det för att tjäna 5 kronor....