Ultramotion

Jag blev imponerad idag när herr sonen tog ett par mackor i fickan och gav sig ut på en löparrunda - drygt 80 kilometer blev det på knappt 10 timmar.

Imponerad och lite avundsjuk. Jag skulle gärna gjort det själv i stället för att sitta kvar här i gungstolen.

Men nej - 80 km klarar jag nog inte, jag nöjer mig med en repris i vinter på mitt 5-milslopp. Jag inser min begränsning, jag började motionerandet för sent för att bli en riktig ultramotionär. Men jag blir imponerad på dom som kan.

Som Rune Larsson som tex gjort en långlöpning kust-till-kust genom hela USA. 500 mil, 64 km/dag i snitt. Avundsjuk!

Eller Renata Chlumska (född -73) som gjort otroliga ultrainsatser, tex kanot och cykel runt hela USA, 1800 mil och håller så trevliga föredrag om resorna. Avundsjuk!

Eller grabbarna i Västerås som just i dagarna gett sig iväg på cykel till Indien. Avundsjuk!

Eller nej - inte avundsjuk, imponerad och inspirerad. Nåt tillnärmelsevis som dom här kommer jag aldrig att prestera, men nog kommer den här gamle farbrorn att göra fler tokigheter som får menigheten att höja på ögonbrynen (och för dom som inget förstår att skaka på huvudet). Jag har några planer....

Resejubileum

40 år sen nu, alltså 1969 var det två spännande resor. Vilka dramatiska dagar! Månlandningen 20/7 och papyrusbåten Ra 18/7.

Månlandningen gick ju bra och var direktsänd i TV, men Thor Heyerdahls resa med Ra från Marocko till Västindien fick man bara höra om på radio då. Den resan fick avbrytas några dagar innan dom var framme - försmädligt men båten höll på att sjunka. Men dom filmade hela resan och den fina filmen visades häromdan på SVT - en jätteintressant film - man minns precis hur spännande det var de sista dagarna - Ra sjönk mer och mer och tills sist fick dom ge upp.

Men året därpå gjorde dom ett nytt försök. 1970 klarade Ra II Atlanten från Marocko till Barbados och på söndag sänds den filmen. Den ska jag se! Finns det inga äventyrare som Heyerdahl längre? Det måste väl finnas massor av andra historiska gåtor som man borde lösa?

Köp inte för billigt

Det är lätt att titta för mycket på priset i affär'n. Jag gör det iallafall lite för ofta.

Utom nuförtiden när det gäller verktyg, där köper jag numera hellre polygripen för 175 kronor än den för 29. Jag valde tex bort ett set med 5 skiftnycklar för 39 kr mot en enda med kvalitet för 139 kr. Jag har tidigare så ofta köpt urkassa verktyg och valt dom där billiga, men det var då det.

Men häromdan var det dags igen, en trådlös cykeldator för 75 kronor. Billigt! Bara det att det gick inte att få igång den - det var något glapp nånstans. Och inte minns jag var jag köpte den och inte har jag något kvitto kvar - vilket dåligt köp.

Förbenad på mig själv och den dåliga cykeldatorn köpte jag en ny för över 300 - det var ju ändå inte så mycket pengar, men jag fick en rejäl och lättskött manick som fungerar precis som jag vill. Hoppas att jag har lärt mig nu!

Blåbär idag

Det ska ju vara så otroligt nyttigt med dom där små bären så idag ger vi oss ut i skogen för att plocka blåbär.

Vi har några liter styckfrysta bär i frysen redan, men om vi ska klara vintern och hälsan så är det bäst att ladda upp med några liter till. Och det är gott om dom iår, där det var helt tomt förra året kan man bara skörda iår.

Och GRATIS!

Blåbär verkar vara bra för allting och speciellt det där att det förbättrar minnet tyckte jag verkr bra.

Vi laddar ner lite Fats Domino i mp3-spelaren och tar fram stora hinken idag. Och svampkorgen får också följa med om utifall att.

Mat på Harrys i kväll

Vi äter alltid nyttigt. Och gott. Men idag var det nog huvudsakligen bara gott.

Hemma i stan över natten tog vi en matbit på puben, och det är otroligt vad dom lassar på met mat, men behöver inte gå från en sån här middag. På fina restaurangen äter man oftast gott, men bra ofta får man bara en liten fint upplagd köttbit med ett par korslagda ärtor därtill så att man får ta vägen förbi Mac Donalds hem.

Men det behövdes inte idag. Burgaren var nog en decimeter hög, och tallriken med Cesarsalladen var välfylld med en rejäl råge.

Tur att man inte äter så här mycket alltför ofta, för ingen kan inbilla mig att det är nyttigt att äta så här mycket, men gott var det - ikväll tittar vi på TV:n liggande i sofforna.

Månlandningen

Intressanta program på TV idag när vi fick återuppleva månlandningen 1969.

Det var ju en så dramatisk jättehändelse som är omöjlig att förstå för dom som inte var med. Jag satt vid TV:n och filmade "A giant leap for mankind" med Super-8-kameran för att lugna nerverna, det var verkligen spännande och dramatiskt. Det är lätt nu 40 år efter att fortfarande minnas spänningen. Nu är alla så blasé så man undrar om något överuvud taget kan engagera hela världen på det sättet. Inte ens näs VSK spelar bandyfinal får jag erkänna.

Men lite roligt med konspirationsteorierna - bara en bluff säger en del...

Vilka dumheter, klart det är sant. Och för dom som tvivlar har jag beviset på min Super-8-inspelning. Där ser man tydligt hur Neil Armstrong tar "One small step for man"

Åldersdiskriminering

Det är väl inte så mycket seriöst som skrivs i den här bloggen, men det här kommer nog att bli ett lite mer seriöst ämne då och då. Pensionärer mot åldersdiskriminering.

FP och major Björklund pratar om det ibland, och det är ju lovvärt, jag ska hålla ögonen på 'rom och se om dom menar nåt bra. Ekonomiska diskrimineringen, pensionärsskatten, har FP inget emot, så det är nog lite kluven tunga i det partiet. Men KD verkar vara lite ljumt emot den här skatteorättvisan, så det blir intressant att se vad som händer från regeringen inför valet nästa år.

Men åldersdiskriminering är ju så mycket mer än skatter och drabbar inte bara pensionärer, redan vid 33 är man passé men jag kommer nog att hålla mig till oss panschisar och den diskriminering som drabbar oss inom vården tex. Och att vi inte kan få vissa kreditkort och ibland nekas att ta banklån. Det kommer att tas upp här, sen blir det nog slut på alla såna här dumheter!

Ska man ta en semesterresa?

Varför då i så fall? Och vart? Var är det bättre än här på Stentorpet?

Det blir en fin dag idag - morgontidningen har kommit. Frukost på verandan och sen blir det ett morgondopp i ån, 21 grader redan nu på morgonen.

Sen tar vi väl cyklarna till skogen och plockar lite blåbär o svamp med dagens andra ett dopp i ån när vi kommer tillbaka. Kanske en promenad sen bland sommarstugorna eller en cykeltur ner till stan eller bara dagens deckare i vilstolen.

Och så till kvällen tar vi dagens sista dopp och sen åker grillen fram. Efter kvällsmaten i pergolan sitter vi nog kvar någon timme och löser deckargåtan innan det blir för kallt så att vi får runda av dagen. Nä - semesterresan får nog dröja till hösten!

Dåliga filmer

Jag har inte sett mycket på TV i sommar, men nu har jag börjat titta ifatt dom filmer jag spelade in då Canal+ hade frivisning i våras.

Jag spelade in dom 14-15 som verkade bäst, men det är bara att inse - mina filmer sänds inte på TV längre.

Några av barnfilmerna var kul när jag tittade tillsammans med barnbarnen, men resten var mest skräp. Några av dom senaste jag sett: Hårda bud var trist, Kärlek på Manhattan riktigt långtråkig, och Big Nothing otroligt töntig där folk dog till höger och vänster men sånt tycker väl nåra är kul.

Och ikväll försökte jag kolla en Western - 3:10 till Yuma, men den var så trist att jag stängde av efter en halvtimme och tryckte på Erase på DVD-disken.

Nu har jag 5 inspelade filmer kvar att se (att genomlida?), men höjdarfilmen blir tveklöst Titta vi flyger från 1980, en crazyfilm, men nu har jag väl samtidigt avslöjat min dåliga filmsmak men så är det. Såna här filmer görs inte nu för tiden. Den får ligga kvar på DVD-disken så kan jag kolla den igen.

Göta Kanal

Vi åkte en tur på Göta Kanal härom veckan, jättetrevligt - rekommenderas.

Vi åkte bara dagsturen Berg-Borensberg tor, hela sträckan genom Sverige får bli en annan gång. 3,5 tim fram och 3,5 tim tillbaka. Utan stress, men gott om tid att äta gott och ta det lugnt.

Och i Berg kan man bo bra och billigt på STF:s fina vandrarhem som ligger alldeles vid starten på kanalturen. Och det var imponerande hur snabbt det gick att ta sig förbi en slussport, det tog visst bara 5 minuter.

Det här är Sveriges största industriprojekt, invigt 1832, men snart kom järnvägen och senare lastbilarna så kvar är det nu bara ett turistmål.

Vilka av dagens industriprojekt går i graven lika fort? Säkert kärnkraftverken när all energi är förnybar och kanske flyget och sånt som har med bilar att göra när kommunikationer är mer energisnåla i en framtid. Vapenindustrin kan man väl inte hoppas har blivit historia redan om 100 år, men energislukande och nedskräpande fabriker är nog bara museer för framtidens turister kan man hoppas men så charmigt som Göta Kanal blir det nog inte.

Deckarsommar

Oj va vi har läst böcker i sommar, och nästan bara deckare.

Började med några tjocka Nesser och Mankell, sen har jag läst en massa pocketdeckare: Mari Jungstedt, Anna Jansson, Unni Lindell mfl. Och igår kom Margareta hem med några till: Leif GW Persson, Karin Fossum och några till. Andrea Maria Schenkel hade jag aldrig hört talas om. Nu har vi läsning några veckor till.

Sjöwall Wahlöö är nog annars mina absoluta deckarfavoriter tillsammans med Stieg Larsson. Sen kommer nog Håkan Nesser och Henning Mankell. Och av alla nya namnen jag läst i sommar tror jag att jag gillade Anna Jansson bäst. Jag har en till oläst av henne i hyllan.

Men på TV har jag helt tröttnat på Morden i Midsomer, dom är ju så stereotypa så dom bryr jag mig inte om längre. Eller de kanske inte sänds längre?

Men nu tar jag nästa Mankell och sätter mig i vilstolen på uteplatsen. Faktaböckerna får vänta till hösten.

Det är fint att jogga

Jag har varit lite väl lat i sommar, knappt sprungit alls sen Stockholmsmaran i maj. Men nu ska jag vara igång igen.

Och direkt på absolut första steget på dagens joggingtur kände jag hur fint det är att jogga - det här kommer jag aldrig att lägga av med. Så nu får jag göra en ny joggingplanering. Jag tycker om att ha några tävlingar inplanerade, då är det lättare att ta sig ut den där gången man inte känner sig så sugen.

En mara i höst? Medoc i Bordeaux hade varit kul, men det är fullt. Berlin? Växjö? New York är fullt flera år framåt. Venedig vore häftigt. Eller Lissabon? So many races - so little time.

Stockholm Marathon 2010 blir det väl. Och "2nd Annual Yours Truly Run 50 km at Stentorpet february 2010" ser jag fram mot. Premiärloppet var det värsta jag någonsin varit med om - 5 mil i nysnö varav 15 km i ett smalt hjulspår med knädjup snö runt omkring. Dom som sprang i Canada hade det kallare, han i Tyskland hade regn hela dan och han i Thailand hade sommarvärme. Men han i Stentorpet, Sala hade säkert jobbigast. Blir det lika vidrigt nästa år? Det får bli som det blir - jag längtar redan!

Pensionärsbloggning

Den vanligaste bloggaren är en tjej har jag läst. Mellan 15 och 25 år som mest skriver om kläder och sitt partajande. Det är också ett skäl för mig att återöppna mina bloggar.

För som pensionär kanske jag kan bidra till lite andra typer av ämnen. Inte för att mode och party skulle vara sämre än det jag råkar skriva om, men mångfald är väl alltid bra. Och i den allt brantare sluttande utförsbacken surrar tankarna okontrollerat men fångar jag några infall på nätet har jag nog nytta av det själv och kanske kan jag också irritera andra lite grann.

Årets lilla korta semester är avklarad. Först Göta Kanal, sen Backåkra på Österlen med cyklarna bak på bilen. Och nu är det Stentorpet som gäller, vår lilla anspråkslösa oas i tillvaron. Blåbär finns det visst gott om i skogarna häromkring, men kantareller brukar det inte vara så gott om.


Jag ska göra en inventering närmaste dagarna, och så ska vi motionera på våra Nishiki-cyklar. Sommaren är kort, det mesta regnar bort, men nu är den här....

On the road again

Jag råkade lyssna på Medierna idag, och det var så intressant nu så jag får lov att damma av mina gamla klotterplank, Utsikt från torpet och Utsikt från mobilen - jag kör ett par varv till.

Det handlade om ev. ändringar av grundlagen som en parlamentarisk kommitté håller på med och JK Göran Lambertz försökte förklara varför det behövdes och Anders R Olsson varför det inte behövdes.

Jag fattade väl inte så mycket mer än att det handlar om yttrandefrihet och sånt och t.ex. hur man ska undvika kränkande bilder och skvaller på nätet. "Den galne bloggaren" pratade man om. Jag kände mig inte direkt träffad av det, men det kändes bara intressant och jag vill försöka hänga med vad som händer och då kan jag väl öppna min Utsikts-bloggar igen och skriva några rader igen om vad jag tycker är rätt.

Och som förr har jag en röd motionstråd, så med bloggen blir det nog lättare att komma igång med joggningen igen, jag har varit lite lat sen Stockhomsmaran. Så nu är jag med på plan igen.

Det var det det

Det var Marve Fleksnes bevingade ord när hans jobb som lagerförman var över. Kultur i TV på 70-talet.

Och så sa Frank från Oslo till mig i somras när vi var framme i Nice på cykelresan. Alla vi som var med när det begav sig kan det där uttrycket så jag nickade och höll med. Det var det det.

Så det får väl passa för mig också nu när yrkeskarriären idag definitivt är avklarad. Maran igår är också avklarad och den korta karriären som bloggare från utsiktstornet på Stentorpet lägger jag av med, den är också avklarad. Triss i ess.

Men tackar alla dom som har läst några av mina förvirrade bloggartankar. Det var kul att skriva 0ch jag kanske hittar nåt annat forum att avreagera mig i senare.

12 maror och en ultramara hann jag med innan 65-årsdagen. Och 2 Vasalopp med mycket mera. Det är jag inte stolt över, mera skamlöst mallig.

Men nu börjar sommaren på allvar. Vi startar med en liten mikrominisemester.

Tack för mej - leverpastej.

Det var det det.

Gu' va jag mår bra

Men trött. I fötter och ben, ja i hela övriga kroppen också. Och sömnig. Stockholm Marathon är avklarad under 5 timmar.

Det här var nog den jobbigaste mara jag sprungit, fast jag var bra förberedd och hade ätit pasta hela veckan, men jag klarade inte värmen den här gången. Men jag kom i mål och är så nöjd.

Och jag såg inga incidenter, allt gick smärtfritt. I värmen är det lätt att man tar ut sig, och det blir mer skador när det är så här varmt. Bästa temperaturen för mig är 15-16 grader.

Innan starten fick vi höra en ny Stockholm Marathon-sång och då kom jag att tänka på en egen marathontext jag en gång skrev. Musiken var Povels Boogie Woogie vals. Som tur är har jag glömt det mesta, men några rader kom jag ihåg:

Från Lidingövägen till målet på Stadion är faktiskt en ganska lång bit
Men likväl så sprang där i hettan i lördags en hel massa männskor och jag hörde dit
Tog Valhallavägen och rundade Kaknäs........
..

På Västerbron tänkte jag sätta stöten och knäcka nån finne och nån kenyan
taktiken den strejka fick själv ta på nöten, men utsikten är rätt så fin in mot stan
.. etc.

Men den nya var ett par strån bättre, så det är nog bäst att jag glömmer alltihopa.

Stockhom Marathon 2009

Nu startar Stockholm Marathon 2009, och taktiken är klar.

Jag har varit lite för mesig förut, i år blir det andra tag. Jag tror inte dom är så märkvärdiga dom där som startar längre fram, så om jag bara hela tiden koncentrerar mig på den som är närmast framför mig och springer om honom/henne och sen tar nästa och nästa etc. så borde jag till slut komma rätt långt fram.

Jag kanske inte hinner om alla, men nog borde jag väl ta dom flesta med en sån taktik. Och att det blir nytt personligt rekord är självklart. Att jag inte tänkt så här förut.

Och behövs det så tänker jag öka farten lite grann på Västerbron. Där har många det segt på andra varvet, så man kan tjäna massor placeringar om man trycker på lite extra där.

Egentligen är det konstigt att jag har haft så mediokra resultat tidigare när jag är ett sånt taktiskt snille.

Nu kör vi!

Habla usted español?

Jag trodde vi skulle få sommarlov från spanskan. Men el maestro tyckte att vi behövde extraundervisning.

Ja, det har jag råkat ut för en gång tidigare när jag fick ta sommaren till hjälp för att läsa upp tyskan från BC till B?, det var inte direkt roligt.

Och nu blev visst hela gruppen underkänd för vi ska inställa oss hemma hos magistern på onsdag, miercoles. Och vi får inte prata ett ord svenska, och han verkar desperat för han lockar med un par de copas de vino som han tror ska göra det lättare för oss att släppa loss. Jag vet inte riktigt vad det betyder, men om det är vad jag tror så har det nog ingen positiv inverkan för att grammatiken ska bli bättre i alla fall. Vi får väl se.

Och inte nog med det. Jag erbjöd mig för en tid sen att hjälpa honom med datorn, och nu bjuder han mig på sydamerikansk almuerzo, lunch, en annan dag, också då med unas copas de vino. Hoppas han har datorn bra försäkrad.

Enkelspårig och stirrig

Innan ett stor idrottstävling som morgondagens Stockholm Marathon är jag lite stirrig. Eller fokuserad, det låter ju lite bättre. Trots att jag är oldboys.

Och det är nog ingen större skillnad mellan oss som startar längst bak i ett marathonlopp och Carolina Klüft när hon laddar för en OS-final. Då är hon också enkelspårig, stirrig och fokuserad. Då har hon bara tävlingen i huvudet.

Ok då, pressen är väl aningen större på Carolina får jag väl erkänna, men alla vi andra har också våra rutiner, förberedelser och målbilder vi jobbar med, en förutsättning för att man ska fixa ett sånt h-e som en mara är.

Och varför gör man det då? Motion är ju en sak, men varför dom här ytterligheterna? Att träna är väl bra, men 42 kilometer? Det är väldigt långt och slitsamt, faktiskt ett rent h-e den sista milen när man inte har en kolhydrat kvar i kroppen.

Jo, det är nåt magiskt att hyfsat förberedd stå där som en prick i massan och vänta på starten. Det är med det som med en massa annat som man inte kan förklara, man måste vara med om det själv. Så man kommer tillbaka år efter år trots att det gör så ont.

En kille i mogen ålder fick på Göteborgsvarvet häromveckan den frågan i TV och svarade rätt bra. Han tyckte det var fint om folk tänkte på honom som löparen Pelle P. Och det duger för mig också. Fint om folk tänker på mig som löpare. Men tyvärr lite väl osnabb och enkelspårig.

På kurs hos Aktiva Seniorer i Västerås

Programmet för hösten kom ut nu i veckan. Det finns mycket godis där.

Det finns ju mycket fördomar om panschisar som helst borde hålla sig undan i matkön, det har jag också tyckt en gång, men nu är jag själv där, och det är mycket kvar att lära sig.

Och bland våra kurser och studiecirklar finns massor: motion, matlagning och snickerier, vi kan få lära oss om historia: kommunism, nazism, från stålunion till EU mm. Jag har valt att lära mig Jazzhistoria med en av stans jazzprofiler, Claes Tillander, som lärare. Han har träffat så många jazznamn genom åren, det ska bli kul. Kanske blir det en kurs till om jag kommer med.

Och så ska jag själv vara med som lärare på några datakurser så hösten blir aktiv.

Och så är jag med i PRO som också har massor av kurser, tex på folkhögskolan i Gysinge. Det är ju så otroligt fint där, så jag ska kolla deras program. Dom har några bildbehandlingskurser som verkar intressanta.