Det var det det

Det var Marve Fleksnes bevingade ord när hans jobb som lagerförman var över. Kultur i TV på 70-talet.

Och så sa Frank från Oslo till mig i somras när vi var framme i Nice på cykelresan. Alla vi som var med när det begav sig kan det där uttrycket så jag nickade och höll med. Det var det det.

Så det får väl passa för mig också nu när yrkeskarriären idag definitivt är avklarad. Maran igår är också avklarad och den korta karriären som bloggare från utsiktstornet på Stentorpet lägger jag av med, den är också avklarad. Triss i ess.

Men tackar alla dom som har läst några av mina förvirrade bloggartankar. Det var kul att skriva 0ch jag kanske hittar nåt annat forum att avreagera mig i senare.

12 maror och en ultramara hann jag med innan 65-årsdagen. Och 2 Vasalopp med mycket mera. Det är jag inte stolt över, mera skamlöst mallig.

Men nu börjar sommaren på allvar. Vi startar med en liten mikrominisemester.

Tack för mej - leverpastej.

Det var det det.

Gu' va jag mår bra

Men trött. I fötter och ben, ja i hela övriga kroppen också. Och sömnig. Stockholm Marathon är avklarad under 5 timmar.

Det här var nog den jobbigaste mara jag sprungit, fast jag var bra förberedd och hade ätit pasta hela veckan, men jag klarade inte värmen den här gången. Men jag kom i mål och är så nöjd.

Och jag såg inga incidenter, allt gick smärtfritt. I värmen är det lätt att man tar ut sig, och det blir mer skador när det är så här varmt. Bästa temperaturen för mig är 15-16 grader.

Innan starten fick vi höra en ny Stockholm Marathon-sång och då kom jag att tänka på en egen marathontext jag en gång skrev. Musiken var Povels Boogie Woogie vals. Som tur är har jag glömt det mesta, men några rader kom jag ihåg:

Från Lidingövägen till målet på Stadion är faktiskt en ganska lång bit
Men likväl så sprang där i hettan i lördags en hel massa männskor och jag hörde dit
Tog Valhallavägen och rundade Kaknäs........
..

På Västerbron tänkte jag sätta stöten och knäcka nån finne och nån kenyan
taktiken den strejka fick själv ta på nöten, men utsikten är rätt så fin in mot stan
.. etc.

Men den nya var ett par strån bättre, så det är nog bäst att jag glömmer alltihopa.

Stockhom Marathon 2009

Nu startar Stockholm Marathon 2009, och taktiken är klar.

Jag har varit lite för mesig förut, i år blir det andra tag. Jag tror inte dom är så märkvärdiga dom där som startar längre fram, så om jag bara hela tiden koncentrerar mig på den som är närmast framför mig och springer om honom/henne och sen tar nästa och nästa etc. så borde jag till slut komma rätt långt fram.

Jag kanske inte hinner om alla, men nog borde jag väl ta dom flesta med en sån taktik. Och att det blir nytt personligt rekord är självklart. Att jag inte tänkt så här förut.

Och behövs det så tänker jag öka farten lite grann på Västerbron. Där har många det segt på andra varvet, så man kan tjäna massor placeringar om man trycker på lite extra där.

Egentligen är det konstigt att jag har haft så mediokra resultat tidigare när jag är ett sånt taktiskt snille.

Nu kör vi!

Habla usted español?

Jag trodde vi skulle få sommarlov från spanskan. Men el maestro tyckte att vi behövde extraundervisning.

Ja, det har jag råkat ut för en gång tidigare när jag fick ta sommaren till hjälp för att läsa upp tyskan från BC till B?, det var inte direkt roligt.

Och nu blev visst hela gruppen underkänd för vi ska inställa oss hemma hos magistern på onsdag, miercoles. Och vi får inte prata ett ord svenska, och han verkar desperat för han lockar med un par de copas de vino som han tror ska göra det lättare för oss att släppa loss. Jag vet inte riktigt vad det betyder, men om det är vad jag tror så har det nog ingen positiv inverkan för att grammatiken ska bli bättre i alla fall. Vi får väl se.

Och inte nog med det. Jag erbjöd mig för en tid sen att hjälpa honom med datorn, och nu bjuder han mig på sydamerikansk almuerzo, lunch, en annan dag, också då med unas copas de vino. Hoppas han har datorn bra försäkrad.

Enkelspårig och stirrig

Innan ett stor idrottstävling som morgondagens Stockholm Marathon är jag lite stirrig. Eller fokuserad, det låter ju lite bättre. Trots att jag är oldboys.

Och det är nog ingen större skillnad mellan oss som startar längst bak i ett marathonlopp och Carolina Klüft när hon laddar för en OS-final. Då är hon också enkelspårig, stirrig och fokuserad. Då har hon bara tävlingen i huvudet.

Ok då, pressen är väl aningen större på Carolina får jag väl erkänna, men alla vi andra har också våra rutiner, förberedelser och målbilder vi jobbar med, en förutsättning för att man ska fixa ett sånt h-e som en mara är.

Och varför gör man det då? Motion är ju en sak, men varför dom här ytterligheterna? Att träna är väl bra, men 42 kilometer? Det är väldigt långt och slitsamt, faktiskt ett rent h-e den sista milen när man inte har en kolhydrat kvar i kroppen.

Jo, det är nåt magiskt att hyfsat förberedd stå där som en prick i massan och vänta på starten. Det är med det som med en massa annat som man inte kan förklara, man måste vara med om det själv. Så man kommer tillbaka år efter år trots att det gör så ont.

En kille i mogen ålder fick på Göteborgsvarvet häromveckan den frågan i TV och svarade rätt bra. Han tyckte det var fint om folk tänkte på honom som löparen Pelle P. Och det duger för mig också. Fint om folk tänker på mig som löpare. Men tyvärr lite väl osnabb och enkelspårig.

På kurs hos Aktiva Seniorer i Västerås

Programmet för hösten kom ut nu i veckan. Det finns mycket godis där.

Det finns ju mycket fördomar om panschisar som helst borde hålla sig undan i matkön, det har jag också tyckt en gång, men nu är jag själv där, och det är mycket kvar att lära sig.

Och bland våra kurser och studiecirklar finns massor: motion, matlagning och snickerier, vi kan få lära oss om historia: kommunism, nazism, från stålunion till EU mm. Jag har valt att lära mig Jazzhistoria med en av stans jazzprofiler, Claes Tillander, som lärare. Han har träffat så många jazznamn genom åren, det ska bli kul. Kanske blir det en kurs till om jag kommer med.

Och så ska jag själv vara med som lärare på några datakurser så hösten blir aktiv.

Och så är jag med i PRO som också har massor av kurser, tex på folkhögskolan i Gysinge. Det är ju så otroligt fint där, så jag ska kolla deras program. Dom har några bildbehandlingskurser som verkar intressanta.

Morgnarna är bäst

Regn ute. Och blåsigt. Alla ska till jobbet. Lämna på dagis. Fast i bilkön. Och klockan går alltför fort.

Det är då man uppriktigt uppskattar den här tiden After Work. Då tittar jag på Gomorron Sverige på TV så man blir lite uppdaterad och sen kan man i lugn och ro planera vad man ska göra under dan.

Idag var morgonprogrammet extra intressant, det ska bli långlubbning i Stockholm, och en veteran och en förstagångare fick lite frågor, båda kvinnor. Så sent som 1984 var det första gången kvinnor fick springa marathon i OS och nu i Stockholm är 4-5000 tjejer med. Det är bra för då måste man skärpa sig lite extra och se lite coolt avspänd ut på sista varvet. Som om nån skulle bry sig.

Annars blir nog dan lite stressig. Vi har garagestädning. Städar gör ett städbolag, men jag var tvungen att köra ut bilen redan klockan åtta. Och så ska jag hämta däcket med punktering som jag fått lagat. Och så kanske det blir ett sista joggingpass inför Stockholm Marathon på lördag om regnet ger sig. Få se om jag hinner allt det där.

EU-valet är klart

I alla fall för mig, jag har bestämt mig. Och jag har varit rätt seriös den här gången.

Jag gjorde partitestet i Aftonbladet för någon vecka sen och och sossarna vann med 85%. Tvåan fick 76% så det var en klar seger och att det fattades 15% till 100% är rätt OK, då kan ju det partiet fortfarande utvecklas åt rätt håll.

Och i går var jag i valstugan och hämtade broschyrer och en valstuga har jag nog aldrig nånsin besökt vad jag kan minnas. Efter lite läsande, funderande och googlande så har jag fastnat jag för tredjenamnet, Åsa Westlund. Hon verkade duktig i EU-debatten härom veckan och hon kör klimatlinjen - fint! Och hon ger ett sympatiskt intryck också i intervjuer, och det är ju också viktigt.

Så så får det bli och nu ska jag förtidsrösta för jag är nog upptagen den 7:e juni.

Kryssa Åsa Westlund den 7:e juni

Typiskt svenskt

Jag kom att tänka på det nu idag när sista pusselbiten fallit på plats på bankkontot, typiskt svenskt - allt blev rätt.

Vi menar ju oftast nåt negativt med typiskt svenskt - byråkratiskt, petiga regler, lite fegt etc. Och osvenskt det är något positivt. Men typiskt svenskt är något positivt för mig. Det andra synsättet är riktigt dumt tycker jag.

Men fanns det nåt tristare att tänka på än pensionen när man var ung? Dom där kontoutdragen med ändlösa siffror som man aldrig begrep och på sin höjd sparade man pappret i en pärm för att kolla igenom lite senare när man skulle få tid. Det var typiskt svenskt suckade man åt siffrorna.

Och nu var det upp till bevis den här månaden. Jag var väl inte direkt orolig men i alla fall lite fundersam om allt skulle bli rätt? Skulle pensionsprognosen stämma?

Jag läste häromåret om en tjej från Brasilien som längtade tillbaka till Rio de Janeiro (vem skulle inte vilja åka dit) och flyttade tillbaka till hemlandet. Hon stod ut något år men sen saknade hon den ordning och reda vi har här i Sverige, så hon kom tillbaka. Typiskt svenskt stod sig mot brasilianskt.

Och jodå, pensionsprognosen stämde. Åtta potter har jag sparat ihop till under arbetskarriären, några små, några lite större. Dom kommer säkert att räcka så länge som jag tänkt. Typiskt svenskt.

M fortsätter på samma spår

Moderaterna berättade igår vad dom vill göra nästa mandatperiod. Hoppas dom blir av med regeringsmakten.

För får dom fortsätta att regera kommer dom att fortsätta sänka skatten sa Fredrik Reinfeldt. Men att låta pensionärer få samma skatt som vanliga människor är det inte tal om sa Anders Borg och log lite överlägset.

Är det så lockande för folk att få sänkt skatt att man inte bryr sig om att andra får det sämre? Ja det är väl så, folk har ju så stort förtroende för dom där herrarna. Under den här mandatperioden har man sänkt skatten tre gånger så jag betalar nu nästan 1500 kronor extra i skatt varje månad. Får dom fortsätta 4 år till kommer jag väl upp i 2-3000 kronor i månaden. Extra varje månad. Samtidigt som pensionerna sänks. Pensionärer har blivit mjölkkor, det var trist.

Om man ändå samtidigt rustade upp äldrevården så man kunde känna sig lite lugnare för den tiden i alla fall, men nu känns det bara som man får stå för champagnen i Djursholm.

EU-valet är en sak, men riksdagvalet 2010 börjar att kännas riktigt viktigt.

Nostalgisk promenad

På kvällspromenaden i går kväll hamnade vi i vårt 80-tal. På stans fina parkanläggning Djäkneberget.

Utedansbanan där har fått tak, och redan hade sommardanserna där börjat och kvällen var varm och skön. Contemporary Square Dance in Modern Western Style.

Min blygsamhet förbjuder mig att nämna vilken som började med sommardanserna utomhus, och det är ju väldigt roligt att det fortfarande dansas Square Dance på det anrika Djäkneberget. Nu som då var det besökande dansare från klubbar långt utanför Västerås och nu som då var det bra drag i musiken. Och vi träffade flera gamla kamrater från anno dazumal.

Och jag har inte ett dugg med dansklubben att göra nu sen mer än 10 år, men en betingad reflex rycker i nervsystemet. Nog borde man hängt upp klubbens standar på staketet och haft en bunt informationslappar om kurser i Square Dance som förbipasserande kunde ta del av. Nu måste ju folk ha undrat vad som pågick, och det behövs alltid nya medlemmar till små föreningar och det är kul att dansa.

Så här sa vi förr: See you in a Square somewhere!

Reklamfilmerna för EU-valet

Nu har jag sett alla de 6 politiska reklamfilmerna inför EU-valet som hittills är klara. Blir det fler senare? Några partier saknas.

Jag som är neggig mot den mesta TV-reklamen blev väl inte mer positiv av det här - hur tänker reklamnissarna?

Om det nu ska vara politisk reklam vill jag i alla fall ha information, så här tycker vi, inte nåt fånigt trams som det är i all annan reklam och även i det mesta av det här, men några partier försökte lite grann i alla fall, dom kan få med tvekan godkänt.

Men helst skulle jag vilja vara utan den. Och blir det som i USA här också med mest smutskastning får man ju betacka sig, men det är väl bara att vänja sig. Det kallas visst utveckling.

Slutspurt

Trefaldig slutspurt den här veckan. Och lägger jag till några veckor så kan jag räkna ett par mål till.

Några triviala mål, andra större och viktigare, men alla mål man uppnår innebär förändringar på gott och ont, mest gott i det här fallet.

Jobbigast blir slutspurten i Stockholm Marathon så den slutspurten blir jag mest nöjd med om det går bra. Det är man aldrig säker på, och jag ska fundera lite mer på taktiken, det är bra att ha några ess att till på sista varvet.

Sen är det bara att lyfta blicken mot Nya Djärva Mål som en valslogan löd en gång på 60-70-talet.

Dokument inifrån och utifrån

Usch man blir mörkrädd. Kan det gå till så här fortfarande? Jag såg Dokument inifrån i kväll.

Åtta ungdomar, barn, i Dalarna satt inlåsta och erkände efter märkliga förhörsmetoder brott som dom inte begått för att dom blev lovade att få åka hem om dom erkände. Polisen var väldigt angelägen att ha fast en skyldig pyroman till en massa bränder i Falun på 70-talet.

Men så fick Hannes Råstam ett telefonsamtal och började nysta, och det verkar ytterst osannolikt att dom åtta ungdomarna, barnen, hade något som helst med bränderna att göra. Trots erkännanden. Rättsskandal.

Falska erkännanden är ett känt fenomen, och många har senare blivit friade tack vare DNA-tekniken, och vi fick se några uppmärksammade fall från USA och England.

Undersökande, avslöjande reportage är det bästa jag vet, och det väl ingen överdrift att påstå att SVT har dom bästa programmen.

Och som avslutning på kvällen var det Dokument utifrån, 4 juni är det 20 år sen massakern på Himmelska Fridens Torg. Jag hade glömt mycket hur det egentligen gick till dom där dramatiska dagarna.

Det är alltid bra TV på söndagkvällarna.

Fint med fritidshus

Jag såg häromdan att finns 580.000 fritidshus men att det nästan aldrig finns något att köpa. Vi som skaffat ett ställe är inte så pigga på att sälja.

Och det byggs också väldigt få. Det är väl för att byggnormer och regler gör det nästan lika dyrt nu att bygga fritidshus som hus att bo permanent i. Det ska var rymligt nu förstås och ha alla bekvämligheter. Det är andra krav nu än när det var nymodigt med fritidshus. Då var det torrdass och vedspis som gällde och sällan el och telefon.

Det jag tycker är konstigt är att det trots det finns ganska många fritidshus som står helt tomma. På andra sidan ån från oss ligger ett hus där ägarna bara kommer ett par gånger per sommar och klipper gräset. Och på min favoritjoggingrunda ser jag också några hus där jag aldrig ser en människa.

Och det har varit lite stiltje i vårt 'kvarter' också förutom på vår gård där husen har växt upp som svampar senaste åren, men nu på några år har ett hus i miljonklassen byggts uppe vid dammen och några andra hus har byggts ut och rustats upp.

Och nu ska också närmaste grannen bakom häggen bygga ut och dra in vatten, det var kul. Det blir nog inte klart förrän till våren men det är roligare när det rör sig lite folk i området. Och i helgen har det rört sig mycket folk hos oss, nästan hela klanen har varit här och lite besök har vi också haft. Så det är tomt nu på söndagskvällen när det bara är jag och småfåglarna kvar.

Timber!

Jag skulle ta ner ett träd idag, en gammal sälg som fått växa 25 år för länge.

Dom tre lätta stammarna tog vi ner i påskas, nu var det den svåra kvar. Den som lutade över snickarbo'n. Och trångt var det, plåttaket över cyklarna några decimeter åt ena hållet och ställningen för tunnorna några decimeter åt andra hållet, däremellan skulle vi lägga trädet, det här var ett precisionsjobb för proffs, dvs jag och svärsonen. Och jag som har lite respekt för höjder fick klättra upp på stegen och fästa repet.

Sen startade vi motorsågen, och jag började med att såga på fel sida av trädet, men det var mer för att testa svärsonen, och han rättade mig direkt. Vilken besserwisser. Efter lite funderingar hur snittet skulle läggas så var vi i alla fall överens.

Jag körde sågen och han drog i repet. Men det där dj...a trädet lutade mer och mer över snickarbo'n. Svetten rann, publiken blev mer och mer orolig och det blev vi också men det det kunde vi inte visa. Det här är lugnt! sa vi.

Men vi blev räddade - Stentorpets biodlare räddade oss och snickarbo'n. Han kan mer än mata bin, han har ett spel också. Med den drog han ner trädet med vänster hand. Nästan fusk.

Men vi var i alla fall stolta hur vi lagt snittet - både plåttaket och tunnorna klarade sig! Så ska experter jobba!

Släktträff med höjdpunkter

Självklart blev det en fin släktträff. Det här skulle vi gjort tidigare.

Måns Ols är en verklig pärla till restaurang med så fint läge och hög klass på maten och vi fyllde nästan hela restaurangen. Om vi vill kan vi ta oss dit i kanoten från Stentorpet. Först Viksbergsån några kilometer sen 3-4 kilometer över Långforsen. Det ska jag göra i sommar med ungarna.

Höjdpunkterna i dag var flera, maten förstås och att så många hade kommit i första hand. Också att det var så många barn med på träffen, och att dom fann varandra direkt kändes bra. Släkten kommer nog att frodas ett bra tag till.

Hälsingborgarna var tapprast. Motorhaveri på bilen i Örebro men dom tog sig vidare i hyrbil. Imponerande. Efter maten blev det improviserad tangokurs på sjökanten med argentinsk musik i mobilen. Finns det tangokurser hemma i stan? Det måste jag kolla.

Och till sist avslutade vi med fotografering och några tankar om att göra om'et. Då kommer nog också dom som inte kunde den här gången. Och jag kommer direkt!

Släktträff idag

Det ska bli kul, det har vi aldrig haft förut.

I alla fall inte med så här många, vi blir runt 40 stycken. Och de flesta har jag aldrig träffat förr eller i alla fall inte sett sen barnaåren.

Man har ju hört talas om släktträffar med hundratals gäster, och en bekant hade släktträff varje år med en massa traditioner, så det var på tiden att vi fick en också.

Malmö, Hälsingborg. Dom har åkt längst - eller det är väl längre till Umeå förstås? Annars kommer vi härifrån mellansverige allihopa.

Men det är väl inte många jag kommer att känna igen. Eller syns det att vi har några gener gemensamt? Lite god mat kommer det säkert att bli!

Jubileum idag

Det var väl inte så mycket att fira, mera bara ett konstaterande.

Men det här är mitt inlägg nr 400 på min blogg som varit igång sen 9 månader nu. Men nu börjar det bli dags att runda av, så jag kommer inte upp till 500. Hittar jag något tillräckligt trivialt att skriva om så fortsätter jag nästa vecka också, sen tackar jag för mig.

Lokaltidningen sätter upp en massa bloggar nu och jag föreslog dom en pensionärsblogg ev. med motionstema, där hade jag gärna fortsatt, men det blev inget - det ska vara smink, mode, popmusik och caffelatte - ungdomligt och modernt, men det tycker jag var lite dumt, det är många äldre som också kan surfa. Det ska bli intressant att se vilka som blev utvalda. Jag kommer gärna att läsa dom som är bäst.

Men det är väldigt kul att skriva lite bloggtrams så jag hittar nog på nåt annat sätt att avreagera mig på och det är så mycket kvar att lära sig. Kul med data.

Reklam för ett njutningsmedel

Jag satt i den en stund i går kväll - man somnar direkt i vår brasilianska hängstol.

Dottern köpte den i Amsterdam och släpade hem den på flyget som en födelsedagspresent härom året. Sen fixade hon och svärsonen upp den på ett bra ställe under några björkar och använde surrningsteknik från åren med scouterna så nu har vi ett ställe att dra oss undan till när man som Ferdinand bara vill sitta och ha det lugnt och skönt.

Tom våra småflickor, 5 & 9, har upptäckt den - dom tog ut äggklockan härom dan och turades om att sitta och njuta. 5 minuter var fick dom sitta och njuta innan det var den andras tur och så där höll dom på bra länge.

Men när jag är ensam här på Stentorpet kan det bli lite väl mycket i hängstolen, men det är svårt att låta bli.

En ofta förbisedd detalj

Så här års är det flesta av oss motionstävlingsjoggare rätt bra förberedda.

Vi har sprungit hela vintern i regn, snö och snålblåst, och sen har vi fått glädjas åt de första vårvarma joggingrundorna i kortbyxor. Långrundor och backträning. Så nu är vi förberedda.

Men en sak brukar vi glömma. Jag har tagit upp det i mina grupper på Facebook och på andra sätt så det känns angeläget att nämna det här också: målgångsgesten.

Dom sista veckorna innan sommarens tävlingar finslipar jag på min, jag lutar åt Anja Pärsons Sälen som är lite tuff på en löparbana men kan funka.

Eller kanske den omvända Sälen från Chicago Marathon- det ligger mycket träning bakom en sån målgångsgest.

Nu får jag pensionärsrabatt

Som halvpanschis i fem år har jag mörkat att jag ibland kan få rabatt. Fullt pris tack!

Men OK då, nu när Försäkringskassan står för lönen så är det väl bra att tjäna några kronor där det går. Så idag köpte jag min första pensionärsbiljett.

Den får jag väl spara och rama in som ett kärt minne, 45 kronor tjänade jag. Och nu när isen väl är bruten ska jag banne mig utnyttja alla möjligheter.

En frisör jag en gång hade, en ung tjej runt 30, började redan när jag knappt var 50 att fråga om jag var pensionär, hon ville ge mig rabatt! Jag utnyttjade aldrig dom skamliga förslagen jag fick av henne utan såg det som ren mobbing, så till slut fick jag byta frisör.

Och förlåt att jag tjatar, men visst är det väl mer naturligt att pensionärer får lite rabatt än att vi får betala lite extra som en del tycker vi ska göra....

I tvättstugan

Ett av det bästa att bo i flerfamiljshus är tvättstugan. Förr tvättade vi nästan varje dag, nu fixar jag allt på en gång när tvättkorgen är full.

Fyra stora moderna maskiner, tumlare och torkskåp allt helt nytt. Veckotvätten klar på ett par timmar. Och skulle nåt krångla kommer Peter och fixar det direkt. Och det finns alltid tvättider. Nästan så jag tycker det är roligt när det är dags att tvätta, lite sjukt?

Och alla som delar på tvättstugan sköter sig bra, men så är det det där med 46:an. Jag vet inte vad det är för folk, fördomarna säger att det är en äldre kärring (förlåt - kan ju vara en ung kille också), men någe' vidare på att städa är hon (eller han) inte.

Jag bokar aldrig in tid efter henne, men idag hade jag gjort det av misstag. Och det märks direkt. Jag har klagat hos värden som skickat henne ett brev om skärpning, men hon verkar immun mot kritik. Känns lite ovärdigt att vara tvättstugepolis så jag fortsätter nog bara att undvika 46:an så får väl andra klaga. Men jag är lite nyfiken vilka dom är, jag ska nog smyga på dom nästa gång dom tvättar och lipa åt dom.

Våttorka golvet efter sig gör inte alla har jag sett, och fördomarna där säger att det är dom yngre som ofta inte tycker sig ha tid med det, men jag kan ju ha fel. Dom flesta är i alla fall så exemplariska att det doftar som en sommaräng i tvättstugan.

Kul med politik

Men jag missade TV-debatten igår - ska man se den på SVT-Play?

Nja, det kommer väl fler debatter, jag kanske nöjer mig med dom, men annars ser jag det mesta sånt här, gärna långtråkiga riksdagsdebatter också. Och blir det lite hett så dom blir osams är det bara kul.

Men efter EU-valet ska det vara tyst ett halvår, det var trist. Då ska ju oppositionen vara snälla mot alliansen mens Reinfeldt är EU-ordförande, och det är klart har har det väl lite väl körigt i höst så jag förstår det, men det betyder väl inte att alla måste vara snälla? Nog får man väl klaga på den orättvisa pensionärsskatten i höst också? Och visst får man väl ha åsikter om hur man ska göra försämringarna för oss pensionärer?

Idag går remisstiden ut för hur mycket pensionerna ska sänkas 1-2-3-4 %. Det finns lite olika bud och förslag. Men oavsett vad regeringen bestämmer vore det klämmigt att ta bort pensionärsskatten, det kommer jag fortsätta att tycka även under borgfreden.

Dansuppvisning

Maj och juni betyder avslutningar och uppvisningar.

Och idrottstävlingar, finaler i fotbollscupen osv osv. Stressigt men skoj för både föräldrar och barn. Och mor- och farföräldrar.

Nu var det Danshuset i Sollentuna som hade Cirkusföreställning, och vi hade biljetter. Tigrar, elefanter, clowner och trollkonstnärer och mycket publik. Det är kul för ungarna att hålla på med sina aktiviteter, och dom flesta ungar (alla?) älskar ju också att stå på scen och få visa upp sig.

Dom små ungarna är så bekymmerslösa och spontana och dom största är så noga med att inte ta några felsteg, men alla hade roligt.

Genom åren har vi sett barn och barnbarn visa upp gymnastik och teater, dans i många former och musik i blåsorkestrar. Vi har sett fotboll och shower och mängder av Luciatablåer och skolavslutningar förstås. Och löpartävlingar. Alltid kul och man blir alltid imponerad över barna och de tålmodiga ledarna.

Och vi ser fram mot fler uppvisningar och spännade tävlingar.

Alla har en historia att berätta

Det är sånt man hör ibland - var det inte en gammal schlager som lät ungefär så där en gång? Family Four?

Nu hittade jag en intressant liten skrift 'Självbiografiska anteckningar' skriven av en som i sin ungdom på somrarna bodde här på Stentorpet, och det var riktigt intressant.

Här fick jag läsa en massa historia om vår lilla by, anekdoter, fakta och bilder från tiden långt innan vi hittade hit. Författaren till den lilla skriften tyckte att det inte fanns några framåtsträvande människor här då, mest säregna original. Och det var väl knapert kan man tro. Några var osams, men andra var snälla. Och ungarna badade då som nu i ån som rinner genom byn. Bra många har bott häromkring.

Men vilken bra idé att skriva ihop några sidor om sin historia! Och jag har sett att Aktiva Seniorer har en kurs, Minnesbilder, där man hjälps åt att skriva ner några rader om den historia man varit med om. Den kursen ska jag anmäla mig till, alltid kan man väl ljuga ihop nånting.

Eurovision Song Contest 2009

Nix pix - inte så många gillade Sveriges låt. Men Norge var värdiga vinnare. Även om jag inte röstade på dom.

Mina favoriter kom 2:a, 3:a, 4:a och 6:a och den jag röstade på, Frankrike, kom 8:a. Så jag känner mig nästan som lite ESC-expert.

Imponerande show, men det klart det kostar på tok för mycket pengar. Det är ju ingen sans och måtta, men rimligen kan väl inte Norge bränna så här mycket pengar som Ryssland gjorde i år. Det blir nog en bra show ändå i Oslo.

Det är genomgående mycket bättre låtar från alla länder nu än det vi hörde för 8-10 år sen, och det är väl kul att vifta med flaggor och heja på sitt land i andra sammanhang än bara idrott så jag fortsätter gärna att kolla nästa år igen - förresten ska man skicka in ett bidrag? Jag såg att SVT har öppnat brevlådan för bidrag till 2010.

Eurovision Song Contest - Heja Sverige!

Vi försöker jaga upp lite spänning här på Stentorpet, men det går lite dåligt. Det var mer spännande när barna var små och vi laddade upp med chips och Coca Cola.

Men vi brukar i alla fall hålla oss vakna till slutet och se vem som vinner. Och inte är det så lätt att tippa, för jag har dålig koll på vilka som är favoriter. Och förresten, det kan ju bli vem som helst ändå. Men Norge har visst låga odds har jag hört.

Mina favoriter från semifinalerna är annars Turkiet, Island, Estland och Azerbadjan men jag tror jag röstar på Frankrike. Om jag nu röstar.

Malena Ernman borde komma rätt bra för det är en så fin och annorlunda låt hon har och så sjunger hon ju så bra. En världsartist. Och dessutom är hon så sympatisk, så det måste ju gå bra för Sverige och henne. Heja Sverige och Malena!

Hägg och syrén

Visst är det fint i Sverige nu. Men det går lite för fort, och man har lite för stressigt.

Allt det där man skulle ha gjort innan sommarn är det hög tid för nu. Eller så kan man ju skjuta upp det ett år till, jag kör ofta på den linjen. Men jag har gjort en hel del i år, så jag är ganska nöjd.

Men fort går det. Vår stora hägg var kritvit igår, redan idag börjar den bli lite blekare, men sen har man ju syrenerna ett tag. Innan stora blomexplosionen. Och mellan hägg och syrén ska allt hända. Det ska va' gött å leva.

Vi har hyresgäster i alla holkar och massor av matgäster runt fågelbordet, mina fåglar får mat året runt - blir dom kanske bortskämda? Möjligt, men dom ser så glada ut.

Charmigt att vara glömsk?

Ja, det tycker jag i alla fall, men inte alla i familjen tycker det.

När vi kom hit till Stentorpet igår hade jag glömt låsa ytterdörren när jag åkte hem sist, det är väl mänskligt? Och jag hade glömt köpa med mig frukostfilen, det är väl också sånt som händer. Och på stolpen jag hade målat hade jag glömt en sida, men jag kom ju ihåg tre sidor, så det var rätt bra ändå.

Sen glömmer jag ständigt och jämt var jag lagt nycklar och plånbok, men oftast hittar jag dom till slut, så det är väl inte så farligt.

Och idag var jag ute på en lång joggingrunda och hade med mobilen. W715 har Tracker som är bra att mäta hur långt man sprungit så jag har gärna mobilen i fickan. Men då glömde jag stänga blixtlåset, och det var riktigt dumt. Så till slut hoppade mobilen ut.

Men Kia på Dalhem är en ärlig tjej. När jag kom hem hade hon ringt så jag kunde åka och hämta den. Tur att det finns så ärligt folk, men så skulle jag gjort också.

På semesterresan i somras glömde jag digitalkameran på ett café, kan man ana ett mönster? Sen har jag nog glömt om jag glömt någe' mer. Nej - nu glömmer vi det här!

ESC 2009 semi 2

Det var mycket svenska anknytningar igår, låtskrivare, sångare och körtjejer, men det var väl inte så upphetsande ändå, nästan lite långtråkigt. Och samma jobbiga programledare.

Hade jag fått rösta så hade det nog blivit Estland. Eller kanske Moldavien. Det var mina favoriter. Eller kanske Azerbajdjan

Men i finalen på lördag röstar jag nog på Frankrike, den verkar rätt bra. Frankrike är ju minst sagt lite stöddigt, men dom håller i alla fall stilen och jag är lite svag för den stilen. Tyskland och Spanien och alltför många andra kör ju på engelska nu, men jag tror aldrig Frankrike skickat ett bidrag på engelska. Bra!

Men allra bäst var pausunderhållningen med folkdans av professionella dansare. Det såg nog bra tanigt ut på den tiden jag själv var med och dansade folkdans.

Annars var morgonens behållning Göran Häggs analys inför EU-valet i SVT:s Gomorronprogram. Han är underhållande.

Dags för en ny panamahatt

Snart sommar och min gamla hatt har blivit för liten. Dags för en ny.

Panamahatten kommer från Ecuador och är det allra bästa solskyddet man kan ha och svalt för huvudet. Den görs av gräs, det är väl därför min gamla har blivit för liten, gräset har väl torkat.

På semesterresan till Frankrike i somras låg hatten hoprullad i resväskan, sen rullar man bara upp den, kanske skvätter på lite vatten sen är den snygg igen. Och några killar i resesällskapet skickades iväg att skaffa en snygg hatt när fruarna sett min. Speciellt på semesterresan är det kul att ha en sån här.

"Jag är för ung för hatt" sa en bekant i 40-årsåldern, men det är rätt vanligt nu att man ser ungdom bara hälften så gamla med nåt snyggt på huvudet, så inte är det en åldersfråga. Men det är klart, om det är snyggt eller inte är ju en smaksak.

Men jag trivs med min Panamahatt, så nu lägger jag en beställning till min leverantör, sen får solen skina så mycket den vill!

Träning och viktminskning

Jag hörde häromdan om en undersökning som tvekade om att det finns ett samband. Men det är klart att det hänger ihop.

Det finns så många experter på motion, hälsa och mat och dom som är mest kategoriska och tvärsäkra har jag svårast för. För det är väl så enkelt att sanningen ligger nånstans där mitt emellan. Och så får man skaffa sig egen erfarenhet att tro på.

När jag började få svårt att knyta skorna utan att hålla andan satsade jag på träning för att minska vikten. Och visst fungerar det. Det snabbaste sättet är en motionsrunda före frukost.

Klockan på tidigt, ett par glas vatten, kanske ett halvt äpple, sen ut i mörkret för en joggingrunda - kilona rasar. Men även en runda på normala tider tar på vikten.

Och när jag drar ner på träningen över sommaren och framåt hösten så ökar kilona igen. När sen Stockholm Marathon närmar sig så minskar vikten igen, 6 procent sen nyår ser jag, upp och ner allt eftersom joggingmilen ökar och minskar. Så visst hänger träning och viktminskning ihop. Och maten också förstås. Kategoriskt och tvärsäkert.

Mycket godis på biblioteket

Jag går förbi bibblan ett par gånger om dan och går ofta in och tittar runt.

Dom har ju massor med fack- och dagstidningar, där sitter jag i första hand och bläddrar.

Böcker lånar jag mest bara när det är nån gammal, ovanlig bok jag är ute efter, men jag tar gärna med mig några DVD:er hem, dom har en hel del gamla klassiker.

Och igår hittade jag några datakurser på DVD, jag lånade ett par direkt. Jag kör Vista på datorn hemma, och har väl inga större problem med det, men nu ska jag vara magister i höst på Aktiva Seniorer, och då är det ju bra om man vet vad man egentligen ska säga. Jag har snart kommit igenom halva kursen, och jag ser hela tiden saker som jag inte tänkt på, så det var tur att jag hittade den här kursen.

Och ännu mer tur att jag hittade Excel-kursen. Det ska jag också vara med och lära ut, och jag använder Excel själv en del, men inte kan jag det så bra än så att jag kan lära andra. Men efter den här DVD-kursen går det nog bra, tur att vi har biblioteket, hur länge får det vara gratis?

ESC 2009

Bra show, jag tittar gärna, man blir imponerad på själva arrangemanget med ljus, teknik och sånt.

Men det var ovanligt jobbiga programledare, med ovanligt dåliga manus. Var det det bästa som Ryssland kunde skrapa fram? Blir det kanske andra i finalen?

Och som vanligt var det bidrag man tycker om och diverse sömnpiller. Jag röstade på Turkiet med lite orientaliskt och på Island. Portugal & Israel trodde jag skulle ryka annars blev det väl som jag trodde. Men Israel hade ju en bra låttitel, There must be another way, och sjöng delvis på arabiska, det var ju imponerande.

Sen gillade jag pausunderhållningen med den massiva gubbkören med Kalinka och några andra ryska örhängen men också Those were the days - färgranna folkdräkter och en del modernt. Tingelingvarning, men det var ju typiskt ryskt.

Och det var ju fint att Malena Ernman gick vidare, det är rätt kul med det här jippot.

Valfrihet

Ska jag ha byggvaror till Stentorpet har jag bara ett ställe att handla på, det är väl valfrihet det. Helt fritt från val.

Ja, vill jag åka en bit så har jag väl ett par till, men ofta har man ju lite bråttom så det blir oftast den närmaste, och den är rätt bra. Men absolut inte billig. Fast den ingår i en kedja med massor av brädgårdar, byggmarknader och egna sågverk. Och har verksamhet i Estland också. Men dom är duktiga att ta betalt.

När jag kan planera köper jag väl gärna hemma i stan där det är andra priser, åtminstone spik och skruv och sånt, men nu har jag slutat släpa bräder till fritidshuset på taket på bilen även om jag kan tjäna några hundringar. Då är det enklare att låna släpet på lokala brägrårn och betala lite mer men tjäna en massa tid.

Och det är ju bra så länge det finns en brädgård på lilla orten så inte allt bara centraliseras till stora köpcentra.

EU-valet

Är det nån valfeber? Kanske inte feber, men nog pratas det väl rätt mycket om valet - nu vet väl alla om det i alla fall? Om man sen bryr sig är en annan femma.


På Aftonbladet hittade jag igår en intressant test, en kompass för att få hjälp att hitta vilket parti man borde rösta på.

30 frågor, 10 minuter, lätt som en plätt. Och det blev klockrent, jag hamnade där jag trodde, till 85% tyckte jag som det parti jag kommer att rösta på, nu ska jag bara hitta vem jag ska kryssa in till Bryssel.

Men sen var det kul att se vilka partier som kom 2:a, 3:a etc, det var det mest förvånande, där blev jag lite fundersam. 2:an skulle jag aldrig rösta på, knappast 3:an och absolut inte 4:an.

Har alla partier blivit för lika? Det sägs så ibland och när några ger upp gamla hjärtefrågor för att bli mer populära så blir det ju inte lättare att välja. Men jag litar inte på dom, innerst inne tycker dom nog som dom gjorde förut.

Sen kunde man kolla vilket parti i andra länder som bäst passar ens åsikt och det var också intressant. I Portugal tex fanns det inte ett enda parti i min cirkel, men i Spanien fanns det 5-6 stycken. Konstigt. Och i Bulgarien fanns det inte heller något parti, men i England och Tyskland hade jag haft ett par partier att välja emellan. Det här var en intressant test.

Tid för en deckare

Lite bokläsning är fint när det är regnar och är kallt ute. Idag hittade jag en oläst deckare i bokhyllan.

Jag har läst så mycket faktaböcker ett tag så det här var avkopplande. Det kan gott få fortsätta regna över lunchen.

Det här är en engelsk deckare, men såna är så traditionellt skrivna med övertydliga förklaringar på allt. Jag förstår att dom svenska deckarna har blivit så populära, dom har alla en helt annan ton.

Sjöwall/Wahlöö med den riktiga Martin Beck var väl först att bli svenska internationella succeer men sen har så många kommit efter:

Mankell, Nesser, Åsa Larsson, Camilla Läckberg, Liza Marklund och förstås Stieg Larsson m.fl. När så många blir så populära så är det väl något speciellt med hur svenska författare skriver.

Häromdan kom Jonas Sjöstedt ut med sin första deckare i EU-miljö, han var ju vänsterns man i Bryssel tidigare och Thomas Bodström kom med sin första deckare för en tid sen så det verkar vara mycket skumt som händer i politiken också, men det har man ju anat. Jag minns ju Bo Baldersson t.ex. Alla svenskar verkar skriva deckare, man kanske ska koka ihop en intrig?

Men nu är jag på Shetlandsöarna med ett skumt mord, vem kan det vara?

Ändrade planer

Hur ofta har man inte fått tänka om när man varit på G för att sätta igång med det man planerat.

När bilen eller tvättmaskinen går sönder måste man kasta sig över det, ungarna är sjuka när semesterresan ska börja, eller man själv får halsont inför motionsloppet man tränat för under månader.

Och på jobbet hade jag ofta en lång 'Att göra'-lista, men så ringde besvärliga kunden..

Och idag var det regnet. Kvar på Stentorpet skulle jag göra färdigt taket på uteplatsen och måla färdigt, men vaknade med störtregn på taket. Och det regnar fortfarande efter frukosten.

Man får planera om, det blir väl lite bokläsning och TV-tittande på förmiddagen, och efter regn kommer det väl sol?

Telia hade frivisning av Canal + i helgen

Det har dom haft en gång förut, och jag hade inte tid då heller att kolla, och nu hade vi målarhelg.

Men den här gången kom jag mig i alla fall för att spela in filmer på DVD:n, och jag tror jag har plats för två filmer till, sen är nog DVD-disken full. Men blir det som det brukar kommer vi aldrig att titta på filmerna, tyvärr. Man brukar aldrig ha tid.

Nu tog jag mest familjefilmer, komedier och sånt och kanske när vi har besök i sommar kan vi titta på någon nån regnig kväll. Jag känner ju inte till några filmer nu för tiden, så jag tog dom översta på topplistan, dom borde väl vara rätt bra. Och 3-4 filmer passar nog barnen bra hoppas jag, åtminstone dom som var animerade.

För det verkar som om barna helst vill ha tecknat och animerat, och jag tycker nog också att såna kan vara kul även om dom ibland är lite väl amerikanska och jobbiga.

Titta vi flyger känner ju förstås alla kulturellt lagda till, crazyfilmernas crazyfilm, så den tog jag förstås. Men sån humor går väl inte hem hos ungdomarna nu?

Kobra förra veckan handlade helt om animerade filmer, bla hade det gjorts en animerad film om kriget i Libanon i början på 1980-talet, den skulle vara intressant att se, animerat för vuxna är trendigt sa dom.

Välmatad kabel

Vår telefonkabel till Stentorpet är nog från 60-talet eller äldre. En ganska så gammal kopparledning.

Ringde man från en sån ledning förr lät det som man ringde från månen och det blev ständiga avbrott. Och analoga signalen genom luften gav TV:n så dålig bild att vi oftast bara hjäpligt kunde följa bara en kanal.

På fysiskt exakt samma koppartråd kör vi nu datorn med 8 megabit ADSL (men kan ha 24), bredbandstelefonen och Digital-TV från Telia med kristallklar bild. Inte HDTV än visserligen, men det tycker jag inte heller behövs. Men jag vet att Telia håller på och testar hur man ska klara det också så snart kanske vi erbjuds det också.

På en gammal gisten luftledning, skarvad flera gånger där sista biten i huset blev av en annan typ, där kan vi få allt det där, jag blir imponerad varje gång jag tänker på det och hur det var förr.

Och trådlöst nätverk i huset förstås och det kan jag ha till TV:n också om jag vill .

Jag minns ett föredrag för 30 år sen (eller kanske 40?) då en kommunikationsguru förklarade att 9600 bits per sekund var den maximala hastigheten man kan skicka data i en tråd och han bevisade det med kurvor och störningsdata. Nu kan vi få 24.000.000 bits i vår gamla koppartråd. Så tro inte på experter!

Men min anslutning in i huset är pinsamt amatörmässig, den måste jag göra om ASAP och låta bli att visa upp på bild.

Visst är man mijövän

Ja, det är väl inte många som erkänner att dom inte är det.

Men alla kärnkraftskramare som Maud Olofsson och dom andra i alliansen är för mig lite mindre miljövänner även om det är bra när dom pratar koldioxid. Framför allt tycker jag det är trist att dom inte satsar mer på järnvägen.

Men jag har säkert fläckar jag också även om jag försöker spara el, källsortera, cykla osv. Och för 7-8 år sen gick jag på en nit.

Då skulle man av miljöskäl undvika tryckimpregnerat virke, och jag som försöker vara lite väl präktig för en extra prick i himlen använde förstås vanligt virke till uteplatsen. Nu är det dags att göra om uteplatsen lite, och då ser jag att på utsatta platser är virket helt murket, det hade ju inte varit om jag kört med tryckimpregnerat.

Så nu byter jag där det behövs till tryckimpregnerat. Det var så länge sen jag hörde nåt miljönegativt om tryckimpregnerat, så det är väl OK nu, antar jag.

Så åkte vi ur hockey-VM

Dom där kanadickerna är ju så otroligt effektiva så vi räckte inte till. Kul så länge det varade.

Men en fundering på det utjatade 'bättre förr'-temat: Spelarna är nästan för duktiga nu, det var bättre förr när dom var sämre.

Alla är så himla starka, snabba och vältränade nu i alla idrotter, fotboll, handboll etc. Alla matcher nu är så täta, det är närkamper hela tiden, pang bom tjoff. Så det var mer plats för artister förr som tex kunde göra snygga genomåkningar över halva plan mot målvakten, sånt händer aldrig nu, nu har alltid några backar hunnit emellan. Och i fotbollen är det sällan tid för snygga dribblingar, försvararna ligger ju på som häftplåster.

Tumba, Nedomansky, Nacka, Kurre Hamrin, Gunnar Gren - hade dom kunnat hävda sig nu?

Men det är klart att alla hela tiden vill bli bättre, träna mer och slå nya rekord, så det är dumt att vara bakåtsträvare. Men ibland var det roligare när dom inte var så himla duktiga.

Jag måste se Sverige - Canada ikväll

Jag som slutat kolla ishockey, jag trillade dit direkt igår. 3-1 mot Tjeckien.

Och matcherna går ju på TV6 det hade jag inte koll på innan. Så det kostar inget att se dom. Jobbigt bara med all reklam, jag vänjer mig aldrig, aldrig, aldrig med den, jag vill se reprisen på målchansen istället för en fånig reklam om ett otroligt diskmedel.

Canada ikväll, hur ska det gå? Jag har så dålig koll på hur bra dom är i år så jag sätter mig bara ikväll och håller tummarna. Dom är nog inte så mycket bättre än Sverige i alla fall så det kan gå.

Hoppas bara att inte Margareta prompt ska titta på Så ska det låta ikväll.

Tips Sverige - Canada 4-3 med avgörande i sudden.

Trendigt att jogga

Jag hörde just på TV att mitt joggande är riktigt trendigt, och det är kul att man är modern. Fler och fler vill bättra på konditionen med att röra på sig i joggingspåret.

Och nog har jag sett själv dom här åren jag joggat att det blir fler och fler på motionstävlingarna, Stockholm Marathon tex blev slutsålt redan före jul, de första gångerna jag sprang fick alla som ville vara med.

Och i New York City Marathon måste man nu boka in sig något år i förväg för att få plats men jag har fem år till mitt nästa NYC-lopp, så jag är väl inte för sent ute än.

Igår på ett vetenskapsprogram på SVT såg jag annars joggarnas joggare, en drygt 40-årig amerikan som sprungit 50 maror på 50 dar, en i varje delstat i USA, och anmärkningsvärt var att den bästa tiden fick han i det sista loppet. Han hade väl speciella gener, och det forskades lite på vad det kunde vara för 'fel' på honom.

Och återväxten är säkrad, Stockholm Mini Marathon har ett intressant nytt namn på startlinjen iår.

På konstutställning på lasarettet

Äldre gentlemen erbjuds kontroll av stora kroppspulsådern. Det är rätt bra att den är felfri, och jag besiktigade min idag på morgonen och fick MVG, det var ju fint.

Men jag tog fel på tiden, kom nästan en halvtimme för tidigt, så jag roade mig med att kolla in all konst man har på väggarna speciellt i korridorerna runt entrén. Och där fanns många fina konstverk.

När det är ont om pengar är det alltför lätt att dra in på sånt, det hörde jag senast i förra veckan när en moderatpolitiker i Skåne, tror jag, tog det som exempel för att slippa höja den för M så förhatliga skatten. Men utan konst på väggarna blir det riktigt trist, och här fanns det en hel del fint att titta på.

Som tex det här tjusiga konstverket av Charlotte Grefberg, Västerås visst är det fint!

Man kan väl ändra sig

Sa dom inte så i en reklamslogan härom året? Jag har för mig det.

Och jag får väl krypa till korset och erkänna att jag skulle vilja se kvartsfinalen i kväll. Hockey-VM och Sverige - Tjeckien.

Jag har inte sett ett dugg hittills av de inledande matcherna, och ska man tro rubrikerna i tidningarna är det inget vinnargäng som Sverige skickat till Bern (visst är det väl där dom spelar?), men det kan ju bli spännande ändå. Men jag ser att man visst måste betala för att se matcherna i år, det får jag väl ha råd med om jag inte hittar matchen på nån av kanalerna jag prenumererar på.

89 kr var inte så farligt, och då slipper man väl reklamen antar jag.

Jag blir ensam i Stentorpet ikväll, då får jag prova.

Obekant bekant

På dagens långa joggingrunda stötte jag på en bekant som jag inte känner.

Vi ses på stan då och då, vi har säkert träffats 5 gånger de senaste åren. Och vi pratar då direkt som om vi vore de bästa kompisar. Men jag har ingen aning om vem han är.

Han har med gamla jobbet att göra, men är han en gammal arbetskamrat eller kund. Jag skulle förstås avslöjat att jag glömt honom första gången vi sågs, men nu känns det försent.

Idag försökte jag lura ur honom hans adress, men misslyckades, däremot fick jag fram att han ibland träffar en annan gammal arbetskamrat som jag också brukar träffa ibland, så det får bli min livlina att lösa det här problemet, och så ska jag aldrig gå i den här fällan mer - det är ju bara att erkänna direkt att man glömt ett namn.

Men joggingen på Björnön var fin och man stöter nästan alltid på nyfiken fin hjort.

Om en månad är det EU-val

Många struntar i att rösta, men jag gör förstås min plikt.

Dom som inte röstar säger ofta "det är för dålig information". Men det är bara nys. Dom som inte röstar är nog bara genuint ointresserade.

Igår såg jag den första (?) EU-valdebatten i Sverker Olofssons Plus Europa som pratade konsumentfrågor på plats nere i Strasbourg, och det kommer säkert många fler debatter och informationsprogram innan valet 7 juni, så inte behöver man sakna information.

Men generellt är det lite för lite om EU i Sverige tycker jag, vad dom egentligen gör. Det är mest när det är något negativt att säga, då rapporteras det alltid. Eller jag kanske har fel. Och visst finns det mycket negativt att säga om löner och byråkrati, men jag gillar EU-tanken och tycker också att Sverige på sikt borde ha Euro, men det får dröja ett bra tag innan det ska folkomröstas om det igen.

I debatten igår var det lätt att se vilken jag sympatiserade med och vilken jag aldrig ens skulle reflektera att stödja. En av debattörerna kan jag bara inte med. Han kanske är duktig, men jag ser rött bara jag ser honom.

Men nog ska jag hitta en bra kandidat att kryssa in till EU 7 juni.

Problem med Scart

Alla kablar till elektronikprylarna är ett otyg (när blir allt trådlöst?). Och Scart-kabeln är värst.

Jag har haft så många problem med den, så jag fattar inte att den inte har gjorts om.

Det jag tycker sämst om är att den inte sitter fast distinkt i TV:n och boxen, den är ju bara löst iskjuten. Så när vi vrider TV-skärmen lite så glider kabeln lätt ut någon tiondels millimeter och man tappar färger eller ljud. Lätt fixat med att trycka in kabeln, men irriterande.

Värre är det på Stentorpet där vi ofta har grön is på bandyplanen när Scart-kontakten glappar det minsta. Och något händer med TV:n när man inte stänger av och sätter på i exakt rätt ordning. Då tappar TV:n ofta scartingången, men jag har hittat en knapp på TV:ns fjärrkontroll som ofta löser problemet så att jag kan leta efter scarten igen, men det känns lite shaky. Och jag läste lite nu på nätet att det är vanligt med problem och att det finns Scart-kablar som kostar 800 kr, är det såna man ska ha? Mina kostar väl inte mer än en hundring, tror jag.

Där det glappat mest är annars Scartutgången från Telias DigitalTV-box, så den är felanmäld och en ny på väg. Sen hoppas jag allt blir bra även med mina vanliga Scart-kablar.

Jag känner mig trendig

Igår tänkte jag att det nog är dags att börja runda av det här bloggtramsandet i Utsikt från torpet och i min bildblogg Utsikt från mobilen.

Och idag pratar SVT:s Gomorron Sverige om alla som slutat blogga. Jag känner mig trendig eftersom just nu fler verkar vara inne på samma spår så nu börjar jag gå in för landning.

Så här gör jag:

Jag hade faktiskt en tanke när jag började: Skriv nåt kort på morgonen, 15-20 minuter som tar 15-20 sekunder att läsa, det får bli strunt för det mesta, och någon gång kanske något lite tänkvärt. Och det är himla roligt att trycka på Publicera och lägga ut inlägget när det är klart. Att några tycker det är nördigt bryr jag mig inte ett dugg om, och att Bloggen är död tror jag inte heller ett dugg på, tvärtom.

Och när jag ibland kollar så ser jag att gamla inlägg från förra året fortfarande blir lästa, och det är ju kul.

Jag fortsätter att skräpa ner på nätet månaden ut, då får jag med en kort fundering om min nästa Stockholm Marathon, och sen är jag riktig pensionär, och då har jag inte tid med sånt här tramsande längre!

Ibland blir man mörkrädd

Nu har jag läst Gomorra av Roberto Saviano. "En resa i Camorrans land"

Jag som trivs så bra i Italien, TV-programmet Solens mat är väl bland det trevligaste man kan se, men det verkar vara lagom trevligt att bo i närheten av Neapel där Camorran härjar. Där har dom flest mord i Europa och författaren beskriver massor av dom. Och det är våldsamma och hänsynlösa mord. Och unga arbetslösa grabbar är lätta att värva med hopp om spänning, snabba pengar och snygga tjejer.

Knark, vapen och människohandel men även kläder och livsmedel - dom verkar hålla på med vad dom helst. Och Camorran gillar sopor också, visst minns vi sopberget härom året.

Och idag hörde jag på radion att den nya nischen för maffian är jordbruk. Jordbrukarna har tidigare fått betala avgifter till maffian som vi sen betalar med högre matpriser, men fattade jag rätt blir nu mafiosos själva bönder och tar del av generösa EU-stödpengar - kan det vara sant?

Och det blir väl knappast ekologiska jordbruk. Visst blir man mörkrädd.

Små problem, men ändå....

Det kanske är dumt att haka upp sig på småsaker. Men det gör jag ofta ändå.

Etiketterna på mina äpplen tex. Kan jag så väljer jag den sort som inte har etiketter. Namn på produkter kan jag också haka upp mig på. Heter det nåt löjligt, så Nej tack! Och ibland bojkottar jag vissa produkter som haft alltför dum reklam.

Dajm tex åt jag inte på flera år när dom hade haft en väldigt obehaglig annonskampanj, jag åt inte ens glassen, men det var ett tag sen så som tur är, för det är rätt gott.

Det jag irriterade mig på idag var kortautomaten i affären. Varför inte sätta en tejpbit över chip-hålet om det ändå inte fungerar? Och varför inte komma överens om åt vilket håll man ska ha kortet när man drar det själv. Eller i alla fall en lapp. För chansar man så gör man alltid fel.

Men visst finns det större saker att irritera sig på, det tar jag en annan gång.

Jag kom att tänka på Anna Batra igår

Moderat riksdagskvinna gift med David Batra, och man tippade henne som handelsminister härom året minns jag, men så mycket mer vet jag inte om henne.

Mer än att hon tycker att Stockholmare är smartare än lantisar.

Nu hörde jag häromdan en, visserligen lite skämtsam, diskussion som gick ut på samma sak. För fridens skull höll jag mig utanför diskussionen. Om jag törs får jag väl lägga mig i lite mer om ämnet dyker upp en annan gång för som lantis måste jag ju hålla på mitt. Jag tror folk är rätt lika intelligenta eller dumma var dom än bor, resten är nog mest fördomar.

Och å andra sidan har väl vi lantisar också en del fördomar om dom som dväljs i fjollträsket också så det skulle kunna bli en rätt rolig diskussion. Om ämnet dyker upp.

S:t Erikscupen 2009 har match idag

Ja, det har dom nog nästan varenda dag, och idag har Sollentuna United hemmamatch och möter Bålstanäs. Men jag missar den.

Hemmamatch på konstgräs på Edsbergs sportfält i nytvättade vita dräkter. Det borde vara en säker seger. Pojkar 11 år.

Det är alltid spännande att kolla såna här matcher, tyvärr blir det alltför sällan. Men så imponerad man blir av såna här arrangemang. Det måste vara tusentals pojkar och flickor i hundratals lag. Med serietabeller och resultatredovisning på nätet.

Medaljer och diplom blir det väl för dom som kommer bäst till, men missar man det har man nog haft skoj ändå.

Geocaching idag

Sollentunabesök betyder geocaching. Det blev det idag.

Och det fina är att man oftast hittar fina ställen, idag hamnade vi mitt i Dalälven. Åtminstone nästan, på en dryg kilometer lång udde från kyrkan i By.

Först hittade vi plastburken, geocachingskatten, sen käkade vi lunchen - hamburgare med bröd. I solen och den fina utsikten var det en riktig höjdarlunch.

Vi har några skatter, cacher, på gångavstånd från Stentorpet, men vi har väntat på att snön skulle försvinna innan vi försöker hitta dom, och nu är ju all snö borta. Vi kanske gör ett försök i morgon. Våra gäster la ut en ny cache i skogen på andra sidan ån i går, och den har redan några skattletare hittat. Vi tar den lätt i morgon.