Äntligen fick jag betala för mycket!

Beviset!

Vad var det Emils pappa sa till Emil, "Vanvettsaffärer!" eller nåt sånt där när Emil köpte en brödspade för 25 öre. Jag fick betala 80 kronor för mycket, men är glad ändå. Det fick det vara värt för en gångs skull.

Sen flera år tillbaka har jag ett projekt på gång hos min frisör. Jag har förstås alltid sagt till om att jag vill ha pensionärspris på klippningen men så för ett par år sen provade jag att inte säga nåt. Skulle dom fråga själva tänkte jag. Men , nej, det har dom aldrig gjort hittills, bara gett mig pensionärsrabatten ändå alldeles automatiskt.

Jag har träget kämpat på med mitt projekt medan fårorna i pannan blir allt fler och djupare, hela ansiktet allt skrynkligare. Men så idag var jag till Klippstugan i Gallerian igen. Elin E klippte mig och hon har klippt mig förut vet jag. En väldigt sympatisk tjej.

Klippningen gick bra och så skulle jag betala, och jag såg direkt att hon inte slog in pensionärsklippning. Skulle jag säga till, tjäna några tior men sabba mitt projekt? Valet var ju självklart. Jag betalade såklart ordinarie pris, sträckte på ryggen och gick visslande ut i vårsolen. Eller det var visserligen mulet, men nog kändes det som att solen sken!

Nyklippt igen för 380 kronor!

Nu hör det till saken att jag trodde pensionärsrabatten var 30 kronor och det var inte förrän jag kom hem som jag insåg att jag betalde 80 kronor för mycket, inte 30 kronor.

Äh, gjort är gjort, projektet är avslutat och jag kommer alltid säga till om pensionärsklippning i fortsättning och stå beredd med legget för säkerhets skull.

Men Elin på Klippstugan är värd dagens ros!

#blogg100 nr 41
#blogg100öw nr 72