På Stentorpet inget nytt

Spjälorna ska bli en nymålad bänk

Mer än att vi jobbat bra där ett tag, mycket att förbereda inför sommaren. Det ryktas om en trädgårdsfest och då måste det se snyggt ut. Tom löpträningen har fått stå tillbaka.

Idag har vi skrapat och slipat spjälor till en trädgårdsbänk som ska få en hedersplats nere vid ån där vi ska sitta och titta när småbarnen (och en och annan av dom större också) badar från bryggan. Det blev gott om tid att tänka på lite av varje under slipandet och jag hamnade på mitt bloggeri, ett nödämne i #blogg100-utmaningen. Lite för internt, intressant bara för mig själv för att platsa här på Utsikten, men ändå:

Fastän jag höll på år efter år med min blogg var det nog egentligen inte förrän i samband med #blogg100-träffen på Historiska för precis ett år sen som jag riktigt förstod vad det här egentligen är. I föredragen från några drivna bloggare där Ebba von Sydow och Aftonbladets Karin Pettersson var dom mest namnkunniga, det var då polletten ramlade ner och jag förstod att det här med bloggar är mer än bara ordbajseri. Dey säger en hel del om vår samtid och det var det jag menade i radiointervjun efteråt minns jag men följdfrågorna drog åt ett annat håll.

Utsiktsbloggen räknar ner (40 nummer kvar), men idag vid slipmaskinen fick jag en idé:

Heureka!

Min nya stil

Efter den 8 juni (eller vilken dag det nu blir som är dag 100) blir det så här:

När mina Utsikts-bloggar nått sin resp. Nirvana byter herr bloggaren fot och stil och frångår sin nästan heliga princip att alltid förekomma öppet under eget namn på nätet. I höst blir det anonymt, ålders-och könsneutralt och kemiskt rent från alla panschis-ämnen. Det blir lite svårare för mig att hitta ämnen, och svårare för andra att hitta min blogg, men jag blir lite friare att skriva lite hur som helst när ingen vet vem jag är.

Inget pys mys, nej raka rör och öppet spjäll! Och anonymt.  

Förlåt för det här egotrippade blogginlägget!          

#blogg100 nr 60