Personlig Integritet

Det har blivit mycket snack om det på kursen i Sociala Medier. Det är naturligt men det är ett mycket större ämne än bara det här lilla hörnet av Internet. Jag ska lära mig mycket mer om det, och datasäkerhet hör ju hit också, det tog dom upp i "Uppdrag Granskning" igår. Trådlösa nätverk och kortbedrägerier. Det känns viktigare.

Det här blir min första fundering, det kommer att komma många fler inlägg allt eftersom jag lär mig mer och kanske ändrar åsikt. Jag ska börja tänka på det här med Sociala Medier.

För jag är själv väldigt aktiv på Sociala Medier, det är rätt kul, men är det dumt för min egen personliga integritet? Lämnar man ut sig för mycket? Absolut inte säger jag om man gör som jag. Av över 1000 inlägg på bloggen finns det inte ett enda som inte jag skull kunnat spika upp på Domkyrkans port undertecknat med bild och allt. Och jag skriver bara sånt jag skulle kunna säga till vem som helst och aldrig några personliga påhopp. Men visst förstår jag att det känns bra för många att börja karriären under pseudonym.

Twitter då - det är ju samma sak där. En liten kommentar i bruset, "så här tycker jag". Det har jag inga problem med alls. Tycker nån att jag har fel så får dom väl tycka det.

Facebook? Ingen skillnad där heller, same same.

Risker då? Ja det skulle vara om det man skriver om på något sätt analyseras, inte innehållet men nyckelord, så att reklam som visas på sidor man läser visar sånt som man tros vara intresserad av. Google sysslar visst med sånt, men det låter väl som en harmlös risk om det nu är så.

Ökar risken för spammail då, det har jag hört. Det kanske är en risk, men trots att jag varit skamlöst aktiv och öppen på mina Sociala Medier 3-4 år får jag bara ett par skumma mail i månaden, mer är det inte. Och dom öppnar jag aldrig, direkt i papperskorgen, mina spamfilter fungerar bra. Så jag är alltså inte alls fundersam över integriteten på Sociala Medier - aningslös eller har jag rätt?

Jag har i alla fall aldrig haft några problem med att vara öppen, tvärtom har jag fått flera positiva kontakter. Men jag ska läsa på mycket mer om ev. risker. Jag fick precis tag på en uppsats om Personlig Integritet och Sociala Medier, den ska bli intressant att läsa. Så får jag se om jag blir Piratpartist när jag läst på tillräckligt mycket.          

Bokhandlaren från Säffle

Johan Österman i Säffle var med i Kulturnyheterna i går. En ung kille som man blir imponerad av.

Hans bokaffär i lilla Säffle har lite internationell prägel, man kan bläddra bland böckerna medan man dricker en kopp te och kanske surrar om boktips med andra kunder i affären. Det luktar New York!

Lite åt det hållet är det i vår nya bokhandel i Västerås också, Bokia är tillbaka i stan. Med ett café alldeles utanför med en stor öppning in till affären. Törs man ta med sig några böcker dit och bläddra medan man fikar? Jag vet inte om det är meningen men jag ska prova. Jag köper de flesta böcker på nätet, men visst är det roligare att handla på det här sättet även om det kostar några tior mer. Men Internetbokhandeln har förstås ett oslagbart sortiment.

Jag har bara varit i New York en gång, inget att skryta med, men bland det bästa minnen var när vi gick några timmar i en bokaffär, 2-3 våningar stor, med fik och läshörnor - Säffle-style. Att vi stötte på Jan Malmsjö där bland hyllorna är inte heller nåt att skryta med, men vi kunde surra en stund om hur benen kändes efter den gårdagens New York City Marathon där vi båda hade kämpat, han då 70 och jag då 58. Vi var båda rätt nöjda där vi stapplade runt bland bland böcker och blåbärsmuffins. Mina marathonlopp skryter jag gärna om.                

Teflonåldern drabbar alla

Rätt jobbigt när man har svårt att minnas vad man åt till lunch igår och sånt där. Eller vad heter han som är gift med henne som var med i det där TV-programmet som... etc.  En klen tröst är att det drabbar alla med tiden.

Namn har jag svårt för, det är nog rätt vanligt när man blir äldre, men siffror går oftast rätt bra fortfarande, koderna på alla kort man har t.ex., och som tur är klarar jag lösenord och sånt rätt hyfsat. Och nu har jag sett att man minns bra mycket från dom där avlägsna barnåren i alla fall.

Jag hade en minnesövning idag tillsammans med Christer och Alf,  barndomsvänner från 50-talets Drottninggatan. Oj vad man minns från den tiden! På promenad i dom gamla kvarteren.

Men vi mindes förstås lite olika saker. Oftast mindes gamlingen i sällskapet mest, han var rätt övertygande. Det var lite märkligt att han skulle ha bästa minnet, han är ju 5-6 månader äldre än jag.

Men minns man rätt? Ganska rätt borde det väl vara om man minns ungefär på samma sätt, men man undrar ibland hur mycket som är sant när man läser folks memoarer. Senast häromveckan var det ju Torgny Lindgren som kom med en memoarbok på 200 sidor fast han tycker att han inte minns nånting.

Det är klart att de flesta minnen är väl färgade, förskönade eller förstärkta, men det var skoj ändå att vara rejält nostalgisk! Vi ska ta och samla några andra äldre gentlemen hemifrån gatan och se hur mycket dom minns!

Nu börjar älgjakten

Det är OK, svampen är slut, nu håller vi oss borta från skogen och Älgudden ett tag.

Andreas, den ende älgjägare jag känner, kommer nog inte heller ut i skogen i år, han har inte tid i år tror jag. Annars är ju det här den viktigaste tiden för jägarna, och så otroligt viktig som jag har svårt att förstå.

En arbetskamrat kom in på älgjakten hela året vad man än pratade om. Alltid fanns det nåt som associerade till älgjakten. För att inte tala om killen jag träffade på en kurs härom året. Jag råkade säga "varg"  en gång när vi pratade om jakt och oj vad han gick igång. Jag hade väl inga andra åsikter än att det borde finnas plats för både varg och älg, men så får man inte tycka, ögonen svartnade på honom, och att det finns ett riktigt varghat har man ju sett i en del TV-reportage. Om tjuvjakt på varg i Dalarna t.ex.

Men det kan man lämna därhän idag. Nog förstår jag att det kan vara kul att vara ute i skogen och jaga. Och jakten börjar bra med fint väder, sol och lite småkyligt.

Det är bara att önska "god jakt" men även önska "lycka till" till älgarna också så att några klarar livhanken. Det är tufft nu att vara älg.

Höj bensinpriset!

När jag slöttittade på TV:n i morse såg jag ett inslag som satte igång tankebanorna - bensinpriset måste höjas. I valet pratades det om 49 öre - det var för blekt. En femma borde det  vara, eller en tia. Eller mer.


TV-programmet handlade om elbilar, och det har ju pratats om såna hur länge som helst, men det händer ju inget - bensinen är för billig. Tekniken finns men det måste väl forskas och utveckas en hel del till, men då måste man fram med stora blåslampan och sätta fart. Enda chansen är att bensinen blir tillräckligt dyr så att vi bilister kräver det. Tror jag.

2 kronor milen kostar det att köra elbil, det låter lockande. När jag köpte min senaste fabriksnya bil för åtta år sen hoppades jag att nästa bil skulle bli en elbil, det var rätt mycket debatt om det just då minns jag, men med den här snigelfarten finns det ingen chans att jag nånsin kommer att köra en elbil. Elbilen på TV var en snygg sportbil, 0-100 på 4 sekunder, precis min stil....

Nä, det är mossigt, omodernt och kortsiktigt att slåss för låga bensinpriser. Att det behövs glesbygdsstöd och övergångsregler och lite mer tanke än att bara öka priset förstår tom jag, men jag förstår också att det hänger på priset om man på allvar ska få igång det där med elbilar.

Supermiljöbilspremien på 40000 är bra, men det blir inte fler elbilar av det. Men det blir det om bensinen blir dyrare.

En tankeställare

Man får en tankeställare ibland när folk i ens omgivning blir knackiga.

Jag stötte på en gammal bekant idag i affären. Vi var med i samma förening en gång där han var en av dom mest entusiastiska medlemmarna,  Vi hade inte setts på många år, men jag visste att han var dålig sen några år.

Han dök upp i affären bakom en varumonter sittande i rullstol, frun sköt på. Jag kunde inte placera honom i hastigheten, vi nickade bara lite avmätt åt varandra när vi passerade varandra. Men sen tog det mig förstås bara några sekunder innan jag kom på vem det var, och då fick jag dåligt samvete, jag borde väl åtminstone sagt "Hej", men nu såg jag inte till dom i affären

Vi är födda samma åt, ja samma månad tom och där sitter han i rullstol medan jag springer i skogen. Jag handlade färdigt och betalade, och sen vid utgången hann jag ifatt honom och kunde knacka honom på axeln och hälsa i alla fall. Han hade svårt att prata men han fick fram ett "Ha det så bra"  innan frun rullade iväg med honom...

Visst får man sig en tankeställare.

Dramatik på joggingrundan

Jag tänkte skriva en rad om dagens jogging idag. Det gick så bra på mina 14 km fast jag springer så lite nuförtiden.

Men så var det stor dramatik i stället, det är mer intressant. På väg hemåt rundar jag ABB Arena och Swedbank Park, och där var det inga matcher på gång förstås så här på fredag förmiddag.

Men oj, en polisbil med blåljusen på på cykelbanan. Och en till. Och en till. Jag räknade till fem eller sex stycken. Piketbilen var också med.

Mellan dom två sista bilarna gick två rader poliser med hjälmar och mellan dom ett gäng med ungdomar 14-15-åringar tror jag, både killar och tjejer.  Högst 20 stycken gick dom med nävarna i vädret och hojtade "Hata hata AIK, hata hata AIK". Klockan fem över elva en fredagsförmiddag. Vad sjutton var det?

Nu har jag kollat runt lite och inte kan jag se att det är nån hatmatch på gång. Kanske nån liten ungdomsturnering? Lite märkligt såg det ut i alla fall, eller var det bara på låtsas.

Var det på låtsas skulle kunna vara ett inslag i en polisutbildning eftersom dom var så många poliser, annars verkar det som dom tog i lite väl mycket, men vad vet jag - jag får kanske svaret i tidningen i morgon. Ungdomarna var visserligen högljudda men dom såg snälla ut ändå.

Var det på riktigt så hoppas jag dom växer ifrån det, det såg lite tuffligt ut att gå och hojta så där. Inte för att jag gillar AIK, men "hata" låter väldigt dumt. Möjligen om det gällt Örebro... Nej förresten, inte då heller. Nu ska vi vara snälla.      
          

Per Schlingmanns nya jobb

Jag tyckte det lät märkligt när jag läste om hans nya jobb som PR-chef för regeringen.

Och nu såg jag Mats Knutsons kommentar på sin Twitter. Så här skriver Knutson:

"Han ska se till att regeringens politik säljs in till väljarna. Så nära propagandaminister man kan komma."  


Intressant, det var lite så jag också kände, och så refererar Knutson till en statsvetare, Marie Demker,  som också är tveksam och ser risker med en "Spinndoktor"

"spinndoktor, professionell rådgivare inom politiken med uppgift att styra politisk information så att "rätt" budskap kommer fram i medierna." Så står det i Nationalencyklopedin. Ska man vara orolig? Och det är ju vi som skattebetalare som betalar kalaset. 


Jaja - han börjar på måndag, och då börjar väl journalisterna bevaka det här hoppas jag. Och han har gott om arbetsuppgifter kan jag tro. Han ska bl.a. förklara och sälja in att vi har Europas största regering.


Det bli en intressant politisk höst.      

Promenad på stan

Jag brukar inte komma längre än till närmsta gallerian när jag går till stan, men idag knallade jag runt i alla galleriorna, vi har fem till. Gallerian, Punkt, Skrapan, Centra och Sigma . Förlåt vi har sex till, jag glömmer alltid Postgallerian, den går jag aldrig i. Dom måste nog profilera sig lite bättre. Och den sjunde är den nya, Kvarteret Igor.

Men hur skulle det vara nu när så många affärer har flyttat till 'min' galleria, Kvarteret Igor och där allt folk är nu. Många tomma affärer i dom andra har jag hört.

Och visst fanns det många tomma lokaler, men ändå var det inte så farligt som jag hade trott. Och nu håller dom på och fräschar upp gågatorna i centrum så det blir nog fart i alla gallerior när allt är färdigt. Undrar bara hur länge dom ska hålla på. Fram till julhandeln?


Rörigt nu och ett bra tag, men så här är det väl nu - efter 20-30 år måste det röjas och byggas om för att vi folk ska vara intresserade, det är bara dom där riktigt gamla miljöerna som får stå kvar orörda. Som  Gamla Stan och Forum Romana t.ex.

Och glädjande nog gick vår stadsvandrare kvar med sina långsamma släpande steg och kollade skyltfönstren. Han har gått där ensam på stan sen 60-talet utan synbart missbruksproblem och alltid ensam, men sista månaderna har jag inte sett honom, jag har faktiskt funderat vad som hänt honom. Hade jobblinjen kanske kommit ifatt honom? Alla städer har väl sina original, vi har haft Tok-Björn, Paul, Epa-trollet, Matematikgeniet, Spanjoren och många fler, men ingen har hängt med så länge som Vandraren. Jag borde prata med honom nån gång och höra hur han mår.    
              

Den nya regeringen

Jag kan inte låta bli att göra en recension, kanske Reinfeldt kollar in här och tar intryck.

Ett par fler män än kvinnor (13-11) är väl inte mycket att säga om, rätt jämnt i alla fall och det är ju bra. Men om han ändå skulle gjort ytterligare nån förändring och plockat bort nån gubbe så hade han gärna fått plocka bort Carl Bildt, är det inte dags för honom att bli landshövding nu?

Eller Tobias Billström, han får också gärna skaffa nytt jobb, jag har alltid haft lite svårt för honom.

Maud Olofsson flyttar man väl inte på i första taget, men blir hon kvar i fyra år? Hon är väl knappast ledare för centern om fyra år i alla fall.

Några av dom nya, unga satt i morgonsoffan idag och gjorde ett bättre intryck än några av sina företrädare. Sen får man se om dom klarar jobbet när det börjar blåsa, men dom hade varit med ett bra tag redan fast dom är unga.

Förra regeringen kom lindrigt undan i sjukförsäkringsdebatten (eller klarade debatten bra hur man nu ser det), där blir det intressant att se om Ulf Kristersson gör nån skillnad för dom utförsäkrade. Eller blir det fortfarande socialbidrag om man blir tillräckligt sjuk som för Annika Holmquist.

Intressant blir det i alla fall nu dom här åren med en minoritetsregering och en massa osäkra omröstningar i riksdan när dom inte kommer överens innan. Ingen får gå på toa nu i onödan i riksdan när det ska röstas.

  

Nu händer det mycket

Det blir några veckor nu när det blir full fart i Sverige.

Det börjar direkt idag med Kanelbullens dag. Och i riksdagen väljer dom talman. Per Westerberg eller Kent  Härstedt? Man undrar hur mycket spring det är i korridorerna en sån här dag.

Och i morgon öppnar riksdagen igen  och snart nog kommer nya regeringen med en massa(?) nya namn man ska lära sig. För nog stuvar Reinfeldt om en hel del och passar på att plocka bort några namn. Ska man tro tipsen ryker en från C och en från KD (Torstensson och Odell?) och ger plats för nya moderater, och då kan man ju undra var smärtgränsen går för småpartierna om det nu blir så. Hur länge kan dom vara stödpartier åt Moderaterna och bara bli allt mindre. Nog sitter dom och funderar över sina roller i Alliansen på sina kammare. Riksdagens öppnande ska vara lite högtidligt, men tur att det inte ser ut som på Oscar II:s tid..

Så blir det spännande att se om det blir nya skandaler och avhopp som i Reinfeldts förra regering, eller är han mer noga den här gången vilka han frågar? Det blir mycket politik nu i höst - budget, Afghanistan och skolan ska det röstas om, det är nog där det blir mest debatt, det ska jag följa.      

Fast ännu viktigare är Division 1 Norra där VSK leder  fem poäng med tre matcher kvar = nio poäng att spela om. Inte kan väl Sirius, ett Uppsalalag!, gå ifatt och gå om nu i spurten. Nä, saken är klar, det blirsuperettan. Jag tar ut segern i förskott.

  

I svampskogen

Vi är inga svampexperter, men vi gillar att plocka dom sorter vi kan.

Som de flesta nöjer vi oss med kantareller och trattisar. Och rödgul trumpetsvamp som jag också kallar trattkantarell,  dom är ju så lika och dom växer ju tillsammans.

Det var ett bättre svampår förra året tror jag, men rätt OK i år också, på våra ställen åtminstone och när det gäller kantareller och trattisar alltså.

I år har vi hittat några nya ställen det var kul. I riktiga trollskogar i John Bauer-stil med mossiga stenar och lite trollkänsla. Lite knepigt att ta sig fram ibland så folk går nog inte gärna där, men det fanns mycket svamp. Mest trattkantareller, men det fanns gott om gula också. Dom första tjugo åren vi höll till på Stentorpet plockade vi bara svamp i andra skogar dit vi tog bilen, men så finns det så mycket här hemma i våran egen skog och med cykel till skogarna häromkring. Folktomt, plockar folk häromkring inte svamp? Bra för oss, lugnt och tyst,  men nu har vi nog plockat färdigt för året. Nu får älgjägarna ta över.

För det var gott om älgbajs - färskt - så det är nog slut med friden där i skogen nu. Älgjakten häromkring börjar om ett par veckor.
         

Vilken modern pump dom hade på OKQ8

Sist jag kollade lufttrycket skulle man be personalen om lov att låna ett munstycke . Nu var det modernare grejer.


Jag kollar väl för sällan, det kanske var därför ett däck var slitet. Men med nya pumpen på macken som jag har bara några kvarter bort borde jag kolla mycket, mycket oftare. För slitaget och bensinens skull. Nu knappade jag bara in lufttrycket och pumpade tills de började pipa. Lätt som en plätt.

Kanske alla mackar har såna här pumpar nu för tiden, men för mig var det nytt. Jag blev imponerad. Jag är mest van med dom där stora klumparna man bar omkring med. Gammalmodigt.

Sen har jag läst att man gott kan ha lite högre tryck än vad det står i pappret. Jag går på alla experttips så jag tryckte i några extra kilon. Och så ska jag ta den här lilla extrasvängen förbi macken och kolla trycket regelbundet. Aldrig försent att bli en bättre människa.

Men så ofta som Nisse kollade däcken kommer jag aldrig att göra det. Han kollade däcken varje gång han lämnade stan. Varje gång! Han var snäll och speciell. Han tog t.ex. med sig fem liter vatten i en dunk i resväskan när han åkte till London. "Man vill ju inte bli magsjuk när man ska på möte."  

Stoppad i poliskontroll

Vid utfarten ur Sala stod ett gäng poliser och vinkade in mig. Först var jag lugn, sen blev jag allt lite nervös.

Jag hade knappast kört för fort. Det är en 70-sträcka  där, och mer än det hade jag absolut inte kört. Och nykterhetskontroller är aldrig orolig för, och just idag hade jag inte druckit annat än vatten. Och kaffe.

Men precis när jag stannade blev jag nervös. Jag skulle ha skiftat ett däck idag, vänster fram är lite väl slitet, antagligen olagligt, men reserven är bra. Och dom andra tre är också rätt OK. Jag skulle alltså ha bytt idag när jag var i Stentorpet och jobbade, men jag glömde helt enkelt bort det.


Nu är det ju otroligt dumt att åka med dåliga däck, för sin egen del förstås, men framför allt för att inte riskera livet på andra. Jag skulle lätt kunna argumentera för höga straff och körförbud och sånt för dom som kör med olagliga däck. Och nu går det mot höstvåta vägar också. Kolla däcken!

Men för den egna plånboken var det tur att polisen inte kollade mitt vänsterdäck idag, och nu ska jag byta redan i kväll. Inte för att klara en ev. poliskontroll igen, men jag vill verkligen inte orsaka en bilolycka!

Snart ska dubbdäcken på sen får det kanske bli en komplett omgång nya sommardäck till våren.              

Idag är jag elektriker

Det är ett kul yrke. Det här skulle jag kunnat ha jobbat med om jag valt ett annat yrke.

Jag gör inga avancerade saker, då tar jag hit en 'riktig' elektriker, men idag sätter jag bara upp några nya uttag för trädgårdsbelysningen. Det går bra, men det tar ju bara sån himla tid. Ett uttag är klart och en elektriker hade nog gjort det på en kvart, själv har jag hållit på hela förmiddagen.

En matpaus nu, sen ska jag köra igång med nästa uttag. Hinner jag bli klar innan kvällen? Det blir jag nog, och det fina med jobbet idag är att det blir lite färre provisoriska, lösa sladdar i trädgården när det blir dags att tända jultomten och julgransbelysningen utomhus i vinter. I år var jag ute i god tid med förberedelserna!  

De elektriker som varit här har alla imponerat på mig att dom är så snabba och aldrig gör dom några fel. Dom brukar inte ens testa att strömmen fungerar, dom drar sina sladdar sen drar dom själva, det blir alltid rätt. Det blir det inte alltid när jag jobbar. Framför allt brukar jag göra mina sladdar för korta så jag får ofta göra om några gånger.

Min kompis Lasse var elektriker men omskolade sig till IT-branschen, ett steg bakåt? Han brukar sucka när han ser mina installationer, antagligen imponerad .

Och nu är det dags för nästa uttag och proppen är urdagen!