Utsiktens årskrönika 2011

TV-kanalerna har ju sina årskrönikor över världshändelser, jag måste ha en jag också över årets höjdpunkter på hemmaplan från min horisont. Vad är det som hänt här hemma under året, nu ska jag tänka.

Margareta slutade jobba 1 februari, och sen satt vi på pass flera veckor för en utryckning innan larmet gick mitt i natten den 15 februari kl 3 och på en dryg timme var vi på plats i Uppsala. Selma var på väg och vi skulle ta hand om Nelly.

Sen var det förstås all snö och kyla. Jag skottade vägen till Stentorpet hur många gånger som helst, snön tog ju aldrig slut. Som tur var snöade det inte sista söndagen i februari, så jag kunde springa min 5-mil som vanligt. Och värmen kom sen till påsk då tog Ellen premiärdoppet i ån, ovanligt tidigt.

En halvmil kvar till Sollentuna
Ska man orka?

I april var det Englandsresan med spinningkamraterna till Leicester och fotboll, och i maj hade jag Stockholmsmaran, nr 13 för mig, på godkänd tid: 5 timmar blankt. Kolarbyn i juni var en upplevelse sen var hela sommaren varm och fin och vi höll oss troget på Stentorpet. Utom en utflykt med båt till Riga och ett par dagar i Sollentuna med en cykeltur Edsviken runt på årets allra varmaste dag. 

I augusti lärde vi oss äta surströmming, no big deal, och under hösten åkte vi regelbundet till Solna för att hämta Natan och Clea på dagis och skolan. Och mellan varven var vi på Stentorpet förstås, men kanske lite mindre än tidigare höstar. Vi grävde i alla fall lite grusgångar där och under sommarn målade Margareta om huset. Och vi hade en Wild Kids-vecka förstås i juni. 

Så avslutades året med Anders disputation, Voice at the Borders, Prose on the margins. Skönt med ett avslut att lägga bakom sig och sen gå vidare.

Det gör jag också nu, gör avslut och lägger 2011 bakom mig. Morgondagen är kvar förstås, men sen är ett bra år definitivt slut när vi alla i klanen fått varit friska och vi har inte haft vare sig små eller stora skandaler. Och 2012 kommer att bli ett ännu bättre år, sånt känner man på sig.