
En bra sak med Stieg Larsson är den lättsamma dialogen, han skriver som folk pratar utan en massa krystade onaturliga formuleringar. Jag retar mig ofta på dialogerna i nästan alla nya svenska deckare, Camilla Läckberg, Åsa Larsson, Liza Marklund etc. som ofta kör med ett språk som inte känns som naturligt talspråk.
Men som alltid hakar jag upp mig på något: I dialogen skriver han ofta t.ex.: Jag mötte en kille vid namn Persson. Vem sjutton pratar så?
Men språkpoliser är odrägliga, erkänner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar