onsdag 27 oktober 2010

Jag har fått en tjej på hjärnan

Jag såg'na i gårafton uti gatlampans sken och visst känner jag henne, vi sa "Hej" när möttes men vem är det? Jag tänkte på henne hela kvällen och kunde inte släppa henne nu på morgonen heller. Inge skumt va?

Visst är det jobbigt när man inte kan placera nån man känner igen. Vi känner nog varandra hyggligt tror jag, men varifrån? Från nån nån förening? Hon var för ung för seniorföreningen i alla fall, bara i 40-årsåldern. Och jag kopplar henne inte till dansföreningen eller nån annan förening heller och kopplar inget namn med henne heller.

Från jobbet då? Nix - i tanken jag har gått igenom rum för rum från senaste jobbet, och jag minns dom förstås allihopa. Och inte från gamla jobben heller. Men det känns som vi har skojat lite med varandra.

Nån affär då? Nä, jag är väl inte så trogen kund nånstans mer än mitt dagliga besök på Clas Ohlson, men där jobbar hon inte.

Men --- SNILLEBLIXT! Viss är det bra med lite hjärngympa så här på morgonen. När jag började skriva det här hade jag ingen aning men precis nu slog det mig! Jag känner mig hedrad att hon kände igen mig, och jodå, vi skojade lite med varandra på kursen för 1,5 år sen. Vi satt bredvid varandra på kvällskursen i Photoshop fem gånger till och med. Mer spännande var det inte.  

Skönt, nu kan jag släppa henne, hon var ingen mystery woman från mitt förflutna, men det var glädjande att hon kände igen mig när vi passerade varandra som hastigast i kvällsmörkret. Sitter hon också och funderar nu vem hon hälsade på?                

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar